Livet i vattnet – sim

Det har gjort det till en vana. Att parkera vid vårt vanliga simställe men f ö r s t gå förbi och gå en skogspromenad innan det är dags för sim. Idag så blev matte grining och jag fick inte gå en meter i mitt “jag-ska-simma-NU-till-varje-pris-om-jag-så-ska-släppa-matte-efter-mig” mode. Utan in vid sidan, ögonkontakt och så två steg fram, innan jag återigen glömde bort mig. Men efter ett par meter så fattade jag galoppen och lugnade ner mig och insåg att snabbaste vägen framåt var vid sidan.

Efter promenaden så var det äntligen dags, då insåg vi katastrofen. De var glömt att packa ner vår älskade vattenleksaker. Vi fick hålla till godo med de nya oanvända och en riktigt gammal sliten wubba kong. Inte alls samma sak men jag tog wubban och körde lite med den, sen så fick jag ha en av de nya leksakerna också en stund. Men så blev det lite jobbigt i vattnet. Zorro han skulle också ha wubban – till varje pris. Så han körde följa John på mig och kämpade tappert för att sno till sig wubban, och efter att han visade så mycket intresse för den så var jag inte dirket sugen på att byta ner mig till någon av de andra leksakerna. Hur som det var trevlig som alltid att simma.

Idag så hade vi en också husse som offrade sig som fotograf. Så kan ni se våra skilda tekniker.

Zorro han går ner i vattnet står och tvekar, viftar med tassarna tills han slutligen kastar sig i med ett plask o plums. Själv så går jag i och kickar ifrån och glider ut i vattnet. Man ser även att vi har lite olika simstilar. Men måste säga att hans simteknik blir bättre och som idag med hög motivation till att sno min leksak så kickade han på ganska så bra i slutet på simturen.

Väl hemma så gick jag in och satte mig på vibben, matte såg det hela så hon drog igång vibben. Mysigt! Det gillade jag skarpt.Zorro han tyckte det var tråkigt, så han gick och hämtade ett märgben och försökte sedan att trycka och knö in sig på vibben. Men han fick gott vänta på sin tur. Detta är årstiden för att rehaba och bygga upp muskler- jag älskar rehab när det är liktydigt med att simma !

Zorro han säger att han lärt sig saker och glas och hållfasthet, samt efter glass kommer krass som leder till sparris…

Soptunnans hemlighet

Soptunnan är en häftig sak. Den bara står där i trädgården och samlar på sig massa gosaker som luktar mumma mumma. Nästan tom men jag kunde nog känna att det luktade härliga kycklingrester, så satte igång det kreativa hjärnkontoret.

Det snurrade runt där inne ett par varv och sedan gick jag till aktion. Det handlar om vikt, vinkel och timing. En snygg boxerknuff på rätt ställe och man slår kull soptunnan. Det blir ett litet brak och bang när den drar i marken men men sånt får man ta. Sedan ligger den bara öppen och väntar på att bli utforskad.

Så jag stack in halva kroppen för att stämma av läget i botten på tunnan.

Soptunna Zorro

Lagom inne och på väg mot botten, så hörde jag en ljuv stämma! Denna ljuva stämma undrade vad jag sysslade med. När jag då tittade ut såg jag att det var matte. Oppps påkommen så taskigt.

Soptunna Zorro

Kyckling och plask

Ut i skogen bar det idag. Ja ska vi var ärliga så var det faktiskt först en vända in till stan. Men se stan de gillar jag inget vidare. Så det skippar vi och spolar fram till de roliga. Att vi kom ut i skogenoch fick gå en sväng. Ni visade det sig att min fin fina nos faktiskt ställde till det.

Vi hade simgrejorna med oss och även om vi inte parkerade vid något känd simställe så kunde jag sniffa mig till att det luktade vatten. Så jag försökte återigen att sätta fart och visa vägen. Men se det gick inte alls hem utan planen från de tvåbenta var skogspromenad borta från vatten så att jag höll mig lugn och kunde njuta av promenaden. Då får de reka lite bättra, för ett färskvattenupplopp på instängt område – japp vatten som vatten och jag kunde sniffa mig till det…

Men så bar det iväg i bilen till det riktiga badstället, men döm om min förvåning. För inte började det med simning. Nej se nu skulle det ätas grillad kyckling. Zorro han blev frälst på att försöka tigga till sig lite av den grillade kycklingen. Jag var kluven, ville ner och kasta mig i vattnet samtidigt som kycklingen verkade lite smarrig. Så tuffa bud att behöva sitta och ta det lugnt medans de tvåbenta satt och mumsade på kyckling. Sen när de äntligen var färdiga så var det simtur. Men attans vad kyligt det var idag. Matte kom i och hon gnällde över att det var kallt. Zorro han fick hjälp i och jag hade som vanligt skuttat i först. Men idag så gjorde Zorro en grej. Efter att han varit uppe en vända på land för att inspekter när husse rensade kycklingen så tog han sig i själv igen. I ett stort elefantplask kom han i vattnet igen. Som sagt kallt i vattnet så blev en kortare stund idag som efter simningen belönades med lite kycklingsrens – mums! Sen hann vi knappt hem innan de tvåbenta drog iväg och övergav oss.

Äganderätt och fel riktning

Idag så har det varit lite ägandekamp. Alltså Zorro kan vara lite extra jobbig vissa dagar- som idag. För idag så var det så att oavsett vad jag hade för leksak så skulle han ha den. Jag såg hur han kom och bara tog sak efter sak rakt under nosen på mig. Men till slut så blev jag faktiskt lite lagom grinig.

Så där låg jag fint och hade märgbenet när han tagit ifrån mig bollen. Men när han såg att jag då tog märgbenet så släppte han bollen och cirklade mig för att återigen sno åt sig märgbenet
Vems ben

Han fick upp mig på fötterna i sina försök att sno till sig det. Taktiken är det inget fel på, han ser till att jag flyger ut i en “fräs-flytta-på-dig-lille-plutt” och när jag då släpper saken för att kunna göra det så rusar han runt och snor åt sig saken. Han är då snabb som blixten
Vems ben
Även denna gången så gick taktiken hem och rätt var det var så stod jag där snoppet utan något ben samtidigt som Zorro stoltserade med sin fångst. Bara se här hur han drar tungan helt igen märgbenet.
Tungan igenom märgbenet

Men som sagt jag bryr mig inte så mycket utan tar bara en annan leksak, och tog bollen en stund.
Men när Zorro såg att jag hade kul med bollen så släppte han märgbenet och kom bort för att se om han kunde sno bollen. Men se då var mitt tålamod över och jag sa – glöm det grabben. Nu vill jag ha bollen!
Vems ben
Fjäsk och försök men nope glöm det! Gå och lek vidare med ditt märgben!
Vems ben

Efter mycket bus och stoj i trädgården så kom husse äntligen hem och det bar iväg med bilen en sväng. Jag hade stenkoll på läget för matte sa att vi skulle åka bil och simma. Det är två ord som jag mycket väl förstår numera. Så vi åkte iväg och parkerade bilen på samma ställe som vanligt. Då gick allt åt skogen. Vi gick på promenad åt fel håll – vi gick in i skogen. Jag drog allt vad jag kunde och sa FEL VÄG – vattnet är ner här. Matte fick kämpa för jag var som sagt mycket mycket målmedveten och på väg ner mot vattnet, inte alls mot skogen. Men fick ge med mig till slut och acceptera att det först var dags för en skogspromenad. Jag tänker inte säga att den var okej, även om vi hittade två rådjursskånkar (säkert någon som skulle träna hund) och en död snok. Men hade liksom inte riktigt tid med allt det utan var bara fokuserad på att det snart var simdags. Så äntligen vände vi ut från skogen och gick ÄNTLIGEN mot bilen och hämtade badsaker och sedan ner till vattnet.

Jag kastade mig i med fart och precision. Zorro han vägrade gå i själv och fick hjälp. Sen plaskade han på ett par simtag innan det blev något som liknar simning. Han börjar bli bättre på tekniken och han fick idag köra lite intervallträning. Jag fick köra lite cirklar, medsols funkar bra, motsols är skit och får inte riktigt med mig kroppen. Jag avslutade hela passet med att självman köra lite cirklar och svängningar när jag tappert kämpade på att försöka ta och få in båda två leksakerna i munnen samtidigt… en i munnen och sedan så cirklar man in den andra leksaken framför sig och försöker hugga till så man får tag ibåda samtidigt. Kämpade tappert men fick inte ihop det idag…

Väl hemma sedan så fick vi få upp värmen lite i uterummet innan det blev var sitt pass på vibben, ooo så skönt det var och ligga där och skaka loss sig. Somnade nästan så skönt det var. Det samma gjorde Zorro när det var hans tur.

Distansarbete

Idag har jag fått lära mig ett fantastiskt ord – distansarbete. Ett ord som Scarlett kände till sedan tidigare.

Det är ett riktigt bra ord. Det innebar en kortare promenad på morgonen, sedan var matte hemma och brummade inte iväg med bilen. Medans hon satt vid sin dumburk och knapplade och bläddrade bland papper så fick vi vara ute som vi ville. Fast just då så regnade det ganska så rejält så det skippade vi. Det blev en liten vilostund tillsammans. Sen från lunchtid när det var uppehåll så stod dörren öppen så vi kunde gå in och ut precis som vi ville. Fantastiskt! Så kan man gå ut och boxerbusa lite, sedan komma in och kolla till matte. Lägga sig på fötterna och slappa och relaxa lite för att sedan kasta sig ut en stund igen. Japp det är ett riktigt bra ord som jag måste säga att jag gillar skarpt. Undrar varför jag inte fått lära mig det tidigare!

Så fick vi långpromenad på eftermiddagen och sen så började det att bli lite kyligare och start på skymning så då stängdes dörren. Men gillade detta upplägget iallafall och hoppas att det upprepas! Sen så åts det ju både frukost och lunch hemma – kan man kanske få tigga till sig en lite extra bit ? Matte säger ju hela tiden att jag är tanig och spinkig och behöver lägga på mig. (Precis som hon gnäller om Scarletts midja och att den periodvis är knappt skönjbar vad nu det kan innebär, att den är rund och bar och skön ??…)

Värsta slappedagen

Idag har vi haft slappedag. Efter fredages MH och gårdagens skogstur och sim tillsammans med ösregn nästan hela dagen. Så har dagen gått i vilans tecken. Ja jomen Scarlett hade ju lite upprörda känslor i arla morgonstund när det åskade.
Med stor vilja kraft och lite sen reaktion från husse så lyckades Scarlett ta sig upp för trappan efter morgonkissningen som nästan avbröts av åskmuller. Så hon kröp hässjande ner i sängen och försökte komma till ro trots ovädret. Jag la mig tillrätta UPPE på matte och fläkte upp mig på rygg och snarkade. Men det varade inte många minuter innan det var uppstigning för mattes del. Suck så besvärligt!

Det är en konst i sig att få en hel dag att gå utan att göra något mer än slappa och relaxa! Men måste hävda att både jag och Scarlett lyckades med att bemästra detta svåra i dag.

Simnings premiär

Idag så var det premiär för att få i hela simgänget. Jag har ju som sagt redan varit i ett par små stunder men idag var det som sagt på riktigt. Det var planerat och jag såg hur simväskan kom fram och packades ihop, handdukar, flytvästar, leksaker och så bar det iväg.

Det blev en promenad i skogen först och när vi sedan skulle sättas in i bilen igen så tvärvägrade jag. Jag tittade och sa nope, glöm det! Inte ska vi åka hem – det är simtur. Men vi skulle bara köra bort lite närmre simmet för att inte behöva gå så långt med sakerna. Så jag och matte drog direkt ner mot vattnet medans pojkarna sölade. Så flytväst påoch sedan en titt på de inköpta vattenleksaker men när jag fick se det så sa jag nej tack. Så matte öppnade kassen och lät mig själv välja vilken vattenleksak jag ville ha. Självklart så stoppade jag direkt ner huvudet och valde jag min vanliga oranga vattenleksak och jag valde den gamla använda inte den nya.

Så kastade jag mig ut i vattnet och simmade på. Badkrukan matte kom också i. Sen kom sölkorvarna äntligen ner och Zorro fick på sig flytvästen. Efter det så blev det tvärnit och han kom er med en tass och sa, tror jag nöjer mig med att solbada. Men se det gick inte matte med på. Utan hon tog helt sonika tag i flytvästen och lyfte ut honom. Fniss han såg helt förfärad ut i ett par sekunder. Sen kom han igång och plaskade på. Efter ett par plasktag så kom han ner och det började faktiskt se ut som simning. Zorro har en simstil som är ganska lik Royals.

Så ja det är så här, Zorro ligger och simmar, huvudet ganska högt upp och är lite som en go farbror som kör på en söndagsutflykt och ser på omgivningen och naturen. Själv har jag munnen stängd, huvudet långt ner så man blir strömlinjeformad, ett bra avkick och drar om söndagskörare som värsta sportbilen. Så vi låg i alla tre och simmade lite korrdinerad boxersim medans husse satt på land och tittade på. Jag fick köra lite cirklar och vändningar och då kallas det något som rehab. Zorro ja han fick träna på att bara simma på.

Väl hemma sen så tog det inte lång stund innan de tvåbenta fullständigt övergav oss för att dra iväg och inte komma hem förrän mitt i natten. Men väl genomkörda efter både promand och sim så sov vi så gott. Det var mörkt ute när de kom hem och husse han släppte ut oss. Zorro han var på väg att få en lite chock för i ena hörnet av däcket så fanns där ett blått spöke som överraskade med lite märkliga rörelser. Så han funderade en halv milisekund på om man skulle fly fältet och det var otäckheter som han stötte på under gårdagens mentaltest. Men så insåg han att det bara var matte som busade så då körde han en boxer-bus-rush-kastar-mig-över-dig älskar dig matte hälsning!

MH -Mentaltest för Zorro

Idag så har det varit en omvälvade dag för mig. Vi åkte in till Ronneby till ett hundställe. Det luktade massor av andra hundar där och så var det dags för att gå en liten promenad.

Detta var en mycket mycket märkligt promenad! Såna promenader har jag aldrig varit med om tidigare. Jag fick gå med husse för matte kände att det nog blev bäst – så sagt och gjort! Där var en hel grupp med människor som tittade på vad jag gjorde och en farbror som skrev på ett papper, Jag fick gå framför och bakom gruppen och se på människorna men de var lite tråkiga och hälsade inte på mig. Men det fanns en tjej vid husse som faktiskt ville hälsa på mig. Kel o gos gillar jag.
Zorro MH Kontakt

Hon var lite kul också och ville busa lite med mig, klart jag kan tänka mig att busa sa jag.
Zorro MH lek

Denna skogen som vi gick är häftig för där fanns rosa små kaninliknande trasor som försvann iväg, inte nog med det utan jag fick dessutom jaga efter den. Det var skojigt men så sen så rörde den sig inte mera utan vara stendöd, inte lika skojigt då.
Zorro MH jakt

Fick även springa och busa med en konstig kille i skogen, han skuttade och busade men hade leksak så han var ganska kul. Drog en liten extra reva i skogen när man nu ändå var lös, och lyssnade lite uppmärksamt på var de där hundskallen kom ifrån.

Nu var det ju inte bara skoj i denna skogen, där fanns riktigt otäcka saker också – huvudlös overall som flyger upp framför nosen på en. Jag tvekande inte ens en milisekund innan jag tog till flygt ett par meter bort! Rent uttryckt jag blev skiträdd! Husse skulle ju sedan visa sig på styva linan och gick fram till overallen men jag var inte helt övertygad om den ändå,men när även en tjej gick fram då tänkte ja. Kan ju inte vara sämre än tjejer så lika bra att gå fram. Sen fick man gå fram och tillbaka bredvid den, men se jag glodde lite på den för att säkerställa att den inte skulle hitta på några mera dumheter.
Zorro MH överraskning

Då kom det lite skrammel, men det var ingen fara och jag undrade nyfiket var det kom ifrån och om det kanske var några roliga burkar eller saker som jag kanske kunde ha sönder (jag menar utforska funktion på …)

Sen kom där fula gubbar, klädda i en ku klux klan liknande dräkt dök de upp från ingenstans. Var inte helt överförtjust i såna här fanatiskt övertygelse så när de kom för nära och jag tänkte nu ska de värva in mig i deras hemska uppfattning, då gav jag skall.
Zorro MH spökena
Husse gick ifrån mig men jag stod ståndfast kvar i mitten och höll min position.
Zorro MH spökena
Husse gick fram till spökena och när de väl fick av sig sina otäcka huvudbonadera och gick från ku klux klan till lucia då var jag helt med på noterna och sa. Puss på er – Lucior gillar jag!
Zorro MH spökena

Efter det så fick man busa igen och denna gången sköt de mot några inkräktare eller något, kanske sköt de myggor vad vet jag. Det gick bra och jag var bara lite nyfiken på vad de sysslade med.

Så efter det så fick man åka hem, någonstans i det hela var också en tråkig uppgift där man fick anpassa sig till en tråkig stilla och passiv stund. Inga problem för mig, men frågan är om jag inte då satte mig ner lite. Så här i efterhand så skulle jag nog inte gjort det. För väl hemma var jag helt rödprickig på magen och i skrevet – så något eller någon hade nog kalasat på mig.

Hela rundan och dagen har jag varit väldigt hässjig och Scarlett också, denna plötsliga värmen har man inte hunnit att ställa in sig på. Så man skulle ju kunna tro att när jag så kom hem så skulle jag lägga mig och vila. Men se då var det ju äntligen lite svalt ute, så jag och Scarlett vi lekte kamplek och bussade runt hemma en stund. Se att kampa med människor är lite lagom kul – men att kampa med Scarlett – det är på fullaste allvar och då ger man gärnet och håller i för kung och fosterland!

Ja och måste säga ett stort minus till matte som drog med sig kameran och sedan inte klarade av att ta ordentliga bilder utan tog mest suddiga, oskarpa så tyvärr finns det inte bilder med på allt…
Eller var det störningar från Royal ?? Idag så var det 10 år sedan de åkte till Tomelilla och hämtade en Royal kille sa matte.

En ny typ

Idag på promenaden så träffade vi på en ny typ av människor.

De går runt i speciella kläder, drar runt på en liten vagn efter sig. Nu är det ingen sån där bra vagn fylld med mat utan denna har massa långa metallpinnar. Sedan så slår de på en liten liten boll, låter den flyga iväg och så ska de gå och leta upp den. Människor har så dåliga nosar, inte alls som vi, utan de får gå och leta upp den med ögonen. Sedan när de väl hittat den så fortsätter de att slå på den tills den trillar ner i som det minsta lilla kaninbo man kan tänka sig. Måste vara en superliten kanin som bor i det hålet. Eller så har han flyttat ut när de hela tiden skjuts ner bollar i hans lilla hus. Men de kanske är precis som jag, jag tränar på att spåra och då blir man bättre och bättre. Så de duktiga kanske har tränat upp sin nos och kan därför lättare hitta bollen ???

Idag gick vi delar av promenaden bredvid deras träningsanläggning – och så fina gräsmattor tänk och för busa och boxerburna runt på dem. Men tydligen så måste man tillhöra den utvalda typen för att få lov att vara och gå på deras gräsmattor. Så inte nog med att de har en konstig aktivering så är de ganska snåla och delar inte med sig av något…
De är kanske det ordet golf betyder ?

Men efter promenaden så åkte vi in till stan och vi fick två mikrostunder i bilen medans de tvåbenta handlade. Den andra handlingen var riktigt bra för då så fick vi en glass att dela på.Fast jag var inte så sugen på isglass så Zorro fick faktiskt det mesta av den. Men jag fick istället smaka lite av slutet på mattes vaniljglass – det var mycket mycket godare. Efter det så bar det ivg till vår vanliga simplats. Men se de hade lagt en stor stor stenbumlig så man inte kunde komma fram med bilen. Så vi fick gå den sista biten. Jag var i en kort lite stund men nje det var lite kallt och blåsigt så det fick vara efter en två tre små svängar i vattnet. Så bar det av hemmåt och in i varma goa uterummet för att få upp vämen och sedan en omgång på vibben. När jag var färdig så gick Zorro in och la sig på vibben och sa nu är det faktiskt min tur så ha fick också en omgång.

Lagom till att vi sedan vilat till oss kom “momor” och “mofar” och moster på besök och det lagades grillat. Om Zorros önskan är att själv kunna öppna kylskåpet, så är min att kunna grilla. Tänk vilket teamwork det kunde bli.

Hemma igen och elaka ord

Matte hon har varit iväg på sån där kurs så vi har fått vara hemma med husse. Det har inneburit långa promenader, nanna i sängen, lite träning och hjälp av moster. I övrigt inte så stor skillnad.

Men idag så packades vi in i bilen och så drog vi alla in till staun och hämtade hem matte. Hon åker buss och tåg men se de som kör bussen och tågen är inte alltid så duktiga på att hålla tiderna. Men idag så var hon bara en liten stund sen hem. På vägen hem så låg där tydligen någon cool och häftig lyxbåt i hamnen så då var vi tvugna att stanna där och titta till dem. Suck!

Men till slut så kom vi faktiskt hem, men tänk matte sa då de hemskaste man kan säga. O vet ni hon har sagt hemskheter tidigare, att min midja är borta, att jag får mindre att äta. Men idag så var det extra extra elaka och hemska ord hon sa. Hon tittade på mig och kramade mig och sa, Scarlett har gått och blivit gammal!

Jag är väl inte gammal jag är ju bara 7,5 år, vilket förbaskat elakt påhopp. Okej min kropp är kanske lite extra sliten just nu – men inte är jag väl gammal för det. HMPF nehe du matte att krama mig och säga att jag börjar bli gammal i kroppen är ingen bra välkommen hem present. Passar du dig inte så ska jag be Zorro att han “Zorrofierar” några av dina kära saker.

På fel sida

Jaha- idag så fick vi inte boxerburna hela dagen. Scarlett har en liten skruttig fas och det tillsammans med att matte hävdar att jag är en riktig liten elaking som tacklas och springer på henne hela tiden. Njeee, skulle väl mera vilja hävda att jag kör närmsta väg och ibland råkar Scarlett bara vara där i vägen.

Hur som tydligen så får man inte göra så och därför så fick vi ha var sin del av tomten idag. Matte satt i en hörna på däcket med alla sina papper och böcker. Scarlett fick vara i hundgården så hon var med precis bredvid matte och jag fick ha hela tomten. Man skulle kunna tro att detta var en bra deal, men se det var det inte alls. För Scarlett hade en leksak i gården, som jag ju givetvis ville ha. Ja vill ju gärna liksom ha just den leksaken som Scarlett har. Problemet var ju bara att jag inte kom in i gården. Försökte gräva mig in, men guuuuddd vad det verkade jobbigt. Så då tog jag till det andra bästa alternativet, att skälla! Ett härligt skall, ganska djup stämma börjar jag få också, sittandes vid grinden in till gården… gång ..på gång…på gång…på gång, inte så tätt utan med ett par minuters mellanrum. Men tydligen var det ganska enerverande (jo jag vet – det var ju liksom vitsen..hihi) Det tog tid, men så plötsligt så gav hon med sig. Matte kom bort, öppnade grinden… tjo hooooo jag hade vunnit -segern är min segern är min Jag har vunnit segern är min. Visste väl att min envishet skulle ge utdelning.

Men se det blev ändå inte riktigt som jag tänkt mig, för Scarlett fick gå ut ur gården. Jag blev kvar och grinden stängdes. Så jomen jag hade ju leksaken men nu var jag ju instängd i gården. Inte alls som jag planerat. Jag skällde till en gång, eller två men se mattes surmin som nu var bara ett par centimeter från mig fick mig att bli tyst. Så jag fick gilla läget och leka med leksaken och sedan gick jag och la mig och nannade.

Stresspåslag och solsken

Idag blev det inte alls en bra dag för mig, jag eller ivartfall ingen bra del av dagen. Den första delen på dagen bestod av att lunka runt lite i trädgården i det fina solskenet. Så långt allt bra.

Sen packades vi in i bilen och drog till stan, med planen om en härlig söndagspromenad. Nu blev den allt annat än härlig. Vi parkerade bland alla andra miljoners miljarders människor som tydligen skulle gå på loppis. Jag kom knappt ur bilen förrän jag hässjade och drog. Så fort som Zorro var bara ett par meter framför mig så blev jag extra stressad över att någon skulle kunna göra något mot honom och att jag då inte kunde försvara “min lille plutt”. Så jag fick gå först för att lugna ner situationen lite. Kom till gångbron, jag gick superfint på mattes vänstra sida och så nära det vänstra räcket man bara kunde gå. Då kom den en sån där surgubbe som tror han äger hela världen. I hans värld så ska man mötas och passera på andra sidan. Så han vägrade att gå ut i mitten eller gå åt sitt vänster för att låta oss båda passera på enklast möjliga sätt med matte mellan honom och mig. Men matte vägrade också att gå åt sidan och bestämde sig för att i så fall bara stanna och så fick det väl bli ett dödläge. Men antar att han till slut bestämde sig för att inte bråka med två boxrar så han gick ut ett litet halvsteg åt sidan och vi kunde passera varandra.

Så över bron kom vi, bara för att titta ut över ett folkhav, barn, vuxna, barnvagnar, korta, långa, tjocka, smala. -jag bara avskydde det! Så vi försökte att så snabbt som möjligt ta oss runt det för att nå parkpromenaden. Jomen, då hade jag och faktiskt även Zorro fått upp stressflåset lite så vi lät som två slutkörda boxrar. Trots lite vila i skogen så fick vi inte riktigt bort flåset även om vi fick ner det. Vi passade också på att traska i en liten badpöl och svalka av oss upp till magen. Ja eller jag hade ju gärna hoppat i för att bada men med gräsänder och folk runt ikring så gick jag inte det utan nöja mig med att gå i kanten och plaska lite. Zorro han doppade en tass och sedan skvätte husse ner honom för lite svalka. Men efter det så var det lite lugnare och vi hade svalkat oss lite. Men rundan fick ändå kortas ner till en ganska lagom liten runda.

Så vägen tillbaka i utkanten av folkhavet gick faktiskt riktigt bra, och jag var så supernöjd över att vi var på väg tillbaka till bilen. Sen fick vi sitta och vänta en stund i bilen medans husse och matte handlade lite innan vi äntligen kom hem igen. Väl hemma så bara supermös jag! Min trädgård! Resten av dagen fick vi vara ute i trädgården i det fantastiskt solskenet och bara gå runt, vara, vila på däcket eller gräva ner sig under en buske – underbart!

Premiärdopp

Idag så blev det ett litet spontanbad.

Efter en go och faktiskt ganska arbetsam skogspromenad. Ja det var lite växelvis fina stigar, avverkade områden med ris och skit kvar, och grisuppbökade områden – så lite fick kroppen jobba. O alla viltspåren fick igång knoppen med. Efter det så funderade de tvåbenta lite. Det var bra funderingar för vi körde förbi min och Royals gamla badgöl.

Jag fick ut ur bilen, så där helt spontant. Inga simsaker med i bilen, ingen flytväst, ingen leksak ingenting. Men matte frågade om jag ville testa och simma och bada ändå. Självklart sa jag! Jag var lite avvaktande ett par sekunder då jag hade blicken fokuserad mot mattes hand för att inte missa när leksaken kastades i -men insåg sedan att det inte blev någon leksak. Då kastade jag mig i utan. Simmade runt och fick en pinne att leka med – men hallå pinne nej det var ingen skojigt. Matte doppade fötterna och Zorro han tittade på vattnet stoppade ner ena tassen – men ville inte han ägna sig åt den ädla badkonsten. Fick simma ett par varv men sedan tyckte matte att det var för kallt för mig att ligga i och att det var dags att gå upp. Torkades hjälpligt torr med hjälp av mattes joggingbyxor innan det blev in i bilen och bar av hemmåt.

Fick ligga i solen och gassa till mig efteråt och mysa – Äntligen är det dags för simsäsong! Ska bli så bra och kunna bygga lite muskler igen. Men balansbollen har gett mig lite lättare underhållning och jag kan faktiskt sträcka ut mitt högra bakben lite mera och bättre än tidigare. Se matte hon blir så glad för såna små synliga framsteg.

Humla

Attans vad jag fått skäll av tjejerna idag.

Jag hittade en superfin och häftig humla. Scarlett var direkt frame och ställde sig mellan mig och humlan och skällde ut mig. Men jag nestlade mig förbi och fick tag i den och stoppade den i munnen. Det var inte skönt så jag spottade ut den igen. Scarlett försökte då att stampa på den med tassarna och sa till mig att låta bli den. Samtidigt kom matte och grälade på mig att jag inte fick leka med humlor och sa till Scarlett att inte stampa på den stackaren.

Jag följde den,en blöt rackare som nu tog sig fram i gräset. Med Scarlett vakandes och grälandes på mig och hela tiden positionerade sig mellan mig och humlan sa till mig att ge fan i humlan. Matte som också sa till mig att låta bli. Men se den var som en magnet ett par sekunder senare så var jag tillbaka och skulle se hur långt den gått och ge mig på den igen.

Så fick jag tag i den, sprang ett par meter, spottade ut den och innan matte hunnit ifatt mig, in med den i munnen igen och så upprepades mönstret ett par in/utspottningar av humlan. Men se det var tydligen inte en uppskattad lek så jag åkte in. Nästa gång jag fick komma ut så var den borta, hur mycket jag en letade runt där jag sist lagt den – så var den borta…

Jaja, då brännde jag tungan med att stoppa in en stor stackmyra i munnen istället.
Scarlett säger att jag är ett dumhuvud och ett ohjälpligt fall. Själv hävdar jag att jag är en upptäckare, redo och villig att testa allt. Inget är för trivialt för en sann upptäckare och vetenskapsman…

Tunnel lek och 360 gradare

Idag så kom tunneln fram. Jag måste erkänna att jag kanske ligger lite åt den lata sidan vad det gäller att arbeta. Så först kollar man noga av läget om det finns möjlighet till godisutdelning utan allt för mycket jobb.

Scarlett och andra sidan säger- wow möjlighet att tjäna till sig lite extra godis, kom igen mera! Så detta fick följande resultat.

Tunnel lek
Scarlett rusade genom tunnel för att se hur mycket godis hon kunde få på kort tid, jag gick vid sidan om och spanade in läget.

Tunnel lek
Men man blev ju attans sugen på att också få ta del av godisutdelningen.

Tunnel lek
Drog sig klart närmre händelsen centrum för att se om det kunde ge bättre utdelning.
Men insåg att loppet var kört. Godis blev det bara till de som gick IGENOM tunneln, inte bredvid.

Så drog in i tunnel efter Scarlett – och smask – det var gott med godis!
Tunnel lek

Sista kvällskissen så passade jag på att springa igenom tunnel också, men se det gav ingen utdelning av godis de gången. Så det krävs någon tvåbent i närheten för att det ska ge smaskigheter. I övrigt så kom mofar förbi och kissade oss idag. Då fick vi också smaskigheter men se de smaskigheterna vägde inte upp att mina rutiner blev störda och förstörda. Så jag hade sönder något – något som fick matte att bli ledsen och säga att jag skulle ta mitt pick och pack och flytta. Men se även om jag är på en tusen millioner minus med allt jag förstört så gick jag in och la mig bredvid matte, pussade henne på örat och gosade och sa – Matte jag vet att du inte menar det,puss på dig.
(men får nog skärpa till mig ett tag, eller mer korrekt de får ge attans i att rubba mina cirklar och ändra tider och schema för jag reder inte det, precis som för matte ska det vara rutin, ordning och reda även för mig!)

Lite balansboll blev det för Scarletts del, jag var uppe och vände och gled runt på bollen så det blev korta sekunder på bollen för mig. Scarlett själv hon skulle ju glänsa och styla med hur duktig hon är, hon kan gå runt ett helt var på bollen och skryter med att hon gör en 360 gradare. Jag som gör en 175 framåt/bakåt/runt/ med glid får ingen kred för det.

Milapromenad

Idag så var det vår dag.
Vi packade väska och gav oss ut i på en riktig långpromenad. Zorro fick visa (och bevisa) att han är en stor pojk så han fick också en väska på ryggen och bära. En klövjeväska med ett hedersuppdrag. Det han bar var inte tungt men av yttersta viktighetsgrad. Kan nog nästan inte bli ett mer hedervärt och viktigt uppdrag. Han fick ansvaret för att bära på mattes stora temugg. Ja sen husse slarvade bort mattes mugg på tåget sist de var iväg så fick Zorro ta ansvar för muggen denna gången. Han brydde sig inte det minsta om att han fick en väska på ryggen utan tågade glatt iväg som vanligt.
Scarlett med klövjeväska

Hur som vi gick på längst en fantastisk strandpromenad med härlig natur och utsikt. Utsikt är viktigt så direkt när jag hittade ett bord så hoppade jag upp och man ser så mycket bättre. Livet från upphöjd höjd är inte alls dumt.
Scarlett på bordet
Vi gick på men hade faktiskt tre riktiga stopp. Två av stoppen kallas väsentliga! Den första var för macka med räkost, det tredje stoppet fick vi var sin litet tuggpinne (för chokladkaka är inget för hundar).Men emellan dem så hade vi ett fullständigt meningslöst stopp. Fotostund bland vitsipporna. Fattar ni hur otroligt jobbigt,tråkigt, meningslöst det är. Inte nog med det så trots de 30 talet bilder som togs så blev det inga såna där helt fantastiska bilder. Vill jag inte så gör jag inte är mitt motto! Så genom att häsja, titta bort, resa på mig, vrida på huvudet etc så fick jag som jag ville och vi fick vidare. Zorro, ja han gav upp redan innan det ens blev tal om fotografering bland vitsipporna, inte hans grej.
Scarlett bland vitsipporna

Scarlett bland vitsipporna

När vi nästan var framme så fick vi en överraskning. Där var hur många hundar som helst, någon klubb eller så som hade hundpromenad. Vi kom från andra hållet och hamnade mitt i deras promenad den sista lilla biten fram till bilen. Men det gick hur bra som helst. Vid det laget så var vi faktiskt ganska trötta – för vi hade gått en hel mil. Så en härlig dag med en milapromenad. Men efter bilresan hem som gav en kvarts återhämtning var vi redo för bus och rush igen och skuttade runt i trädgården och när mofar kom förbi så visade vi hur duktiga vi är på att rusha, springa, hoppa och busa. Tyvärr så måste jag väl erkänna att kroppen är äldre än vad knoppen tror, så sen när jag vilat till mig en stund så var jag lite stel och seg i kroppen. Men lite vibb, värktablett och lite lättare massage så råde det bot på det hela.