Ja, idag var en sån där hatte-knatte-dag där matte lämnade oss ensamma mest hela tiden. Först en stund på morgonen, sen en stund vid lunch så försvann hon igen, och så på eftermiddagen för att avsluta kvällen med att dra iväg på egna äventyr. Sen försöker det hävdas att för att vi fick promenad i arla morgonstund, träning i trädgården innan lunch, lite behandling som involverade både vatten,laser och vibb efter lunch och sen lite leta godis på kvällen – ja att vi liksom skulle vara glada och nöjda för det…
Det tål att tänkas på vad vi egentligen tycker om det…
Jag fick också upp och visa upp mig för en av mattes kunder, ut och springa lite (ja hade så mycket skutt i benen så så mycket fint att visa upp sin gångstil gjorde jag inte) Men hur som så fick jag vara det goa exemplet att trots lite skruttig kropp, taskig gångstil – så är jag en superglad tjej som älskar livet! Så även om man har lite småkrämpor i kroppen så är det inget hinder för ett långt och gott liv, det var tydligen vad jag skulle visa upp genom att springa lite fram och tillbaka (ja eller skutta, hoppa och twista som var mer vad jag gjorde)