Month: September 2013

Försöker övertyga mig om att jag ska ta en metal apport. Men se jag är inte alls intresserad av den. Jag superdissar den och tar min lilla mjukisdjur istället.

Därmed inte sagt att jag inte kan bära tunga saker för se det kan jag, hantel som apport

Sen vill jag ju också visa på att jag har lite talang, ja eller som Scarlett säger.
Bredflabbad käft och girig som få…
Ja ja hon är bara avundsjuk att jag så enkelt får plats med två leksaker samtidigt.
Så kom nu inte och säg att pojkar inte kan göra flera saker samtidigt för jag har dubbla leksaker i munnen – samtidigt som jag balanserar och kissar – Slå det om ni kan -tjejer!

Ja, nosen i vädret hade jag en del idag. Då tänker ni att det spelar väl ingen roll om man har nosen i vädret eller inte. Men se det kan det faktiskt ha. När man spårar så ska man tydligen ha nosen ner i marken. Ja, jag kan säga att både jag och Zorro nådde fram till sluten även om vi båda två inte var så där mycket nos ner fint i marken. Jag tänker inte heller kommentera att jag drog av spåret ett par gånger rejält och faktiskt satte mig ner framför matte för att få hjälp. Det vill säga efter att jag hade ställt mig upp på bakbenen mot ett par trädstammar för att sniffa och se om de kanske var köttbullsträd eller så…
Fast ni är detta ju inte hela sanningen för när vi gick promenad medans mattespåret fick ligga till sig, då hade vi nosarna så fint ner i marken och gick efter både älg, rådjur och grisa spåren så fint så fint.

Så kontentan är att motivationen inte riktigt ville infinna sig på så tråkiga saker som mattespår???

På tal om motivation så fick jag äntligen ha apan en liten stund, nu när det var nylagad efter en massiv ansiktsskada och dubbel amputation av benen. Då när jag sen busar och lekar med den, då blev Zorro så exalterad att han liksom satte luften i halsen och lät superkonstigt. Så jag kastade mig fram och sniffade på honom för att säkerställa att han var okej min lille plutt. Nu var det ju ingen fara med honom alls men det är ju bäst att kolla läget. Men jag var taktiskt och var snabbt tillbaka och plockade upp apan igen så han inte bara gjorde en avledande manöver för att stjäla apan.

Idag hade vi något som kallas för fokus och koncentrationsövningar i skogen.
Eller som jag kallar det, virriga matte som hela tiden går fel sida om trädet så man fastnar med kopplet.

Det är SKITJOBBIGT!. Så tror man man hänger med och så sitter man fast på fel sida trädet. Tro nu inte att man får hjälp för det får man inte utan nu är det eget ansvar och problemlösning som gäller. Så man ska gå runt trädet så att man sedan kan fortsätta (och fasta i nästa träd). Jag lovar även om man tycker att man är uppmärksam så fastnar man. Ja eller ivartfall så fastnar jag i träden. Scarlett däremot hon skuttar runt på lätt fot och sitter knappt aldrig fast. Skulle hon komma på fel sida så skuttar hon snabbt rätt och är fri och ledig igen.

Så här kommer en bild på hur det hela kan se ut när man kört fast.

Till slut så kan man faktiskt också tröttna på den givna lösningen att gå runt och trassla ur sig. Så det finns ju faktiskt en mycket mycket enklar lösning på problemet…

Nu vann min lösning på problemet att bita av kopplet ingen större framgång, men var värt ett försök iallfall

Idag så hade vi besök på förmiddagen, nu är det ett attans skit för vi fick inte vara med utan vara i vardagsrummet och sitta i vår bädd eller så och se dekorativa ut. Ja det innebär att jag lägger mig ner och att Zorro ställer sig med tassarna på “tassbrädan” mellan krukorna och sedan så trycker han nosen mot rutan och klenar den fram och tillbaka och gärna skälla något skall och sedan gnälla lite och kollar om grinden fortfarande är för ut mot uterummet eller inte…

Men sen fick vi vara ute i trädgården och sola och njuta av det fina vädret, ja för efter regn kommer sol och idag fick vi både och. När husse kom hem så drog vi iväg på lite roligt kul för oss boxrar. Vi fick ut och spåra – oj vad det var länge sedan sist, men det sitter kvar så det tuggade på ganska så bra. Kan väl inte säg att jag gick klockrent, men jag hittade alla sakerna i spåret och framförallt så hittade jag spårslutet. Spårslutet idag var kvällsmat! Väl framme så fick matte allt skynda sig att slita av locket så man fick glufsa i sig sin kvällsmat. Zorro han tog första delen av spåret riktigt fint och bra (skrytpojk) men så slog han lite i slutet men även han blev nöjd över att hitta sin kvällsmat ute i skogen. Jag tänkte inte inte ens förklara för honom att jag faktiskt har lite längre och lite klurigare spår.

Denna helgen så har vi jobbat på vinden, jag och matte vill säga. Där fanns massor av saker och så fanns där något gult stikigt (tror det hette gullfiber men det var inte alls något gulligt med det, utan mer stickigt i nosen) Jag var ju tvungen att kolla läget så jag tog mig också in på smygen och knatade runt där även när man knappt kunde få plats där.Sen så kollade jag läget och övervakade ganska mycket. Sen så plockade jag undan lite också, tejprullen tog jag och gick iväg med. Tog med den ut för att lägga undan den i boden. Fast husse han såg mig med stora stora tejprullen i munnen och konfiskerade den. Matte i sin tur kliade sig i huvudet och undrade var tusan hon förlagt tejpen… Sen var det några halvsura miner över att det var bitmärken i tejpen så den gick av hela tiden för det liksom var hål i kanten på rullen… jaja efter ett antal varv så var det inga problem längre.

Idag på eftermiddagen när det allt var röjt och fixat och gångplatsen nästan stort som en autobahn ja först då bestämde sig Scarlett för att hon också skulle kolla läget.

Idag så blev det inget simma av, men får väl vara okej eftersom vi simmat både igår och i förgår. Men idag så fick vi istället två omgångar på balansbollen och så lite träning i att stänga lådor. Ett kommando som jag nu nästan behärskar fullt ut, ja ja kan ibland behöva lite hjälp och hint att komma ihåg vad det är jag ska göra men annars låda, nos, knuff = godis.

Scarlett hon fick lite extra kärleksfull behandling med lite ström genom både höften och låret, oj vad det är intressant. Jag vill gärna fram med hela mig och titta och kolla läget något som ingen av tjejerna uppskattar utan jag får höra att jag ska gå min väg. Suck hur ska man kunna lära sig något om man inte får vara med där det händer. Men man kan se att muskeln hoppar lite ibland, intressant!

Idag blev det en sådan där päsdag, då händer det inte mycket. Men solen har lyst och det är fortfarande sommar mys i luften. Så vi har legat och päst i trädgården, inget skoj alls har hänt för våran del men det får man väl överleva ibland antar jag. Efter att matte först suttit i gräset och läst bok och varit tråkig, suttit vid datorn och varit tråkig försvann hon under carporten och målade och var tråkig.

Men så kom det äntligen något rolig, hon gick bort till torkvindan. Jag hängde med och övervakade noga varje steg och handrörelse. Han sträckte sig efter ikea kassen, YES!!! Sedan la hon ner 2 handdukar, mirakeltrasa, 2 leksaker och 2 flytvästar. Det var dag för simmning, jag dansade i piruetter med bort till grinden och väntade otåligt innan grinden öppnades och jag fick springa ut i bilen. Jag satte mig i buren som man ska och alltid gör. Zorro tänkte fel och hoppade in i baksätet och satte sig där.

Men han fick bassning och ut igen och sätta sig i buren innan vi kunde brumma iväg till simningen. Väl framme så fick jag lillturen och vääännntttaaa medans Zorro fick simma första turen. Sen var det äntligen min tur och jag rusade i. Det var härligt, fast vi hade ett litet missöde, både leksakerna låg i. De ser likadana ut men är olika. Så jag vägrade att hämta den ena, den som inte var min. Så fast matte tog bort min och där bara låg den andra kvar och guppade i vattnet så simmade jag ut till den nosade på den och letade efter MIN leksak. Mycket övertalning innan jag till slut hämtade den så matte slapp att hoppa i.

Så var det dags för lite logistik och in i bilen. Ja då kom där givetvis bilar körande på vägen. Så jag stod i flytväst utan halsband och koppel och Zorro som precis kommit in i sin bur han kastade sig ut igen för att ta leksaken jag hade i munnen. Matte fick viftat åt bilarna så de saktade ner och så höll hon oss två i nackskinnet medans de körde förbi. De var hundägare som glatt vinkade till oss medans matte nickade glatt tillbaka med en boxer i var hand.

Nu är det så att köket är en central del i huset, förutom skrubben där vår mat står så är detta liksom himmelriket.

Då är det väl inte så konstigt att man placerar sig strategiskt och övervakar allt som händer i köket så att skulle det serveras eller tappas något så är man med och mitt i.

Så då får man ta sin kudde, lägga sig tillrätta mitt i så man verkligen ligger strategiskt och inte kan missa något alls.

Det kanske fälls en och annan kommentar om att jag är i vägen, men de har så fel, jag är strategisk placerad utifrån väl gjorda kalkylerade beräkningar och antagande.

Ja när vi sen ändå höll till i köket så passade vi på att även träna vidare på att stänga lådorna med nosen. Scarlett var ju självklart tvungen att komma dit och glänsa och visa hur det ska göras.Å Scarletts nacke är nog nästan helt bra nu, för som sagt hon hade inga problem att kasta sig fram och dra igen alla lådorna framför nosen på mig. Show off. Men jag kan faktiskt också! Även om jag kanske ibland råkar glömma bort mig och stänger dem med tassen. Aja baja är det, det är nosen som gäller.

Vi hade en riktigt träningsomgång på promenaden idag, det är såååå jobbigt att behöva hålla fokuset uppe så länge som långra rundan. Men idag så gick vi ut innan frukosten och så lite godis med på promenaden. Måste faktiskt säga att det hjälpte till att fokusera lite längre stunder.

När matte var iväg idag så var jag kreativ och såg till att tugga lite på kablen till datorladdaren. Ja vad gör man inte för att få lite mera uppmärksamhet och att den där datorn ska vara avstängd istället… men det är något med uppmärksamhet. All uppmärksamhet är inte bra utan det finns faktiskt dåligt uppmärksamhet också, vilket man får efter att man Zorrofierat någon liten eller större sak här hemma.

Man kan även få uppmärksamhet om man stjäl. Scarlett hade hittat och plockat ut ett fantastiskt saftigt och gott äpple och lagt sig tillrätta. Då kom jag inskuttandes och skulle stjäla den, hon skällde ut mig, snurrade runt och JAPP där öppnade hon sitt försvar och in flög jag som en blixt och nästan inhalerade till mig äpplet. Men Scarlett gol och vrålade. Så kom ju givetvis matte och sa att jag kunde glömma mitt stöldgods. Så jag fick mycket snopet öppna munnen, lämna ifrån mig mitt äpple och ge tillbaka till Scarlett. Sedan satt matte och övervakade mig. Så trumpen och slokörad fick jag sitta och se på när Scarlett låg och tuggade äpple. Så surt att bli av med sitt fina stöldgods.

Mycket förväntansfulla sattes vi sedan i bilen och skulle vänta in husse och när han kom så drog vi direkt iväg för att simma. Matte börjar nu gnälla lite över att det börjar bli lite kallt i vattnet så det blir lite kortare simturer men vi får iallfall möjligheten att simma lite.

Hela förmiddagen öste regnet ner likt värsta monsunregn. Men det kom en liten solstrimma i detta regn, för vi fick matleverans. Jag sniffade direkt till mig att det var min mat som kom i paketet så jag började öppna kartongen. Drog ut pappret för det ska matte ha och sedan tog jag tag i att försöka ta sönder den och ta fram min mat. Lagom att jag lyckats dra itu låda så sa matte tack och så fylldes min matbox på. Men efter lunch så kom åter den riktig solen fram oc det blev även riktigt varmt och skönt. Då passade vi att ta en promenad Scarlett fick en lång promenad. Jag fick en kort promenad. Något sånt där dumt och att jag hade så mycket fart och fläkt i steget. Hur kan nu detta vara dåligt?

Så jag kom ganska snabbt hem igen och sedan var det att gå fram och tillbaka i trädgården vid mattes sida. Sitt, ligg, leta upp och hämta leksaker. Avbryta lek, gå fint, sitt, stå, ligg – ja lite så där tränings excersis – och japp jag klarade det med bravur. Körde ytterligare ett pass på kvällen men störd av en skällande hund som verkade prata med mig och husse som gick och plockade in sina växter så tappade jag fokuset och vi gjorde ett avbrott efter ett mycket kort träningspass.

Sen kan man ju tro att man då fått nog för dagen. Men vi hann även med lite balansträning. Nu har vi en liten balansplatta som man ska lägga tassarna på. Jaja, det är ju liksom bara att hänga på och göra som matte pekar och vill för brukar vara hyfsad löneutdelning på denna typen av träning.

Sen så har jag även fått börjat träna lite nostarget och vi har börjat på att jag ska stänga lådor.Men se jag är ju en lysande stjärna på att stänga dem med tassen. Men det räknas inte utan det är godis och hurra endast om jag knuffar igen den med nosen. Så jag som tycker att det är resultatet som är det viktiga inte vägen dit…

Nu har det varit allt för mycket bilder på Zorro de senaste dagarna så här kommer en bild från tidigare som visar på att boxern faktiskt är en knähund…

Ja, Boxern är faktiskt en knähund!
Zorro han ska ALLTID sitta i knäet och gosa. Efter att han knölat sig upp hos matte och tröttnad på det så bestämde jag mig för att det var min tur!

Så lite försiktigt gick jag fram, frågade fint. La upp tassarna i knäet, fick lite hjälp med rumpan och sedan satt jag så ståtligt och bara njöt av att sitta i knäet! Det gnälldes något om att vi boxrar är en något stor knähund – skitsnack!