En ny typ

Idag på promenaden så träffade vi på en ny typ av människor.

De går runt i speciella kläder, drar runt på en liten vagn efter sig. Nu är det ingen sån där bra vagn fylld med mat utan denna har massa långa metallpinnar. Sedan så slår de på en liten liten boll, låter den flyga iväg och så ska de gå och leta upp den. Människor har så dåliga nosar, inte alls som vi, utan de får gå och leta upp den med ögonen. Sedan när de väl hittat den så fortsätter de att slå på den tills den trillar ner i som det minsta lilla kaninbo man kan tänka sig. Måste vara en superliten kanin som bor i det hålet. Eller så har han flyttat ut när de hela tiden skjuts ner bollar i hans lilla hus. Men de kanske är precis som jag, jag tränar på att spåra och då blir man bättre och bättre. Så de duktiga kanske har tränat upp sin nos och kan därför lättare hitta bollen ???

Idag gick vi delar av promenaden bredvid deras träningsanläggning – och så fina gräsmattor tänk och för busa och boxerburna runt på dem. Men tydligen så måste man tillhöra den utvalda typen för att få lov att vara och gå på deras gräsmattor. Så inte nog med att de har en konstig aktivering så är de ganska snåla och delar inte med sig av något…
De är kanske det ordet golf betyder ?

Men efter promenaden så åkte vi in till stan och vi fick två mikrostunder i bilen medans de tvåbenta handlade. Den andra handlingen var riktigt bra för då så fick vi en glass att dela på.Fast jag var inte så sugen på isglass så Zorro fick faktiskt det mesta av den. Men jag fick istället smaka lite av slutet på mattes vaniljglass – det var mycket mycket godare. Efter det så bar det ivg till vår vanliga simplats. Men se de hade lagt en stor stor stenbumlig så man inte kunde komma fram med bilen. Så vi fick gå den sista biten. Jag var i en kort lite stund men nje det var lite kallt och blåsigt så det fick vara efter en två tre små svängar i vattnet. Så bar det av hemmåt och in i varma goa uterummet för att få upp vämen och sedan en omgång på vibben. När jag var färdig så gick Zorro in och la sig på vibben och sa nu är det faktiskt min tur så ha fick också en omgång.

Lagom till att vi sedan vilat till oss kom “momor” och “mofar” och moster på besök och det lagades grillat. Om Zorros önskan är att själv kunna öppna kylskåpet, så är min att kunna grilla. Tänk vilket teamwork det kunde bli.