Humla

Attans vad jag fått skäll av tjejerna idag.

Jag hittade en superfin och häftig humla. Scarlett var direkt frame och ställde sig mellan mig och humlan och skällde ut mig. Men jag nestlade mig förbi och fick tag i den och stoppade den i munnen. Det var inte skönt så jag spottade ut den igen. Scarlett försökte då att stampa på den med tassarna och sa till mig att låta bli den. Samtidigt kom matte och grälade på mig att jag inte fick leka med humlor och sa till Scarlett att inte stampa på den stackaren.

Jag följde den,en blöt rackare som nu tog sig fram i gräset. Med Scarlett vakandes och grälandes på mig och hela tiden positionerade sig mellan mig och humlan sa till mig att ge fan i humlan. Matte som också sa till mig att låta bli. Men se den var som en magnet ett par sekunder senare så var jag tillbaka och skulle se hur långt den gått och ge mig på den igen.

Så fick jag tag i den, sprang ett par meter, spottade ut den och innan matte hunnit ifatt mig, in med den i munnen igen och så upprepades mönstret ett par in/utspottningar av humlan. Men se det var tydligen inte en uppskattad lek så jag åkte in. Nästa gång jag fick komma ut så var den borta, hur mycket jag en letade runt där jag sist lagt den – så var den borta…

Jaja, då brännde jag tungan med att stoppa in en stor stackmyra i munnen istället.
Scarlett säger att jag är ett dumhuvud och ett ohjälpligt fall. Själv hävdar jag att jag är en upptäckare, redo och villig att testa allt. Inget är för trivialt för en sann upptäckare och vetenskapsman…