Year: 2014

Frallor och USO

Frallor,det kan vara små hundar, eller så kan det vara frasiga,luftiga supergoda frukostfrallor som levereras till dörren.

Det hävdaades att det hade levererats 5 st av den sista sortens frallor, och att dessa myket mystiskt och spörlöst försvann. Så hur hemskt det än är att berätta men vi har haft ett USO i vårt hus.
Ett Unidentified Stealing Object,hade jag sätt den så hade jag nypt ten i rumpan och hindrat från att ta frallorna. Scarlett hävdar att jag är dumsnut so snor och om jag nu ska nos så får jag väl iallafall spara även till henne så att eventuella vinster och tillgångar fördelar lika mellan oss boxrar.

Frukost frallor och USO

Ensamma och övergivna

Ja, idag var en sån där hatte-knatte-dag där matte lämnade oss ensamma mest hela tiden. Först en stund på morgonen, sen en stund vid lunch så försvann hon igen, och så på eftermiddagen för att avsluta kvällen med att dra iväg på egna äventyr. Sen försöker det hävdas att för att vi fick promenad i arla morgonstund, träning i trädgården innan lunch, lite behandling som involverade både vatten,laser och vibb efter lunch och sen lite leta godis på kvällen – ja att vi liksom skulle vara glada och nöjda för det…

Det tål att tänkas på vad vi egentligen tycker om det…

Jag fick också upp och visa upp mig för en av mattes kunder, ut och springa lite (ja hade så mycket skutt i benen så så mycket fint att visa upp sin gångstil gjorde jag inte) Men hur som så fick jag vara det goa exemplet att trots lite skruttig kropp, taskig gångstil – så är jag en superglad tjej som älskar livet! Så även om man har lite småkrämpor i kroppen så är det inget hinder för ett långt och gott liv, det var tydligen vad jag skulle visa upp genom att springa lite fram och tillbaka (ja eller skutta, hoppa och twista som var mer vad jag gjorde)

Mer vill ha ännu mera

Det sades något om att jag vara lite “roffig” och att jag vill ha alla leksakerna för mig själv. Men så är det inte alls, jag bara råkade få dem båda i mungipan liksom nästan som av misstag. Men med det mest valpiga uppsynen man kan uppbringa så kommer man undan med det mest.

Vill ha mer

Men man kommer inte undan allt,som en sådan hemskhet att jag måste gå i koppel och inte fick rusha runt fritt på tomten idag. Men då kom Scarlett med en leksak i munnen och swichade förbi mig, när hon gjort det en antal gånger och var så supernöjd över att jag var i koppel och inte kunde ta henne. Dock försökte jag tappert och kastade mig med all kraft jag hade för att nå henne (matte fick då verkligen kämpa för att stå på benen och inte falla kull som en kägla) Japp då fick Scarlett gå in medans jag fick kissa.

Inte nog med det, man måste dessutom utstå prov och försök med benmanschetter som används växelvis på mig och syrran under dagens promenad. Ja vi fick en extra bonuspromenad på eftermiddagen,en bonus ute istora skogen istället för på vanlig tråkigt vardagsrunda. Oj fullt med dofter – för vet ni vad – även grisar fäller päls. Låg stora väldoftandet pälstuffsar både här och där.

Fotodrottning o pip i rumpan

Idag så var jag lite hänging stundom, ja jag var inte det minsta hängig på promenaden när vi såg 5 stycker fyrbenta håriga djur av den snällare sorten (rådjur typ). Men se inte fick jag springa efter och busa med dem. Taskemört matte!

Väl hemma sen så fick Scarlett finhalsbandet på och matte fixade och fejade. Vad fick jag? Jo, jag fick gå in och slappa i gästrummet medans Scarlett (återigen) fick ut och visa upp sig för fotograf. Springa lite i treadmillen och balansera lite på bollarna. Fast hon säger själv att hon börjar bli lite trött på allt det här fotograferingen. Du vet inte blir det riktigt taskande i vattenlöpbandet för det blir bara en kort stund och man ska titta upp och hit och dit.

Jag säger dock att det är fuskigt att inte jag fått vara med på en enda fotografering… pratar vi lite könsdiskriminering eller kanske åldersdiskriminering? Matte hävdar att jag åker upp på kompetens och vilja och att jag inte ens är i närheten. Vet inte om det är min “jag-accepterar-att-gå-i-vattenlöpbandet” kontra Scarlett “-jag-älskar-vattenlöpbandet-skulle-kunna-bo-i-det” inställning som gör skillnaden??? Hur som så borde jag iallafall få försöka!?

Istället så fick jag under kvällen pip i rumpan, en sån där dum sak man stoppar upp i rumpan och som efter en liten stund säger pip och avslöjar om man är hängig eller inte. Jag är hänging men pip-i-rumpan saken sa att det inte var feber i allafall…

Tjo ho

Nej, alla dagar i livet är ju inte tjoho. Även om solen sken ute idag och det var supergott vårväder så var det ändå inte hundra procent bra.

Så vissa dagar är som bilden, lite suddiga i kanterna, full av reflexer och det enda man vill är att räcka tungan åt världen. (ivartfall en liten stund 😉 sen har man inte tid mer de tråkiga sakerna i livet)

Livet som ett vattenlöpband

Men som tur är så är det snart en ny dag med nya utmaningar om möjlighet till massor med bus och lek.

Pinnkul

Nu börjar det bli vår och busväder! Man kan busa och skutta i trädgården på dagarna. En favorit är ju att busa och skutta runt med pinnar. Man får bara se upp så att man inte bli avlurad pinnen av Scarlett eller matte.

Så stenkoll på pinnen och bered till att kasta sig iväg i full fart ifall någon försöker ta den.

Kul med pinne

Leonardo boxer

Leonardo han var en kille som levde för lääääännnnggggee sedan, men har är liksom lite av min idol. Han skruvade, pillade och uppfann massa saker. Första steget i att uppfinna är ju absolut och ta reda på och se hur saker och ting funkar,och då bara är det så att man får plocka sönder ibland. Han var också väldigt intresserad av hur människor och djur såg ut inuti och hur de funkade. Det enda jag har att arbeta med är mina mjukisdjur men jag jobbar starkt på att få reda på hur de ser ut inuti. Tyvärr så måste jag nog konstatera att de mest är fyllda med något kul vit fluffigt sak.

Sen har han också målat massa fina tavlor och sånt och idag så ville jag bara kolla om det även funkade för en boxer, och se det gör det.
Det gyllene snittet för boxer

Den vitruvianske boxern – Det är jag det!
(och ja skulle ha sträckt ut bakbenen lite till men man kan inte få allt här i livet.)

I övrigt så gick dagen åt att undersöka och utreda hur det stod till med trädgårdens växtlighet. Det döda och torra plockade vi bort,och självklart så hjälpte jag till.

Vår tur?

Efter att matte jobbat klart och städat i kliniken så satt vi fint utanför och väntade. Ja eller i ärlighetens namn så kanske Zorro ställde sig på bakbenen och tryckte nosen mot rutan för att kolla vad matte sysslade med. Fast sen visade vis oss från vår finsida. Med lite tur och charm så kanske vi kunde övertyga matte om att även vi behövde testa och plaska i vattnet.

väntar på tur

Charmen var påslagen för vi fick oss en vattenomgång, nu måste jag då säga att det faktiskt kan vara lite tufft pass. Det ska testast och köras och öka hastighet och intervallträning.. man kan tro man är någon sån där marsvin eller vad det nu heter , en gris från guinea.

Zorro han börjar klart gilla läget och hade 4 tassar på bandet hela tiden. Inget “matte-hjälp-mig-mina-tassar-blir- blöta, ta mig härifrån, stund när vatten fylldes på. Sen traskade han på med leksak i munnen och glatt humör.

Jippi – nej

Men hallååå det är ju inte sant, matte fick ett återbud och vi såg direkt – nu blir det boxertid!

Kanske en extra bonus långpromenad, kanske en omgång i vattenlöpbandet. Men se precis som vi började rocka loss rumporna i en boxer-glädjes-sväng-på-rumpan-dans. Då ringde telefonen och det var en kund som ville komma. Fattar ni då vad matte sa hon sa ja bara kom!

Så inte nog med att de där andra hundarna får lov att låna MITT vattenlöpband, nu blev vi dessutom snabbt och skoningslöst nedknuffade till en andra plats. Skäms på sig matte!
Matte sa, att hon måste jobba och tjäna pengar för annars kan vi inte få något lördagsgodis – jaha ja det får väl gå för denna gången då sa jag. För se lördagsgodis det vill jag ju absolut ha!

Men i väntan på lördagsgodis så har vi fått fredags-tränings-godis (sen gillar jag inte konceptet att när vi tränar mycket så verkar det bli mindre kvällsmat som serveras, mysko samband…)

Träningen gick bra och även Zorro lyssnade upp!

Zorro lystnar

Vem ska bort

I tiden där allt går ut på utröstningar hit och dit vill inte vi vara sämre!

Så vilken rumpa ska bort?

Vilken rumpa ska bort?

-vill ni veta svaret?

(den som fes – den ska bort – sen är bara frågan om man vet vilken det var….)

Fotodrottning Scarlett

Japp, man har ju liksom gott och blivit modell. Matte ogillar ju allt med att stå framför kameran (däremot att stå bakom och terrorisera oss det gillar hon) hur som så jag får ju stiga fram och dra mitt boxerstrå till stacken.

För ett par dagar sedan var det första sidan i BLT som jag prydde och idag så prydde jag Commersens förstasida.

Vikten av jacka

Idag så var det lite varmare ute men jag fick likväl dra på mig min jacka på promenaden. Man ska ha jacka på sig för att hålla ryggen fina och bra och så. Men se idag så fick jag då lära mig ytterligare en anledning till att man ska ha jacka på sig – Zorro.

Jomen, se nu när han fyllt 2 år så är han ju värsta tonåringen. Så se medans matte plockade ihop koppel och sånt och bommade igen huset då gjorde Zorro gyttjemålningar på min rumpa. Mitt täcke var så fint fixat och donat när matte kom ut. Väl ute i skogen (ja det blev ett lite frustrationsögonblick för matte när bakluckan vägrade att öppna sig, men efter en fem sex försök så löste det sig och vi kom ur bilen). Så jo ute i skogen så fick jag då verkligen en stor anledning till varför man ska ha täcke på sig. Där stod jag lugnt och fint och sniffade på en buske, när Zorro kissar på mig Han menade nog egentligen att träffa busken men träffade istället mig. Men när han sedan ett tio buskar längre ner gör om det igen- då vet i tusan om det inte var menat ändå.

Så inte är man någon modell i sin jacka med gyttja på rumpan, och kiss på halskragen. Men äntligen förstår jag då verkligen vikten av att ha jacka på sig.

Vikten av jacka

Ska man sen duscha så jomen då måste man ju absolut få springa i vattenlöpbandet efter – eller hur?

Sen har vi tyvärr en liten cencurering, när matte efter promenade inte fick upp bakluckan på bilen ja nej det kan jag då rakt inte återge vad matte sa. Men slutligen så gled den upp och vi fick ta plats i bilen och väl hemma på uppfarten krävdes det bara 3 försök innan vi kom ut.

Våren döljs i dimman

Men trots att det är dimmig ute så kan man faktiskt höra våren.

Supertrummaren har kommit tillbaka, han sitter och bankar huvudet i ett träd så det låter lång väg. Ja det låter märkligt men han verkar ganska nöjd med livet ändå. Men så är ju fåglar så där lite konsiga och underligga. Sen har även lilla rödsvans kommit fram och springer runt och pratar. Ja springer runt gjorde Scarlett också så någon bild på rödsvans blev det inte (jo en mycket dimmig och suddig sådan) men vi har en bild från tidigare år och ja är då absolut säker på att det är någon av dessa rödsvansarna som tittat in igen.

Ekorrar ett vårtecken

Sen får man faktiskt gå in, för det är kallt ute idag och då inte alls något vårväder. Men som sagt man får börja med att lyssna. På tal om att lyssna så lyssnade jag supernoga på vad matte sa idag – och sen gjorde jag som hon sa och då fick jag massor med godis. Så gott öra och uppmärksamhet ger gott godis samt glad matte. Kanske ska fundera på att göra det oftare ?!

Kontrollplan

Check and controll !

Det har satts upp hängare och lite lister i min fina lokal (japp det är ju absolut min lokal och mitt vattenlöpband som matte får låna ut till andra hundar ibland). Sen har vi lärt oss av den stora stora världen utanför att även de minsta små saker man bygger och fixar behöver en kontrollplan och ska kontrolleras och bockas av. Så det har vi gjort idag, efterkontroll ala boxer. Passade också på att ha en funktionskontroll på både vattenlöpbandet och vibben. Hade gärna testat och kontrollerat kakan också men se det fick jag inte. Däremot så fick jag blodgrape – surt och fränt tyckte jag och spottade ut den. Jaha, men smaskens- sa Zorro och tog min bit också.

Tjock skalle

Det är härligt att vara i drömmarnas land. En stund där man springer på gröna ängar och djupaste skog och lever loppan. Benen rör sig och självklart blir det lite snack samtidigt, lite morr, grymt och gläfs.

Men sen är det då inte det minsta roligt när man väcks upp ur sin dröm av något litet ljud – klart glömsk över att man krupit in under det låga låga soffbordet. Bordet lyfte sig lite lätt vid denna manöver och jag tittade sen mycket förbaskat och surt över det dumma bordet som så orättvist hoppade på mig och attackerade mig i goa drömtillvaro. Så det sa bang och det lite aj i mötet mellan boxerhuvud och träbord. Tur att man har en tjock skalle! (Scarlett frågade om jag verkligen sa rätt, kanske menade jag tjockskalle, då sa jag dum syrran, vilken taskmört du är – jag har en tjock skalle men är ingen tjockskalle!)

Hipp Hurra , 2 år

Man kan knappt tro det är sant, för det såg först ut som om de där tvåbenta så helt fullständigt missat och nästan glömt bort att jag faktiskt fyller år idag.

Men väl sent på kvällen så tog det sig och det blev skön(??)sång och hurrarop, ett litet paket och så lite goa grissvansar att tugga i sig.

Zorro 2 år

Tycker ju det bara för ett lite ögonblinks sedan jag var 2 månader.

Zorro 2 månader

Ovanligt exit

Dagen började bra med lite sovmorgon, ja inte sån sovmorgon där man sover länge utan först såg vi till att matte kom upp riktigt tidigt och vi fick ut och pinka. Sedan så bäddade vi ner oss i gästrummet och kröp ihop för att sova en stund till innan det blev ljust och fint ut.

När det väl var dags att stiga upp – ja ni vet hur det är när frukosttarmen skriker och pockar på uppmärksamhet. Så Scarlett såg till att vi kom upp och fick frukost innan vi sen drog iväg i bilen för en lång och rejäl promenad. Den blev lång och rejält! (tydligen lite för lång för mattes knä , men hallå gamling jag hängde med med mina skruttiga höfter och rygg så gnäll inte)

Men gnälla det kunde jag och Zorro allt få göra sen, för när vi kom hem så fick matte inte upp bagageluckan, den hade gått i baklås. Så det blev till att röja ut halva bilen, för det är ju så viktigt att ha lite extra saker i bilen. Koppel,spårlina, spårmarkörer, hushållspapper,block, isskrapa, snöborste, böcker, vattenskålar, vattenflaskor, ryggsäck, godis, bajspåsar, reflexvästar till både hund och tvåbent, vantar, sittunderlägg, paraply, lite utfällbar pall, solskydd, krok att fästa bakluckan med (när den går att öppna) ja och så lite till bra att ha saker….

När baksätet väl var röjt så fälldes sätena ner , det skruvades och pillades på buren och så kom Zorro ut lite enkelt och galant. Men på min sida fanns det bara utgång upptill, så jag fick lite hjälp men tog mig ur bilen och kunde sedan lugnt andas stående med fast mark och grönt gräs under tassarna. Kan bara säga vilken tur att det inte var ett nödfall, för inte hade vi kommit ur bilen på två röda direkt…

Evakuering från bilen

Vattenlöpband

Vattenlöpband – Är det superskoj eller vad?

Nje, jag gillar det inte speciellt mycket när det brummar, låter och vattnet sakta men säkert kryper uppåt och ska sluka mig. Men med lite motivation i form av leksak så går det riktigt bra att traska på i vattenlöpbandet. Klart och ivrigt påhejad av Scarlett på utsidan – ja om man nu kan säga att påhejad när hon egentligen grymtar. MIN leksak i MIN vattenmaskin – hmpf bli färdig för tusan så det kan bli min tur igen.

Alla hjärtans dag

Idag är det något med hjärta, man ska nog vara lite extra snäll och lite extra god då?
Men se jag är ju alltid ett stort hjärta (kanske ibland saknas hjärna säger Scarlett) men se man kan inte få allt. Sen vill jag inte säga att det saknas hjärna men kanske ibland kan ha lite kort tid för eftertanke.

Sen vet jag då inte vad Scarlett ska säga kring hjärna egentligen, för idag så fick vi börja förmiddagen med lite vattenlöpband, japp blir så när matte har aj aj i knäet. Hur som, Scarlett kan ju inte låta bli att fånga bubblor i treaden och har inte tid till annat än att plaska upp bubblor och fånga dem. Så genialt fick hon en tennisboll att ha i munnen och koncentrera sig på. (För övrigt den tennisbollen som jag får i min matskål för att jag ska dra nnneeeerrrr på tempot och äta långsammare.. hur som raket i kroppen och knoppen gör att det ibland går lite för snabbt även när man äter!)

Så vad hände då med min lilla boll? Jomen klart lilla hjärtat bet sönder den. Vet ni vad som händer med en tennisboll med håll i som ligger i vatten. Jo se den sjunker till botten. Så nu körde Scarlett stepp inne i löpbandet för att fånga bollen på botten och försökte dra ner huvudet alltihopa samtidigt som bandet gick och vips kastade hon sig runt och skulle jaga boll. Matte fick stop på ekipaget och fick ta fram hoven och fiska upp bollen och så var det ingen mera boll i löpbandet. Efter det så var det min tur att traska i vattnet, måste nog ärligt erkänna att jag inte alls är så tagen som Scarlett. Jag tycker mest det är något skit mitt emellan – det är varken gång eller sim och jag vet då rakt inte hur jag ska hantera mina fyra tassar och hur jag ska få till en avslappnad gångstil… särskilt inte när man utanför dörren har en Scarlett som vrålglor och vill in! (även om hon precis haft sitt träningspass)

Men en sak vet jag då – det är att man ska visa kärlek och uppskattning! Scarlett jag diggar dig!

Uppvaktning på alla hjärtans dag

Skitknä..

Tänka sig vad vi har skrivit i denna bloggen om dåliga skitknän, framförallt Royal men även jag lite granna. Men se idag så var det mattes tur. Hon såg sig inte för utan drog knäet i bordsbenet och sedan gick hon ner för däck. Så det var mycket aj, aj, aj och sedan linkade hon runt här och var ynklig. Så ynklig att det inte blev någon promenad för oss tvåbenta. Tyvärr så kom husse hem och även han var ynklig, en kråka i näsan ynklig. Så då fick det bli en superkort promenad med halta asslöa matte och sedan lite träning i trädgården med stillastående matte som bara gav order till höger och vänster.

Men kan konstatera att hundknä och människoknä behandlas lite lika, vid akut aj, aj på med is! Länge och väl.
Sedan är det vila, lite bandage eller knäskydd. Komplettera lite med försiktiga böj och sträck övningar flera gånger om dagen. Har man tillgång till laser så absolut! Inga snabba och häftiga sidrörelser (eller knappt några rörelser alls om man ser på sniglen matte). Så matte nu får du fixa till och bli bra så vi kan få gå på långpromenad – vi har spring i benen!

Fotografering

Jag har gått och blivit fotostjärna och typ modell eller vad det heter!
Det var en kille och en tjej här och de tog massor och åter massor av bilder på mig (ja matte hon fick vara med hon också) Fast matte tycker ju det är så där att vara med på bild, men se hon kan gott allt få känna hur vi känner oss när hon jagar oss med kameran! Hihi

Men se jag hade nog lite problem att ändå göra som det sas, var lite för mycket intresserad av att hälsa, busa och stuttsa och klart mindre av lyssna, lyda och utföra. Men med så många bilder som de tog måste där ha blivit någon riktigt bra – det är jag säker på! (huvudsaken att jag är snygg, sen struntar jag i matte!)

Se jag har då hört att modeller och fotostjärnor har riktigt bra betalt, men se det tycker jag då inte alls jag fick. Ett par tråkiga torrfodersbitar var all utdelning och som om inte det var nog så drogs den “lönen” dessutom av på kvällsutbetalningen. Sen så har jag också hört att för att vara sån där fotostjärna så måste man vara supersmall och knappt äta något så nej den karriären är inget för mig. Däremot cirkushund kanske ?!

Mycket i livet med vatten

Ja, nu är det ju en hel evighet sedan vi fick tillgång till datorn och kunde skriva lite här i bloggen. Så vad är vi sysslat med under tiden då??

Jomen se det där “roliga huset” som de tvåbenta har filurat i – det har visat sig faktiskt vara förbaskat roligt. VI har fått vår alldels egna vattenlöpband och träningsstudie.

Nu så är det ju lite dumt – för jag måste ju faktiskt dela den även med Zorro.
Kö till vattenlöpbandet

Som om det inte var nog så gick det inte många dagar förrän jag insåg att jag även måste dela den med andra helt främmande hundar, hundkunder säger matte. Hmpf!!! Jag som trodde det var bara mitt!

Men det är bara att gilla läget och jag kan ju faktiskt inte springa i det hela tiden, eller?!
Brukar springa ner till dörren och ställa mig och försklara för matte att NUUU är det superbra tid att träna men se hon går bara på det en bråkdel av de gångerna jag säger till. Undrars om matte gått och blivit lite trög på att förstå hundspråk?

Negligerad = strejk

NU får det vara nog. Vi boxrar går i strejk eller vad det heter.
Scarlett frågar mycket oroligt vad det är för strejk, för är det matstrejk så ville hon tänka efter lite till innan hon sa ja. Men nej, det är ingen matstrejk. Det är bara en vanlig missnöjes strejk, som tar sig form i dövöra strejk.

Nu hålls det på i det där roliga huset mest hela tiden. Under dagarna så får vi en liten promenad, busa i trädgården och sedan får vi glatt (eller kanske mera sant – lite surt) vara ensamma i gästrummet. Så nära men ändå så långt bort, vi kan sitta och titta på dörren där det lyser och de tvåbenta håller på. Jag har varit där inne flera gånger men jag fattar inte vad det är som är så roligt att man vill vara där jämnt. Se nu luktar där dessutom illa, färg och fränt luktar det.

Scarlett var med och kollade till läget där häromdagen då gick hon emot en kant och blev vit på örat. Så inte nog med att det luktar och för oväsen, det kan bli boxerskada också i form av ändrad täckning. Tänk om man blir prickig som en dalmatiner …