Idag blev det inte alls en bra dag för mig, jag eller ivartfall ingen bra del av dagen. Den första delen på dagen bestod av att lunka runt lite i trädgården i det fina solskenet. Så långt allt bra.
Sen packades vi in i bilen och drog till stan, med planen om en härlig söndagspromenad. Nu blev den allt annat än härlig. Vi parkerade bland alla andra miljoners miljarders människor som tydligen skulle gå på loppis. Jag kom knappt ur bilen förrän jag hässjade och drog. Så fort som Zorro var bara ett par meter framför mig så blev jag extra stressad över att någon skulle kunna göra något mot honom och att jag då inte kunde försvara “min lille plutt”. Så jag fick gå först för att lugna ner situationen lite. Kom till gångbron, jag gick superfint på mattes vänstra sida och så nära det vänstra räcket man bara kunde gå. Då kom den en sån där surgubbe som tror han äger hela världen. I hans värld så ska man mötas och passera på andra sidan. Så han vägrade att gå ut i mitten eller gå åt sitt vänster för att låta oss båda passera på enklast möjliga sätt med matte mellan honom och mig. Men matte vägrade också att gå åt sidan och bestämde sig för att i så fall bara stanna och så fick det väl bli ett dödläge. Men antar att han till slut bestämde sig för att inte bråka med två boxrar så han gick ut ett litet halvsteg åt sidan och vi kunde passera varandra.
Så över bron kom vi, bara för att titta ut över ett folkhav, barn, vuxna, barnvagnar, korta, långa, tjocka, smala. -jag bara avskydde det! Så vi försökte att så snabbt som möjligt ta oss runt det för att nå parkpromenaden. Jomen, då hade jag och faktiskt även Zorro fått upp stressflåset lite så vi lät som två slutkörda boxrar. Trots lite vila i skogen så fick vi inte riktigt bort flåset även om vi fick ner det. Vi passade också på att traska i en liten badpöl och svalka av oss upp till magen. Ja eller jag hade ju gärna hoppat i för att bada men med gräsänder och folk runt ikring så gick jag inte det utan nöja mig med att gå i kanten och plaska lite. Zorro han doppade en tass och sedan skvätte husse ner honom för lite svalka. Men efter det så var det lite lugnare och vi hade svalkat oss lite. Men rundan fick ändå kortas ner till en ganska lagom liten runda.
Så vägen tillbaka i utkanten av folkhavet gick faktiskt riktigt bra, och jag var så supernöjd över att vi var på väg tillbaka till bilen. Sen fick vi sitta och vänta en stund i bilen medans husse och matte handlade lite innan vi äntligen kom hem igen. Väl hemma så bara supermös jag! Min trädgård! Resten av dagen fick vi vara ute i trädgården i det fantastiskt solskenet och bara gå runt, vara, vila på däcket eller gräva ner sig under en buske – underbart!