Year: 2012

Ja, något annat kan jag faktiskt inte säga -än just piss Zorro.
Så nu undrar ni ju självklart vad han har hittat på – jo han gjorde just det. Pissade. Det är ju helt normalt men man får faktiskt se upp VAR man pissar.

Vi var ute i nya härliga skogsmarker och fick en liten promenad båda tillsammans med matte. Allt gick hur bra som helst vi gick fint i kopplet, där fanns massa nya härliga dofter. Vi körde lite träning så att man kan trassla ur sig (ja läs Zorro också kan trasslar ur sig) när man hamnar med kopplet på fel sida om ett träd. Vi körde sen lite inkallning i kopplet. Vi satt fint framför matte efter inkallningen och fick godis. Jag satt kvar ett par sekunder extra och hoppades på att jag skulle kunna få en godisbit till för ögonkontakt eller så. Men då känns det väldigt märkligt. Jag känner mig väldigt varm och blöt om svansen och rumpan. Jomen det var mycket riktigt Zorro som nu stod och pissade på mig. Han hade gott och väl en meter koppellängd han hade kunnat gå ut i. Men nope han reste sig upp gick ett steg och stod och sniffade på lite mossa eller något och kissade.

Han kissade ner mig, mitt koppel och sitt egna koppel…ja vi pratar inte lite stänk utan han kissade full stråla rubbet över min svans och lite upp på rumpan. Han var lika glad för det och sedan redo för att promenera vidare fullständigt omedveten om vad han gjort. Väl hemma sen så fick jag en duschning till men denna gången av matte med rent vatten o tvål så jag blev fintjej igen.

Idag så blev det mycket vila och mysa med moster, som passar oss. Vi tar väl hand om moster och ser till att hon har det bra. Hon säger däremot att jag är lite stökig och bökig. Jag tuggar lite och så hoppar och stuttsar jag.

Men sen så lägger jag huvudet på sned eller vill kela mysa lite och är bara bedårande söt. Man kommer långt i livet på att vara söt!

Idag när mofar kom och vi skulle köra ut i skogen så fick vi inte åka mofars bil utan vi åkte vår vanliga bil. Så att jag inte skulle utforska mer av bilen och ha sönder mera saker i min utforskariver. Så knatade vi på och jag tänker hävda att vi promenerade som ljus och helt perfekt tills någon motbevisar mig…

På kvällen så kom så äntligen de där tvåbentingar hem, denna gången fick de en vanlig “det kommer någon”-utskällning .Inte som förra gången de varit iväg och kom hem och jag blev rädd.

När Scarlett hade hälsat och kollat av läget så gick hon och la sig. Nu kunde hon äntligen koppla av riktigt och sova djupt och inte vara vila sig med öronen på vakt. Jag däremot sover på riktigt för syrran för sköta det förstärkta vaktandet och vara lite mera på helspänn. Måste säga att jag faktiskt också blev lite trötter så efter en stund kröp jag också ihop och la mig och nannade.

Japp såg direkt på morgonen att detta inte var bra. Väska som packades och hur de där tvåbenta betedde sig. De skulle åka bort och det utan oss. Zorro skuttade runt lite glatt och trodde det skulle bli en häftig utflykt eller så. Men som sagt jag visste bättre!

Mycket riktigt de drog iväg utan oss och vi blev lämnade ensamma och fullständigt övergivna och lämnade till vårt eget öde. Ja nu gick det ju inte mer än ett par timmar så kom moster och så passade hon oss. Senare på dagen så kom även momor och mofar och så körde vi ut i skogen. Det var mycket roligt för vi fick åka mofars bil och där finns ingen hundbur. Ingen hundbur innebär att man kan utforska mycket bättre. Så Zorro han utforskade och tuggade sönder en kabel. Mofar blev inte glad på Zorro när han gjorde det…

Sen fick vi gå promenad, ja eller vad det nu kallas. Mofar gick med Zorro och jag fick momor. Det var liksom så supertråkigt att gå med momor för man skulle gå fint vart enda steg. Inte ett enda steg fick man dra eller så. Men momor hur ska jag kunna gå så fint när Zorro och mofar är långt där borta ?

Jag tänkte att det kanske fanns någon fördel med att husse och matte var iväg, så jag passade på att upplysa moster om att det var matdags. Så upplyste henne igen! Till slut så serverades det kvällsmat men attans vilken skit – för jag fick min numera vanliga “bantningsranson”. Typiska matte att komma ihåg och berätta just det.

Helt otroligt, här har jag funnit nytta för min nos. Den ska arbeta och spåra och då får man belöningar och har man tur kan man till och med hitta sin kvällsmat i skogen. Men nu så för det första så fick jag sitta i buren medans Scarlett fick sin promenad. (Något om att jag var för kreativ och något om böcker och toalett Sen så var det min tur för promenad. Jag fattade ju galloppen direkt = SPÅR. Så jag drog iväg och drog på men nehe nu så skulle man inte spåra. Sedan gick matte dessutom fel och gick en stig där det inte fanns spåret att följa. Jag visste nog allt att jag skulle gå höger där stigen delade sig men matte propsade på vänster. De där tvåbenta de kan inget om att spåra , de har ju superkassa nosar så låt mig göra jobbet!. Tydligen så var jag så att eftersom jag var så taggad på att spåra så fick jag inte vara lös som jag brukar. Så idag så förstörde matte mitt spår genom att gå fel hela tiden och dessutom så fick jag gå kopplad hela promenaden *suck*

Sen så trodde jag att jag lärt mig det där med soffbordet. Jag vet nu att jag inte får lov att ta något med MUNNEN från soffbordet. Så idag så försökte jag få grepp om begreppen – så idag använde jag tassen. Lag upp tassen på bordet och försökte att krafsa ner mitt byte på golvet. För då borde det ju vara lovligt! Men tyvärr så kom jag aldrig så långt i mitt försök.

Scarlett hade ett lite träningspass på pilatesbollen, men denna gången så fick jag titta på från säkert avstånd i buren. Vill inte ha ett nytt intermessofrån min sida.

…jag du får vänta lite innan jag berättar.

Måste först börja med att berätta att jag är väldigt förtjust och förundrar över toaletten. Jag kollar gärna läget när jag får möjlighet. Om det spolas ner tex en fästing eller så så kollar jag mycket förundrat och förtjust.

Nu är det så att jag också är väldigt förtjust i böcker, mattes härliga böcker. Jag har nu också kommit på att dörren in till “biblioteket” går att öppna. Dörren går inte att låsa ordentligt och så öppnas den innåt så men en rejäl boxertackling så glider dörren upp. Jag har nu full tillgång till alla härliga böcker, jag har börjat med att först läsa en barnbok och sedan gick jag vidare till ungdomsböckerna och valde ut Heidi. Nu är det så att jag inte får läsa böcker för jag läser sönder dem redan vid första läsningen…

Men med en enkel lösning så låstes dörren in till böckerna ihop med toalettdörren – så nu kommer jag inte åt böckern. Men nu snackar vi möjligheter – för det innebär att toalettdörren måste vara öppen. Jag har nu fri tillgång till toaletten och där kan jag ju ändå inte hitta på dumheter. Så självklart så hittar jag inte på några dumheter men jag har hittat den – toalettens egentlig funktion. Det är en gigantisk vattenskål!
Jag använde den som vattenskål idag men se det fick inte alls den positiva effekt jag tänkt mig. Jag som äntligen fattat vad man skulle ha toaletten till.

Det har ju hänt ett par gånger att jag har sörplat lite ut mattes tekopp (fastän jag inte får) men idag så var jag inte riktigt uppmärksam. Med stort fokus på mattes kakbit så knatade jag rakt fram och fick mig ett hett fotbad. Jag satte tassen i temuggen och välte ut allt. För en gångs skulle så var det dessutom nygjort och varmt te. Jag säger som husse – sitt inte på däcket utan sätt dig på en stol vid bordet. Fast då hade jag ju inte kunnat ligga bredvid och mysa eller tigga kaka men jag hade iallafall inte satt tassen i varm tevatten…

Pinnar, ja jag älskar mina pinnnar. Stor, små, med bark, utan bark, men grenar, utan grenar – jag älskar alla mina pinnar. Okej kan säga att de riktigt långa som man kör fast i dörröppningarna är lite besvärliga men men det får man lära sig att vrida och trixa med huvudet så kommer man igenom dörröppningen med dem också. Men nu så används mina fina pinnar till träning och har faktiskt gjorts i ett par dagar.

Så hur kan man använda mina favorit pinnar i träning ?
Först har vi , de ‘tack’ och ‘varsågod’ träningen. Det innebär att matte får ta min pinne och titta på den. Kan säga att jag tycker det är lite svårt när jag har den i munnen att släppa den direkt utan det är fortfarande lite fördröjning på det… och sedan varsågod är så mycket bättre då får man tillbaka den efter en stunds lugn och ögonkontakt.

Sedan har vi pinnar i rad som man ska gå förbi utan att ta – utan fokusera på att gå fint. Pinne som man går runt som man inte får röra först men sen får ta vid ett ‘varsågod’. Vi har nu också börjat med att man ska sitta stilla sedan ska man komma på inkallning och då ska man gå förbi favoritpinnarna och inte stanna vid dem utan gå vidare till matte eller husse.

Sedan har vi fått hålla koll på matte, rätt som det är så är hon borta och så hör man “var är matte” då gäller det att sätta fart och leta upp var i trädgården hon har gömt sig. Lurigt men kul och nån gång så var jag först och nån gång så var Scarlett först.

Attans skitlillebror !
Jag stod uppe på pilatesbollen och tränade med matte när han kom flygande som en Zorro från ingenstans. Han har tittat på tidigare utan problem men idag så kom han inflygande från trädgården. En lagom bit ifrån pilatesbollen gjorde han det oväntade – ett gigantiskt tigersprång rakt mot mig och pilatesbollen. (eller var det godisskålen han ville åt ??)

Jag flög åt ett håll bollen åt ett annat och matte försökte få tag i mig och dämpa fallet. Jag drog i golvet och matte han bara dämpa farten lite lite. Zorro han tittade förvånat och sedan struttade han ut.
Det var nog bäst så för matte blev blixtrande orolig över mig och “bannad” på Zorro.

Men lite ledbruten kännde jag mig lite senare på kvällen men fick lite uppmjukande lättmassage.

Zorro han fick sedan se sin motståndare i att stjäla från bordet. Mördegskex indränkta i tabasco fick honom faktikst att rynka på näsan och lämna kvar sitt stöldgods. Det kunde han ha – tydligen så maskerade vaniljdoften i mördegskexen tabascolukten så det blev en överraskande smakupplevelse först när han fick den i munnen.. hihihi det kan han faktiskt ha.

Dagen började med bilträning. Jag börjar nu lära mig att vara tyst i bilen. Så vi körde 5 snabba butiksbesök på en timme där Scarlett o jag fick vänta tyst och fint i bilen. Sen kom problemet jag gnydde lite och så gnydde jag lite till. Det blev en tvärnit in på parkeringplats med lite gräsplätt där jag fick komma ut och kissa. Ooo så skönt för det höll på att bubbla i öronen så kissig som jag var. Efter ytterligare ett butiksstopp så bar det så äntligen ut i skogen.

Husse försvann iväg och sen när han kom tillbaka blev han utskälld! Komma gående där med massa färgglada remsor på sig och runt sig, kände ju inte igen honom så utskällningen blev rejäl (ända tills han var helt framme vid bilen och jag såg att det var husse då blev det boxerdans istället). Sen fick vi gå en mysig skogsrunda och sedan försvann matte en kort stund och det var dags för ett äventyr.

Jag fick gå en liten sväng i skogen med matte när jag helt plötsligen luktade att matte gått där tidigare. Så jag satte ner nosen i marken och drog iväg i kopplet för att undersöka vad som hänt där.Efter en liten bit så hittade jag kanin -min leksakskanin från hemma. En liten bit till och jag hittade igelkott också. De hade kommit helt på villovägar här ute själva i stora skogen och matte hade inte hittat dem. Men jag hittade dem så att de fick följa med hem och inte vara ensamma och övergivna i stora skogen. Sen gick en sväng till och så hittade jag ett nytt spår efter matte. Nosen ner igen men nu hade jag lite mer bråttom för att se om det var flera av mina vänner som behövde räddas i skogen. Men jag hittade istället en helt ny fågel som kvittrat. Låter konstigt men jag tog med honom hem tillsammans med de andra.

Scarlett hon hade passat på att också gå ett spår och sa det som något självklart men hon hade bara tråkiga pinnar i sitt spår och så en ny kvittrande fågel i slutet. Så det var inte en så stor och fantastisk räddningsaktion som för mig där jag hittade mina mjukisvänner och rädde dem. Scarlett sa att pinnarna var lite tråkiga så dem fick faktiskt husse plocka upp själv – men spåra det är skoj!

Väl hemma så var vi alla helt slut så det blev en låååånnnnggg eftermiddagsvila ihop. Kommentarer om att jag snarkar är bara rent och skärt förtal.

Matte har ju varit lite deppig över sin trasiga kamera. Så idag på morgonen tog jag tillfälle till akt. Hon hade glömt lägga in väskan i garderoben. (Dit den fått flytta efter mina upptåg ) Så jag passade på och fick tag i plånboken och sedan tog jag mycket noga och räknade alla pengarna, sedlar som mynt. Det är tyvärr en bra bit kvar till en ny kamera. Tyvärr så är tydligen min finmotorik inte i samklang med att hantera en plånbok så – ja det blev kanske lite modifieringar på plånboken också. Så särskilt nöjd verkade inte matte alls när hon kom ner ett par minuter senare.

Idag så körde vi sedan lite nya träningslekar både inne och utomhus. Jag ser ett visst tema men förstå ändå inte riktigt. Det var tallrikar med mat som stod på golvet och sedan ute på gräset. Man fick gå slalom mellan dem, titta på den, inkallning förbi dem, ligga vid dem, man fick även om man ville ligga och vakta dem. Det enda man inte fick göra vad att ta något från dem. Ärligt talat – förstår inte alls problemet? Hur som både jag och Scarlett skötte oss exemplariskt-nästan. Ja förutom Scarlett faktiskt, för hon låg och vaktade den ena tallriken som om den var hennes och hon sedan skulle få den bara matte sa “varsågod” och när jag sedan gick nära och tittade på den tallriken så sa hon. Piss off lillebror det är min tallrik bara stick och ta den andra, denna vaktar jag!. Du vet tjejer på diet kan ju bli lite extra griniga.

Sent på kvällen så hade jag nog klurat ut en lösning – jag behöver ett jobb. Jag behöver tjäna lite pengar. Så då hoppade jag upp på matbordet i uterummet och hade tänkt göra lite cirkuskonster som om jag stod på scen. Men jag blev nerkörd av de oförstående tvåbentingarna som fullständigt förstörde mitt planerad framförande.

Ja det funkar faktiskt fortfarande att simma. Det börjar att bli kyligt men det går faktiskt att ta sig en tur. Zorro däremot han gick ur bilen och sa nope. Han vill ju först solbada sig innan det är dags för att hoppa i och ingen sol idag så det gick ju inte att solbada. Fast efter ett tag så bestämde han sig för att skutta i iallafall en liten sväng.

Förtutom simturen fick vi innan dess en vända in till stan också, ja vi fick inte gå i stan utan bara åka bil och vänta i bil. Men det funkade faktiskt Zorro grabben var tyst och sa inte ett knip medans matte var iväg på sitt läkarbesök. Fast han sa att livet var bättre som liten valp för då fick han faktiskt följa med in hos doktorn. Sen så åkte vi iväg en omgång till och stannade på ett ställe som jag kände igen, jobbet, där husse och matte jobbar. Matte försvann och efter en stund så kom hon tillbaka och hade hittat husse så vi kunde brumma vidare.

Egentligen skulle ju Zorro varit på avslutning på valpkursen men när det var dags så visade det sig att tiden inte alls gick ihop. Utan vi fick en kort promenad och simturen istället och sedan fick vi hem och äta middag och nanna vila. Zorro blev ganska grinig över att han nu varit så duktig på alla kursstegen men missade avslutningen och diplomutdelningen.

Innan jag börjar att prata om mat så får jag börja med det underbara mat och leksaken – märgben. Idag så rushade jag runt med mitt gamla märgben. Slängde det över golvet, under bädden, under soffan, under madrassen i buren, under pallen. Jag arbetade aktivt för att få fram benen själv men fick sedan hjälp (något om hela golv eller nått) Efter det så tog jag ut märgbenen och la på matte när hon vilade. Du har instant effekt när du prickar fint i huvudet från boxerhuvud höjd. Men nog pratat om det nu ska vi vidare till att endast prata om mat.

Det bakades äpplekaka idag och jag följde nogsamt vad som hände med MINA äpplen (för recept se här:äpplekakan.) . Mobror han åt glatt av min kaka och så gjorde även matte. Sen så fick vi var sitt nytt märgben att tugga på och så fick vi en stunds ensamhet.

Då fick jag ju ta tillfälle till akt, så stående på bakbenen så nådde jag precis upp och kom åt formen med mattes goa äpplekaka. Jag slukade hela kakan men lät skålen stå kvar på bordet. Matte kom hem satte på en kopp te tog fram en tallrik och sked. Sedan blev hon skitsur när hon såg den tomma skålen! Hon uppskattade inte att jag provsmakad mina äpplen…med provsmakning så menar vi har att man äter upp allt för att verkligen provsmaka varje bit och se att de håller kvaliten. Hon grymtade även på Scarlett och sa att det var Scarletts jobb att hålla ställningarna och ha koll på mig, men Scarlett bara tittade och sa nope nope inte mitt jobb.

Sedan så fick jag specialbeställda mackor, de var massor med röd currypasta på och sedan ett tunt lager med tonfiskpastej på för att piffa till smaken. Ja de lades strategisk på bordet och sedan gick Scarlett och matte en promenad för att lugna ner sig. När de kom hem igen så var mackorna borta – jag tänker inte avslöja om de gjorde susen och brände till eller bara sågs som en extra godbit som jag snodde från bordet.

För att väga upp detta får jag väl tillägga att eftermiddagens träningspass gick helt okej.

Att de där små sakerna som heter preprositioner kan vara så svårt och så stor skillnad på vilket man använder.
Jag kan tycka att – “nanna/vila bredvid matte” inte alls skiljer sig från “nanna/vila på matte”
“Gå framför i kopplet” är väl samma sak som “Gå bredvid i kopplet”.
“Leka med kamptrasan nära Scarlett”. Leka med kamptrasan under Scarletts mage.

Ja tydligen så är de stor skillnad med det där små preprositionerna och man ska ha koll på dem och använda dem rätt! De beskriver en relation till något, och jag har bra relation till hela familjen så inga problem för mig.
Så enkelt utryckt, jag ska nanna på matte, gå framför henne och absolut leka och böka under Scarletts mage.

Sen så hade vi avslappningsövning – självklart var det på mitt insiativ! Bara det att jag inte riktigt förstod att det var det jag propsade på. Men en avslappningsövning på gräsmattan blev det. Precis när jag trodde att det var slut och färdigt och tänkte skutta upp och rusha runt så sa matte tänk om och tänk rätt. Jag försökte lite halvhjärtat lägga in en protest om att det ju faktiskt kunde vara så att jag tänkte rätt (och någon annan hade fel). Men det resonemanget gav inte det minsta lilla gehör alls. Så då var det bara att börja om igen och slaaappppnnnaa av. Ja som sagt finns få saker som går upp emot lite påtvingad avslappning.
Sen kan man ju säga att Scarlett var en riktigt taskmört som bara gjorde det hela så mycket värre. För under tiden som jag skulle slappna av och finna mitt inre lugn eller nått. DÅ knatade Scarlett förbi mig, hämtade en stor fantastiskt fin gren. Nu snackar vi gren – en gren som var längre än mig. En gren med bark kvar på och lite små sidogrensklykor. Denna gren drog hon sedan förbi mig och la sig ner och började tugga på den så att jag såg henne. Störning av störande syster är allt jag har att säga!

Okej, jag tänker kanske inte säga emot att jag är lite sursaggig tant just nu. Men som sagt med det hemska ordet
“banta”hängande över mig så blir det inte bättre. Men vi drog ut i skogen på en svamprunda – hahaha ja det var nog bantning på det också för det blev en handfull det var allt. Men idag så var det jobbigt för jag ville ha koll på Zorro men vi gick på lite olika håll så att vi bara såg varandra och inte gick bredvid varandra. Superjobbigt för då hade jag inte koll på vad han gjorde. Sen för att inte överbelasta plutten så fick han sitta vid ett träd ett par minuter medans området runt söktes av. Men konstaterande att de tvåbenta har inga supernosar att använda.

När vi gick tillbaka till bilen sen så träffade Zorro på en häst.(Ja se jag kan ju gå ordentligt så jag kan gå direkt till bilen utan att stanna och gå tillbaka och vänta på att man ska gå fint.Så jag var redan vid bilen och i hundburen). Oj han tyckte det var lite läbbigt med den stora hästen och sedan en tvåbenting som pratade på den också.Märkligt och konstigt och resulterade i ett par skall och gläffs sedan lugnade han ner sig och bara sniffade och snussade där hästen gått.

Sen bar det iväg hemåt med ett lite pitstopp vid badplatsen för en simstund. Matte hon är allt lite gnällig och börjar säga att det nog är sista simmet för året. Zorro och husse de relaxade medans vi plaskade. Om det nu är sista simmet för året så var det ju lika bra att jag hängde med hela vägen till stenen idag.Så vi simmade bredvid varandra till stenen och tillbaka. Sedan så körde vi våra simövningar och det har faktiskt blivit en märkbar förbättring i rörligheten så simning och träning är bra!

Morgonen började perekt, vi fick gå upp och vila i sängen och så åt de tvåbenta frukost på sängen. Det är lite mysigt! Men inte samma sak med Zorro som med Royal. Zorro han kan bara inte vara stilla och lugn – ivartfall inte till att börja med men sedan lugnade han ner sig och la sig tillrätta och slappnade av. Gissa om det också blev ett litet träningspass för honom – att man inte får röra mackorna på tallrikarna. Självservering gäller inte (däremot får man sista biten om man är lugn och fin och inte tigger.)

På tal om träning och mat -om det är något ord som jag inte gillar så är det banta. Bara lyssna på det banta! Fy tusan vad illa det låter ! Men sommarens hasproblem har gjort att jag rört på mig lite mindre. Det i kombination med en valp i huset som ska tränas hit och dit och hela tiden. Ja då får ju jag också tränas mycket mera så det kanske har blivit lite mer intag än vad man har förbrukat och gjort av med. Fenomenet med försvinnande midja har börjat att uppträda igen och jag kanske till och med precis har passerat det där otäcka 30 kg steget. Så nu ska det bli andra bullar ja eller annan mat och lite träningsupplägg *suck*. Men bara att gilla läget antar jag.

I övrigt så njöt vi av att solen tittade fram tidag. Zorro han lyckades göra något med tassen så han haltade runt en liten stund. Om han vred sig , trampade på en geting, eller en pinne ingen aning. Men så går det när man ska kasta sig fram för att vara först och hälsa på matte… men på kvällen så var allt bra igen. De tvåbenta drog iväg på kalas och de hade fixat det så bra att moster kom och passade oss.

Mrrr, Grrrr, RRRrrrr -piss off!
Jag skulle eventuellt kunna erkänna att jag kanske var lite, med betoning på lite, smågrining boxerlady idag på morgonen. Lite trött och sliten efter gårdagens bom bom dag. Jag var liksom bara tvungen att hela tiden att vara lagom nära Zorro. Så nära att jag tyckte han var precis för nära mig så att jag fick grymt, knorra, och morra. Zorro plutten svarade med att också bli lite sur och grining och buffa och böka på mig. Så istället för att lägga oss i varsin bädd gick vi runt varandra i cirklar och grymta och framförde en hel boxerorkester. Till slut fick matte dirigera orkesterna till slut och då knölade vi båda ihop oss i bädden och nannade utan minsta ljud.

Ja ivartfall för en liten stund. Sedan kom det ljud igen. Zorro såg spöken! Kastade sig ut med en liten fjantig ragg och något lite halvlöjligt skall. Detta för rasslande löv, förbipassernade bil, sin egen spegelbild, fåglar på tomten, äpple som trillade ner från trädet, min spegelbild … jag ni fattar vinken. I princip allt som rörde sig fick lille plutten att blåsa upp sig och rusa fram till rutan och gläfsa. De första gångerna så hängde jag med, för det är ju det han säger. Backup skynda er och kom – förstärkning till era poster! Skillnaden är att jag kan prestera en rejäl ragg och lite tyngd och djup i mina morr och skall. Men sen så sa matte att jag inte fick och jag började faktiskt också tröttna lite på Zorros alla inbilade spökbesök som han trodde i fick var femte minut.

Så det var lite skönt med en avkopplande promenad i skogen. Zorro han hade sett spöken hit och dit på sin runda men när jag sedan fick egen tid med matte så såg jag bara att hon hade godispåsen på sig så jag gick fint som ett ljus.
Att gå så fint så fint gav utdelning – men jag hörde också ett otäckt ord men hoppas det är glömt tills imorgon…

Fy tusan vilken dag! Sedan lunch och hela långa eftermiddagen så har det ösregnat. Jag gillar inte regn inte sånt kraftigt otäckt regn. För med regn kommer bom bom och åskan. Vilket jag tycker är skitläddigt – jag är åskrädd! Så jag la mig i bädden och skakade och hässjade, matte hon vilade och Zorro lika så. Däremot så när det blev riktig intensivt reng så fick jag sluta skaka och hässja en liten stund för annars kunde jag ju inte höra om det verkligen åskade också. Det åskade så då fick jag fortsätta att hässja… men attans också ingen annan verkar bry sig än jag. Men jag tänker inte sluta!

Sen så var det ju torsdag = valpkurs. Men se det blev nog inte riktigt som planerat. Husse hade hundbilen men kom inte hem från jobbet i tid. Så matte rusade runt och letade sele och filtar och så fick Zorro äran att åka i sedanen. Då får man sitta i baksätet i sele som är fastsatt i bilbältet. Man ska ligga stilla, inte tugga på bälte, sätet, saker. Jag informerade honom noga innan de åkte iväg. När Zorro kom hem så berättade han att han lyssat på mig och varit duktig i bilen och bara lagt sig ner och vilat. Han gick sedan vidare och berättade vidlyftigt om hur fantastiskt duktig han varit på kursen. Men matte hon sa att nje riktigt så var det väl inte…

Zorro hade tydligen levt loppan på plan och tyckt att matte såg ut som en kampleksak vid upprepade tillfällen så han fick en timeout och ligga och slappna av på gräsplanen en stund. Sedan så var det hälsa övningar med hund som han levt loppan på också. Men han fick göra om ett antal omgångar och inte hälsa på en enda hund/människa utan bara träna och till slut så trillade polletten ner och han satt stilla. Möta och bara passera hundar det satte han tydligen nästan direkt – med en kampleksak som motivation så vem bryr sig om de andra sa han. Inkallning med hundar stående på var sida var heller inga problem. Däremot så tog det emot lite med utställda matskålar som man skulle gå slalom mellan – men när han omsatte det till hästskitsträningen så gick det bra. Belöningen kommer när man låter bli! Så på det hela taget så fick han ju ändå faktiskt godkännt – men inte som en superelev som han själv försökte få det till. Husse han hade dessutom kört via kursen på hemvägen och bytt bil så hemresan blev som vanlig i hundbur.

Fast hemresan var så där sa Zorro, man kunde tro att matte var fuller som hon körde. Men det vara bara slalomkörning på sina ställen för att undvika de stora stora paddorna som satt på vägen.

Oj vad överraskad man kan bli. Lekte kurragömma med matte och smög ut i hallen för enligt uteslutningsmetoden så borde hon vara där. Hon var där, jag såg henne och hörde henne men det var lite spökaktigt och platt. Jag tittade mycket förvånat på henne och framför henne stod dessutom en boxerpojk. Det hela var mycket mycket märkligt och jag förstod inte alls vad som hände. Men så vände jag mig om – om herre gud matte stod ju bakom mig. Jag blev superglad och sen när jag vände mig igen så insåg jag vad som hänt. Jag hade sett matte i speglen – hahah att jag inte insåg det förrän jag vände mig om. Det var lurigt och oväntat. Har ju sett mig i den andra speglen utan att bli så förvånad.

Vi körde sen lite leta lek i trädgården, toarullar med godis, japp det funkar alltid. Vi fick vara på var sin sida av trädgården och leta i vår egen takt. Måste erkänna att Scarlett har bra teknik på att hitta sakerna så får vara glad att det delas upp så att jag faktiskt hade en chans att HITTA dem själv (och inte bara sno dem från Scarlett när hon hittat dem). Idag så var det faktiskt riktigt svårt att hitta – jag är ju ganska van vid att leta men idag så låg dem inte på marken utan låg en bit upp i buskar eller uppe på något. Så jag har nu tagit mig från fisk till mitt emellan – undrar om det senare även kommer till fågel ?. Ja nu fick jag ju faktiskt en rulle gömd på fisknivå men även den var klurig för den låg mitt i tunnel. Men som sagt hittade dem efter lite hårt arbete.

Dagen avslutades med ytterligare lite hårt arbete – en simtur. Måste säga att jag är duktig och har talang för jag lyckas faktiskt att lura upp Scarlett ur vattnet när jag står vid strandkanten med min leksak…så som Scarlett älskar att simma är det ingen dålig bedrift.

Egentligen borde det var lite pompa och stått när jag idag blir 6 månader – stor pojke.
Men nu är denna dag inget att fira – ja mer än så tänker jag inte säga om dagen. Egna aktiveringslekar går inte alltid så bra eller är så uppskattade…

Har sett matte gå till jobbet och tror nu jag vet hur det hela funkar. Så när matte idag kom hem och rastade av oss och vilade en liten stund för att sedan åka iväg igen. För det första så vilade hon i solen, fattar ni hur varmt det var att ligga där. Oj oj jag flämtade och frustade fick upp och dricka vatten och kyla av mig men sen tillbaka på postering för vila med matte det bara skulle jag. Hur som när hon sedan övergav oss så bestämde jag mig för att det var dags att jobba.

Så jag gick till aktion. På en krok i hallen hänger mattes väskor, med mycket vilja och lite våld så slet jag ner delar av kroken från väggen. Jag hade nu fått tag i två väskor. Bar in dem i vardagsrummet och tömde ut dem,kan eventuellt ha gjort några mindre modiferingar på väskorna för att få dem lite mer boxeranpassade… Sen så var det dags att jobba. Jag tog tag i kalendern först för här hade jag min chance att inteckna alla dagar som Boxerdagar – perfekt! Jag tuggade sönder 5 plastpennor i små delar i mina försök att skriva i kalendern. Till slut så gav jag upp det och istället gjorde jag lite hålskrift med mina fina tänder. Kan säga att stora delar av mattes kalender nu är uppmärkt med Boxertid. Efter mycket hårt arbete så fick tog jag eventuellt och satte i mig en liten värktablett. Men den var inget god så jag fortsatte med lite karameller istället – de var mycket godare! Sen torkade jag munnen ordentligt med pappersnäsdukarna. Efter så mycket arbete för att hjälpa matte så fick det ju vara lite lekstund också för att väga upp lite. Så jag bet huvudet av mattes 3D reflex mjukisdjur och så busade jag runt med den.

När matte kom hem var jag precis färdig – men det blev inget jubel från matte utan faktiskt mest sura miner. Men det kan inte ha varit hur dåligt som helst för när matte röjt undan så fick jag en hel burk med sparris att tugga i mig så lite belöning för mitt hårda arbete fick jag faktiskt. Scarlett hon bara suckade och sa , nej sparris får man när man ätit vassa saker för att hjälpa till att eventuellt kapsla in de vassa sakerna i den trådiga sparrisen. Det framkom att Scarlett också gjort dumheter i sin ungdom och fått äta sparris . Men se jag är så matglad så de behövdes inte minsta tvång alls utan jag gluffsade i mig dem och Scarlett kom och tiggde till sig ett par bitar hon med.
Sen sa Scarlett att jag inte är en jobbande boxervalp utan jobbig!
Så det blev hemmakväll för mig idag och ingen hundpromenad med Lorina som planerat för det hann vi inte med…

Idag så fick vi finbesök med kusinerna (ja både två och fyrbenta) Det var moster och Alex, Max och bus Casper som kom på besök. Det innebär träning, träning och åter träning. För man är ju inte supervan vid de små barnen men jag gillar den massor. Efter ett litet tag så lugnar jag faktiskt ner mig och då går det hur bra som helst.När de springer så blir jag lite uppjagad och tror att även jag får vara med och springa med dem. Men föruto det så sköter jag mig riktigt bra tillsammans med dem. Det är ju inte dåligt att de också delar med sig mat titt som tätt. Vad kan vara mysigare än att sitta bredvid Alexandra och dela på ett äpple med en tugga till henne och sen en till mig – hel mysigt. Zorro däremot han var mer superpå och lite uppjagad så han fick faktiskt sitta lite i buren för att inte sätta för mycket fart på alla andra.

Men Zorro han fick ut och visa upp sina icke-kunskaper i utställningsträning. Ja eller det djupa kunskaperna han har hur man nu vill se på det. Men hur svårt kan det vara -röra sig framåt i en cirkel, röra sig i en triangel. Avsluta med att stå stilla och se förbaskat fin ut. Sedan är det lite småsaker som visa tänder, känna igenom kroppen vilket för pojkar avslutas med en kläm på pingpong bollarna bak. Tydligen viktigt att de finns och är två till antalet.

Jag avslutade det hela med att måla barnen i ränder, slog sönder min svanstipp igen och med ivriga svansviftningar så målade jag min omgivning med röda små sträck. Men fick den sedan avtvättad först med lite vatten och sedan med lite klorhexidin. Denna gången så slutade det att blöda nästan direkt så behövdes inget potatismjöl på eller lägga tryck för att få ihop det.

Jag vet nog vad ni tänker -att jag har kissat på en sko. Men nu var det inte alls så och isåfall fy på er som tänkte så.Nej det var så att igår kväll sista nattekisset så tog jag med mig mattes ena sko ut och la i trädgården. Det var ingen som såg det förrän idag på morgonen. Behöver jag tillägga att det regnade i natt..??

Så det blev kanske lite halvsura miner på morgonen men det är smällar som man får ta för ens kreativitet.

På kvällen så var det dags för valpkurs igen. Det var lite nya dofter, ja inte för att det var nya hundar men där var min lilla taxtjej som luktade lite annorlunda. Fattar inte riktigt vad det var men annorlunda var det, de sa något om löp men att jag var en för liten pojk för att fatta. Hmof! Men kursen idag var en lite seg matte medans jag var ganska alert så vet inte vad vi ska säga om kombinatonen men hyfsat gick det. Vi körde kontaktövningar och man ska hälsa och inte hälsa på andra övningar. Det gick ganska bra och med gott godis så kan man ju offra sig lite extra.
Sen var det gå fint i kopplet och lite andra övningar som man ska bemästra och förfina för varje gång. Idag så var där dock en helt ny övning som vi inte alls gjort tidigare eller som var vidarutecklingar på tidigare övningar. Lite nyfikna ?

Jo man fick gå bort till tant lärare och så fick man vara där medans matte gick sin väg. Sen så stannade matte och kallade in en. Jag kom springande som skjuten ur en kanon mot matte. Nu sprang jag inte direkt till matte utan mot och så precis bredvid så drog jag runt matte i två varv med boxerburn. Så skönt att få ut lite av all den uppbyggda energin i kroppen. Efter min lilla boxerburn så kunde jag hänge mig åt leksak och godis och sen var övningen slut.

Sen var det dags för teorigenomgång, då gör jag som vanligt jag stänger av kopplar ner och nannan. Fast det gör jag bara en liten stund för sen tycker jag det är lite ensamt att nanan på filten på golvet. Så då lägger jag mitt huvud i mattes knä. Fortsätter med framtassarna i knäet. Har man kommit så långt så är det väl lika bra att ta med även bakbenen- men konstigt nog så blir det stopp där och jag får inte nanna i knäet.

Efter den sedvanliga eftermiddagsvilan så bar det idag ut i skogen.

Det skulle kollas efter svamp och kanske hitta lite blåbär – ja det var mattes agenda.
Min och Scarletts agenda såg lite annorlunda ut och var lite mer hundanpassade. Vi snackar nu busa och rusha runt i skogen, sniffa efter gris och kanske även lite rådjur i värsta fall. Leka med kottar och bära grenar.

Så vi kom ut i skogen med två helt skillda uppfattningar om vad vi skulle göra. Detta var också första gången som matte var ute själv med oss båda två samtidigt i storskogen. Jag var i koppel som vanlig och Zorro honom satte matte i koppel som hon band runt magen. Hihihi ni har ingen aning om hur många gånger som Zorro gick runt matte, många gånger kan jag säga. Jag kan ju det där med att om man fastar runt ett träd eller så så får man gå tillbaka och runtför att komma loss. Insåg ganska snabbt att lillebror inte kan detta mycket behändiga trick (ännu). Utan han körde bara fast och så stod han stilla eller drog och så fick vi andra två fixa till det. Zorro han körde också en mer slagsökande taktik vilket resulterade i att han hela tiden fastnade i något, sig själv och snodde in 1-3 ben, snodde in mig i hans koppel, eller fastnade runt gren, träd, sten. När han inte fastnat i något så sprang han runt matte och lät kopplet sno sig runt henne så hon fick snurra runt det och ut sig. Allt var inte dåligt för i tumultet så välte han faktiskt av mattes godispåse så det blev spontanutdelning av uthällt godis i mossan.

Efter en 40 minuters promenad och den fantastiska skörden av 1 dl blåbär så kom husse och mötte upp oss i skogen efter jobbet. Han skulle köra hem med oss och matte plocka lite blåbär själv. Hon skyllde något på att vi var stökiga! Hmpf och förtal – bara dåligt upplägg på promenaden skulle jag vilja kontra med. Hur som det slutade med att vi alla åkte hem istället och så la vi oss glatt tillrätta och vilade och pustade ut efter en intensiv promenad…

Idag på simturen så var det lite annorlunda. Matte hon hade stora stora långa plastfötter och liksom ett stort glasöga och en slang att andras i. Men då så stänkte hon massor så mycket att vi liksom var tvungna att hålla koll på henne lite extra och simma runt henne hela tiden. Idag så simmade jag nästa hela vägen bort till stenen med matte. Vi parsimmar bredvid varandra och det går hur bra som helst. Hur som Zorro hade gått upp för att bli torkad när han sedan ändrade uppfattning. Drog iväg och kastade sig i vattnet utan flytväst och betänkligheter för att simma utan flytväst. Han skulle ut till mattes sprattlande gummifötter och mig. Han fixade det bra att simma utan flytväst -även om man inte får! Men sen drog han i sig lite vatten så husse fick stega i och ta upp honom innan det blev något obehaglig med vatten.Samtidigt så förstår jag inte för när han väl kommer ner till vattenkanten så står han alltid och velar och tänker efter innan han väl kastar sig i men nu var det lite extra spännande. Själv så kastar jag mig i direkt i vattnet utan att tänka mer än en halv mikrosekund.

Sen så körde vi lite träning också och vi testade och lyckades med konststycket att få in två boxrar i bredd i en vanlig lite agilitytunnel. Det var ett klart överraskande resultat för alla inblandade.

Det där med godis och mat är ju så klart uppskattat och nu var Zorro helt överraskad över att förutom att man i trädgården kan hitta mumsiga frukter som man kan förse sig med när man själv vill. Idag på promenaden så berättade han att han hitta mumsigheter ak hästskit! Men det får man inte äta -däremot så blev det godisutdelning om man lät bli. Så han lät bli flera gånger.

Idag så har det varit ett fantastiskt väder, solen har lyst och allt har varit helt fantastiskt. Och morgonen började fantastiskt med att vi fick komma upp i sängen och för första gången på evighet ha lite helgmys. Tyvärr så fattar Zorro inte detta med mys i sängen. Det är ett fantastiskt sällan tillfälle som ska njutas! Man går upp pussar matte på kinden och sedan lägger man sig ner snabbt och myser. Man kastar sig inte runt i sängen, vevar med tassnar och skuttar runt som om man vore en liten apa. Så det blev lite kortare mysstund. Sen har vi varit ute i trädgården hela dagen och bara varit. Så denna dagen skulle egentligen kunna gå till historen som bara det – en fantastisk dag… om det inte hade varit för getingarna.

För jag fick fnatt och låg och snurrade runt på gräset och slickade mig på tassen. Jag fick hjälp att ta mig in på 3 ben. Mitt bakben gick inte att stå på och det var som om jag hade kramp i benen och inte kunde räta ut det. Så jag låg på golvet och med kramper i benet och hässjade. Fick på mig en kylande handduk samt en sån där sak som piper en i rumpan som visade några siffror och denna gången sa den 39. De tvåbenta vägrade låta bli mig och petade och undersökte min tass och det enda som man kunde se var eventuellt en liten svullnad. Jag fick upp och se om jag kunde stödja på benen men ville inte alls vara med. Så det blev fullt fokus på mig och hur jag mådde och telefonen inom räckvidd för favorit i repris (japp även kallad veterinär). Men efter en halvtimme så hade tempen gått neråt igen, jag kunde då lätt stödja på benen och slemhinnan hade återtagit en rosa färg. Under hela tiden så hade jag en Zorro som låg bredvid mig och sov/vilade men när jag rörde mig så kollade han läget.

Så man skulle kunna tro att dagen haft nog med spänning. Men så var det självklart inte alls!
Zorro som har insett att trädgården är ett stort matbord och går och hämtar och äter äpple hela tiden. Så när han var på sitt fjärde äpple eller så och busade runt med det på gräsmattan så gjorde han en sur min och sedan ville han inte alls ta äpplet med munnen utan jabbade den med tassarna. Mycket riktigt så var där en geting som surrade runt. Så då kom han under bevakning. Kan berätta att han inte alls uppskattade att bli petad i tandköttet och klämd på läpparna stup i kvarten för att se så att han inte svullnade upp. Men han verkade klara sig utan minsta problem. Minnet var tydligen inte så bra hos honom heller för han försåg sig med flera äpplen efteråt. (ja det samt gröna omogna björnbär som han också fått smak på. Trots att ja försökt förklara för honom att björnbären är smaskiga söta goa frukter. Inte hårta gröna omogna saker)

Så slutkontentan för dagen är – ge tusan i getingarna – för de är ivartfall dem som vi skyller på även om vi inte har några bevis för deras attacker…

..Så morgonen började ju med ett fullskaligt tantrum och då kund man ju tro att allt skulle bli lugnt efter det.
Men skenet kan bedra!

Så ja vi hade en omgång till när jag agerade så fint så fint… denna gången fick jag utvisning till buren. Fast dörren till buren var inte stängd utan jag skulle stanna fint där och koppla av iallafall. Nehe det tyckte inte jag och ska jag berätta något så är det faktiskt så att jag är snabbare än matte. Men även om jag är snabbare så forlorade jag iallafall ivarje gång. Så till slut så la jag mig faktiskt i buren och trots att dörren var öppen så sov jag och brydde mig inte om det.

Efter vila kommer aktivitet och en aktivitet som jag gillar är att stå på matbordet. Idag fanns där tyvärr ingen mat men jag kollade läget iallafall. Men jag vet inte varför men påkommen blev jag men då var jag snabbt ner som en vessla och kastade mig ner i min bädd och låg helt stilla. Så förmiddagens “träning” hade nog givit lite utdelning.
Det verkliga beviset kom sedan vid kvällsmaten. Då var det samma övning som på morgonen men en liten skillnad matte hjälpte mig tillbaka till bädden 1 gång! Sedan la jag mig ner och vilade och de tvåbenta fick äta kvällsmaten i lugn o ro.

Sen efter kvällsmaten så bar det iväg på lite simning! Men helt otrolig men vi var inte ensamma bakom oss körde en annan bil som också skulle dit och simma. Först åkte vi i vattnet ja ja mer korrekt Scarlett kastade sig i och jag satt och tittade på. Men sen så kastade jag mig också i och vi simmade båda två när barnen från den andra bilen också skulle bada. Scarlett hon är helfokuserad på sitt leksak. Jag – självklart med wubban i munnen – drog iväg och skulle hälsa på barnen o deras pappa. Den lilla flickan hade sånna roliga armflytisar , precis som Alexandra. De verkar vara så roliga. Jag simmade ett par varv runt dem och hälsade lite innan min simtid var slut och jag fick gå upp.

Sen väl hemma så insåg jag att det varit en lärorik dag så jag la mig och snarkade och sparkade med benen i sömnen.
Scarlett hon la sig också tillrätta och njöt efter en god dag med mycket sol och mys och perfekt avslutning med sim o bad.

Nu var det dags igen – efter sommarlov så var det dags för valpkurs igen. Scarlett hon stod på tårna och var så redo för träning när matte tog fram och packade väskan och smaskgodiset åkte fram, ja har sagt det tidigare men det tål att sägas igen kyckling hjärta. Men så kom besvikelsen det var inte träningsdags för Scarlett eller oss båda utan bara för lilla mig (valpfördel ?)

Sen kom ett litet problem i vägen för precis när vi skulle åka först då insåg matte att jag har slarvat bort mitt halsband. Hon pratar om två scenarier ett att jag tagit halsbandet och gått ut med det eller att jag haft halsbandet på och tappat det någonstans i trädgården (jag vet vilket som stämmer men tänker inte berätta) Slutkontentan blev att jag fick prova en två-tre halsband i rasande fart. Det slutade med att jag fick gå iväg till kurs i ett stort svart läderhalsband med stora nitar på – nu snackar vi !!!

Väl på kursen så följde jag min rutin, börjar det hela med att bajsa på gräsmattan även om jag var välrastad när vi kom dit. Så första delen av kursen gick hyfsat och jag följde med matte och gjorde mer eller mindre som matte bad mig om men vi fick lite bakläxa på ett par saker och ögonkontakten (fast vet inte om jag riktigt håller med om det..)
Sen så i slutet så tappade jag lite fokus – men ska jag vara ärlig så gjorde matte det också. Så vi fick nog båda två lite soppartorsk på energi. Väl inne på teorin så var jag så trött att jag la mig på min filt och sov.

Väl hemma så trodde man att träningen var över men icke! Fick direkt en rejält tillsägning och gränsdragningsträning. För tydligen så får man inte leka med paddor. Så fast jag hittade en fin och halvfet padda som hoppade runt på min gräsmatta så fick jag inte busa och leka med den. Scarlett kom ut och tittade till mig och förklarade att paddor är giftiga men att det eventuellt finns sätt att hantera dem iallafall Paddstampning

Oj oj oj

Morgonen började inte alls bra! Vi fick frukost och så gick jag ut en sväng för att göra av mig i trädgården. På tal om det så undrar Scarlett när jag ska lära mig att sätta mig i buskarna eller på de 3 toalettställena som hon har har valt ut i trädgården. Jag sätter mig ju självklart mitt på gräsmattan på de stora fina ytorna där tycker jag det är bäst. Men nu skulle jag ju inte prata om toaletter utan om vad som hände. En fågel flög (återigen) in i uterummet. Trotts kläder och allt som hänger på insidan för att visa att det inte går att flyga där så flyger de fulla fåglarna in där ändå. Så när jag kom till dörren och skulle gå in så satt där en dull liten fågel och tittade på mig. Jag tittade tillbaka och nosade på den. Har ju tidigare hittat död fågel som jag burit in och lagt i min bädd.

Men se husse var inte hemma och matte hon gillar uppenbarligen inte fåglar. Ska jag vara ärlig så gillar hon dem inte alls. För hon gallskrek! Löjliga matte kunde inte ens gå ut genom den dörren utan flög ut andra dörren och rusade runt och kallade på mig och vrålade. Men jag sa bara matte chilla ner, jag bara kolla på fåglen. Jag ser att den lever och tänker inte leka med den. Ville bara nosa på den och kolla om den mådde bra och fråga varför den satt där pådäcket och inte flög iväg. De fåglarna som jag hittade i trädgården de var redan döda när jag hittade dem, det har husse kollat och sett att de varit döda ett tag innan jag hittat och burit in dem (för jag har faktiskt hittat två döda fåglar men bara visat den första för matte) Hon blir ju inte alls intresserad av det utan mer hispig!

Sen fick jag gå in och både jag och syrran satt i uterummet och lugnt tittade på den lilla fåglen. Scarlett berättade om en duvunge som hon och Royal skrämde ihjäl död duvunge och hur upprörd matte blev av det och att hon vrålade då också.

Så slutkontenta är att jag skötte mig exemplarisk och matte blev hispig!