Idag så blev det mycket vila och mysa med moster, som passar oss. Vi tar väl hand om moster och ser till att hon har det bra. Hon säger däremot att jag är lite stökig och bökig. Jag tuggar lite och så hoppar och stuttsar jag.
Men sen så lägger jag huvudet på sned eller vill kela mysa lite och är bara bedårande söt. Man kommer långt i livet på att vara söt!
Idag när mofar kom och vi skulle köra ut i skogen så fick vi inte åka mofars bil utan vi åkte vår vanliga bil. Så att jag inte skulle utforska mer av bilen och ha sönder mera saker i min utforskariver. Så knatade vi på och jag tänker hävda att vi promenerade som ljus och helt perfekt tills någon motbevisar mig…
På kvällen så kom så äntligen de där tvåbentingar hem, denna gången fick de en vanlig “det kommer någon”-utskällning .Inte som förra gången de varit iväg och kom hem och jag blev rädd.
När Scarlett hade hälsat och kollat av läget så gick hon och la sig. Nu kunde hon äntligen koppla av riktigt och sova djupt och inte vara vila sig med öronen på vakt. Jag däremot sover på riktigt för syrran för sköta det förstärkta vaktandet och vara lite mera på helspänn. Måste säga att jag faktiskt också blev lite trötter så efter en stund kröp jag också ihop och la mig och nannade.