Year: 2010

…Det gick nästan som en dans. Jag är ju så rädd för raketerna men nu med åren (och träning) så har det faktiskt blivit bättre. Sen var det en riktigt bra nyårsafton för de sköt nästan alla raketer mellan 23:45 – 00:15, så det var en halvtimme med kraftig beskjutning men annars lungt. De är inte heller många raketer som skjutits av dagarna innan utan det var verkligen en bra nyår.

Så i år så tillbringade jag större delen av kvällen med att ligga vid husse och mattes fötter mellan soffan och bordet och huvudet in under bordet – men jag var inte panikslagen, jag darrade inte som ett asplöv och jag tog emot godis och mat utan problem.

Att vara ute var en liten annan femma, så när det var kissedags där vi sju tiden och matte och husse lurade ut mig med föresats att jag skulle få leta korv så var det otäckt. Precis då så var det givetvis en eller två raketer som smälldes av och jag gick och satte mig vid dörren och ville in rusade ut en sväng för att se vad Royal gjorde och tillbaka till dörren. Royal han gick där o snusade på sina löptiksfläckar och var i himelriket fullständigt omedveten om omgivningen.
Nje inte helt – för rätt som det var så for han iväg och ner mot staketet, han var helt tyst och sedan kom skallen.
Stora, djupa skall – så då kom jag flygande – En Scarlett till undsättning- här kommer stödtrupperna. Det var brossan Charlie som var ute och gick och nej sånna pojkar kan inte busa och leka med varandra. Charlie är som jag rädd för raketerna. Men se jag kom så helt av mig att vara rädd för något när Royal skällde och när jag väl var ute och sprang på tomten längs staketet och kollade in Charlie så kom jag på att jag var kissinödig och så var det fixat och löst.

Sen var jag inte ute igen förrän raketerna var över och då, då gick jag igenom tomten mycket noga för att se om det fanns kvar något av korven matte försökt lura ut mig med tidigare – men tyvärr så hade faktiskt Royal för en gång skull varit duktigt och städat väl.

Så detta året har jag överlevet utan större problem, hade ju till och med lugn och ro att tugga märgben 🙂

Hur kunde jag missa en sådan sak ????

Vi hade Diesel på besök idag. Hon var i uterummet och vi var där inne, mobror och anne-mie luktade ganska gott så jag var ganska mycket hon snusade på dem och svansade runt.
Scarlett var framme och hälsade lite på henne över grinden, men se då visade hon en liten överläpp och tjejerna skällde på varandra ( men det var glömt lika snabbt). När de sen gick hem så insåg jag mitt misstag!
Jag gick ut i uterummet där hon varit – men nej… det var ju hon som löpte… ohhhhh vad det luktade gott.
Sen fick jag gå ut på tomten, och oj hon hade lämnat kärleksmeddelande till mig där. Jag stod som fastgjuten och sniffade och sniffade tills jag sen mer eller mindre blev tvingade att gå in.
I fem timmar så gick jag runt och gnällde och tjöt och ville gå ut, till slut så fick matte nog och nästan mitt i natten tog hon fram skurmoppen och moppade hela nedervåningen och uterummet med klorin. Så nu luktade det bassäng och badhus istället – suck. Det enda stället som inte var fördärvat var ute i snön.
Vi fick lov att nannan sängen så att jag skulle lugna ner mig och nanna – tji fick de.
För ett antal gånger under natten så buffade jag på husse och sa, -kräkig, jag mår illa måste ut och kräka och ulkade.
Väl ute så stod jag vid mina kärleksmeddelande och sniffade som värsta Ferdinand och var inte det minsta kräkig.
Men väl på morgonen så kom det – där de inte hann så kräkte jag på golvet. Om det egentligen hade att göra med att jag hoppat över kvällsmaten och frukosten tänker jag inte gå in på….

Kan tillägga att de där tvåbentingarna har skaffat sig en tv så de kan sitta här nere och kolla på tv, inte så dumt. Men just idag fullständigt irrelevant!

..Det har varit riktigt kallt nu i två nätter.

Vilket har inneburit att vi har fått nanna i sängen och agera sängvärmare.
Det är ett tjat om vem jag ska ligga hos.
Se jag kryper in under täcket och lägger mig som en boll längs magen.
Men jag delar upp det, börjar natten med att lägga mig hos matte men sen när hon gör över på kärnreaktor värme så kryper jag över till husse och kyler av mig lite.

Brossan han ligger vi fötterna uppe på täckena och bryr sig inte det minsta.

Men vädret har annars blivit lite bättre för idag så kom vi runt halvlånga runda, det är tillräckligt upptrampad väg för att man ska kunna gå och det blåser inte så mycket så det biter inte så farligt i kinderna heller.

Denna dagen har gått i riktigt slappestil.
Upp sent och sen tagit det lungt under hela förmiddagen,
ut ett svårt fyspass, ja att ta sig fram i skogen. de där tvåbenta ser ju inte riktigt, såg ganska så upptrampat ut men se där bedrog de sig riktigt,

Jag och husse vi var först och jag skuttade fram i snön, efter så kom Royal som traskade på efter bästa förmåga.. och sedan låååånnnnggtt efter så kom flåsande matte. Det var tur att Royal fick vara lös så han kunde hålla sitt tempo coh inte behövde vänta på sölkorven. När vi väl kommit över mittbiten så bidde det inte mer skogsstigar utan snabbt ut på gatan och så gick vi vägen hem.

Sen så har vi varit ute och kollat in trädgården lite, jag har varit och snott ett av fåglarnas äppel (men fick lämna tillbaka det när jag ätit upp halva) och sedan har matte fått det att snöa. Det är så mycket snö i träden att grenarna nästan hänger till marken så de har vi ryst av idag så då snöare det lokalt. Royal fick en stor snöomgång på sig *fniss* så han såg ut som en vit lite snöboxer. Sen så har vi faktiskt vilat lite i omgångar och inte gjort något mer vettigt.
Jag låg och sträckte ut mig på golvet och verkligen slappnae av medans matte klappade mig både länge och väl, brukar annars inte ha tid att ligga still men idag så var det riktigt mysigt och jag kopplade verkligen av.

..och ned som en pannkaka.

Gårdagens stoj och allt tog idag ut sin rätt. Så idag var jag lite seg i kroppen. Det gör ju inte saken bättre att det är svårt att gå i skogen för det är så hemskt mycket snö och det är inte upptrampade stigar utan man får verkligen jobba och stega på, ett par personer har gått där och en häst eller två så det är stora stora hål man glider ner i så det är tungt.
Vi gick den lilla biten som var upptrampade och det räckte för sen vände jag om och sa att det var dags att gå hem.
Farten på hemvägen för bra mycket högre än på utvägen.

Sen så skottade husse och mattes massor med snö för att kunna komma ut med bilen och lämnade oss hemma för att åka iväg på eftermiddags lunch utan oss. I ärlighetens namn så var det helt okej för vi gick och la oss och nannade så gott,
fick även lite extra piller så dagen blev inte så hemskt.

För första året så fick jag (nästan) det som en boxerkille önskar sig mest.
En alldeles egen löptik – men tydligen så skulle hon vara uppe och i trappan och jag och Scarlett var i datarummet *suck*

Den lilla Casper valpen var också med och måste då säga att han är ganska söt.
Givetvis så hade de tvåbenta inte fixat batterierna i kameran så några bilder bidde det inte.
Men han satt i mosters knä och så var vi framme och snussade och pussade lite på honom.
Men när jag låg och gnagde på mitt goda märgben så kom han och skulle ta det – så morrade jag lite och vips så åkte han upp i famnen på något – toppen!
Kan säga att Scarlett hon blev nästan än mer sur när han försökta att ta hennes märgben, men annars så var Scarlett bra mycket mer leksugen än vad en annan är. Men en liten valping tillsammans med en “inte-så-försiktig-buffande-boxer” blev mer lite försiktigt hälsande än fritt lekande. Casper jabbade till Scarlett på lek och hon gjorde det samma tillbaka vilket resulterade i att han nästan slog en kullerbytta.

När det var paketöppning så fick vi komma ut och vara med, och när det var tomtedags så fick alla de tvåbenta stora som små flytta på sig för då var det MIN primetime. Tomten han var lite slö in genom dörren så jag kastade mig faktiskt fram och krafsade på dörren och sedan stod jag och Scarlett på två ben och hoppade och kramade om tomten ( dåliga knä – njee inte just då). Vi fick var sitt paket och sedan så blev det utdelning även till de små tvåbentingarna.

Sen tror man ju liksom bara inte det var sant, för jag fick bara vara med under halva paketöppning för sedan så fick jag och Scarlett gå in i datarummet och se på genom grinden. Det finns inte på världskartan att inte få vara med på hela paketöppning – då blev jag riktigt grining och surade!!!

Sen så pakade vi ihop och traskade hem i mörkert och det tunga snön, väl hemma så la vi oss båda ner och drömde och snarkade.

..Idag så lagades det mat hit och dit.
det fixades skinka, revben och köttabullar rullades. Sedan gjordes det smågodis.
Inte en enda gång efterfrågades min förmåga att provsmaka.

Så när de andra väl hade gått upp där uppe och slappade framför tv så gjorde jag en räd.
Soppåsen stod på golvet, och i den så låg där plastpåsen som skinkan legat i och det fanns fortfarande kvar lite salt spad.

Tyvärr så är det svårt att vara helt tyst när man arbetar med material som plast, för det prasslar så givetvis så kom de tvåbenta ner för att kolla vad jag sysslade med. Inte nog med att de tittade på vad jag gjorde – utan skinkespads påsen försvann och sopkärlet sattes in i skåpet där det ska stå..

Sen så återgick de till sitt tv slappande (och ja ni ska inte tro att Royal ens bemödade sig med att resa sig för att kolla vad jag sysslade med utan han låg lungt utsträckt framför tv hela tiden.)

I ren protest så gick jag upp, ställde mig mitt framför tv och så kom det!
Det värsta rap jag någonsin lyckats få till (och jag kan rapa!) det var nästan så att hela kroppen skallrade till.
Inte en min rörde jag, jag menar lady och rap hör inte riktig ihop, så utan att röra en fena eller ens lossas om vad som just hände gick jag vidare och la mig mysigt tillrätta i sängen.

Idag så bar det av till momor och mofar.
Men vi var inte ensamma där, för där var alla andra också.
Och det fixades sill hit och sill dit inför julafton

Med alla andra så inkluderade det även Diesel (som löper) och Casper som är en liten liten valping.
Men med lite avskärmningar så funkade det toppen.
Casper han lekte fritt med Diesel och jabbade och tuggade lite på henne utan att något hände,
men se så förvånad han blev när han försökte göra samma sak på Scarlett. För se hon gick igång på högenergi boxermaner och skulle busa och jabba vilket fick honom att bli väldig väldigt överraskad, men som tur var så höll matte i Scarlett så inget hände. Sen fick jag också hälsa på den lilla parvlen och gammal som man är så har man inte samma energi så det var lite lugnare men matte höll i mig också så att jag inte skulle få för mig att jabba till den lilla på äkta “Baloo” (djungelboken) maner.

Några direkt promenader blev det inte för med temperaturen på -20 grader så var det brrrrrrrrr.
Värst för matte som gnällde hela tiden!
Men när vi väl var hemma sen på kvällen så hade vi en roligt lek, knuffa ner snö från träden och häcken.
Det gick ut på att matte med en lång pinne fick grenarna att gunga och ner ramlade en massa massa snö, och efter att det hade gjort det så reste sig grenarna upp och det började återigen se ut som ett träd, på samma sätt behandlades häcken.

Väl inne och hemma så la vi oss och vilade medans matte fixade med paket och inslagningar.
Ett ytterligare inslag i kvällen var att det inte fanns något vatten på ovanvåningen för någor rör har fryst, men tydligen så var det inte något bra inslag…

Vad är det med de där tvåbenta.

Först så kommer matte hem och så fick vi vara ute i trädgården medans det skottades lite snö.
Sen så tog hon brossan och han fick en liten promenad. Men en annan fick inget alls, attans särbehandling 🙁
Tydligen så är det så att eftersom jag far runt som en liten skottspole i trädgården trots snön medans brossan lite fin i kanten står stilla eller sakta går lite upp och ned på den skottade gången så behöver han rundan mer.
I vilket fall som helst så kom då husse äntligen hem, och så gick dem.

Det tog lite lagom tid sen var de tillbaka igen, (för att hämta plånboken så de kunde lös ut sig ur affären) och så åkte de igen. Sen tog det jättelång tid innan de äntligen var hemma. Hemma med massa mat och kassar, det luktade faktiskt lite gott ur ett par av dem, men inte fick vi ta för oss själva.
Men så äntligen fick vi lite kvällsmat, klockan var så sent så jag låg nästan på golvet och kippade efter andan och höll på att avlida av hunger och energibrist…
Royal däremot bryr sig inte det minsta utan är lika loj och glad för det…
Men jag hävdar o det bestämda att mattider är till för att hållas (eller kanske tom blir flera) men inte skjutas på .. icke så nicke!!!

hihihi
Idag trodde jag matte skulle explodera..
Jag har ju mitt finemang kisseställe på däcket som hon grälar lite på mig om.
Men se idag så kom Scarlett också på att det var perfekt att kissa på den halvskottade delen av däcket…
Hon kissade inte på min driva utan på andra delen av däcket.

Så först sprang hon runt och busade och skuttade runt i snön som går upp till magen en bra stund, för att sedan skutta upp på däcket och sätta sig och kissa… sen kom hon glatt springade till dörren för att bli insläppt…

..oj vad de tvåbenta fnyser och grälar på mig.

men nu är det så att jag har hittat ett nytt superduper kisse ställe.
Nära och bra och med god svängrum för att lyfta på benet – allt utan bekymmer!

Så när jag släpps ut i trädgården, så tar jag 3 steg på däcket. Kissar på snödrivan som är så perfekt placerad där.
När jag väl har kissat färdigt så springer jag ner från trädgården och går min lilla upptrampade gångväg för att inspekter delar av mina ägor….

Idag så gick vi morgonrunda och den avslutades hos momor – det är momor dagis idag.
Det var snorhalt ute så vi gick inte en så lång runda utan halkade hit och dit en liten bit.

Väl på momordagis så blev vi ompysslade hela dagen lång, ända tills mofar kom hem på kvällen.
När han väl kom hem så fick vi lite god och sedan gick han ut med en liten runda med var och en av oss.
För att inse att rundan denna gången slutade hemma. Men hemma så var lill moster och hon passade oss en bra stund på kvällen innan hon sen också gick och lämnade oss helt ensamma.

Sen fick vi vara ensamma en stund innan de där tvåbentingar äntligen kom inrumlandes nästan mitt i natten.
Men oj vad trötta vi var och när de så äntligen kommit in och lagt sig så snarkade vi båda så gott så gott och kunde äntligen slappna av över att ordningen var återställd.

Idag så sken solen lite på eftermiddagens så vi var ute mycket i trädgården
(de där lediga studiedagarna som matte har är toppen – när de läggs lite extra på oss)

Häcken och träden hade fullt med snö på sig, så mycket att grenarna sakta med säkert börjat vika sig mot marken,
så med en sopkvast så knuffade matte på snöntäcket så det gick sönder. Men om man då står på andra sidan så blev man snöbombad, och inte bara en gång utan många gånger.

Ja, för man var ju liksom fullständigt tvungen att bara vara med och se vad som hände.

Sen fick vi även ut var en liten pipleksak som vi busade och rusade runt med, men rätt som det var så skulle matte ha dem och så var de försvunna i snön. Vet ni hur jobbigt det är att hitta saker när de är nedgrävda eller gömda i snö.
Tufft arbete men skoj.

Det är halt på däcket så där ska vi inte springa, ja eller ivartfall inte skruttebang brossan. Så det skottades en väg vid sidan om däcket som Royal skulle ta – men se det ville han inte utan istället kanade han fram på däcket så matte fick hjärtsnörp.

Knappt man kan tro det men idag så blir jag faktiskt 5 år.

Grattis till alla mina kullsyskon!

Dagen förlöpte ganska så bra, det blev sång (eller hemskt oljud som jag skulle kalla det)
Sen blev det paketöppning, jag fick ett paket och brossan fick ett också.
en lång mysig promenad i snön
Men sen blev det mindre bra för de där tvåbenta hade mage att åka iväg och lämna oss ensamma
vilket resulterade i att jag faktiskt inte fick någon tårta alla. Annars är det standard med leverpastejtårsta med prinskorvar eller köttbullar på – men det bidde nada,

Det finns precis hur mycket snö som helst.
Dagens promenad blev ett riktigt hårt träningspass.
Det var ingen annan som hade varit ute förre oss utan vi fick själva pulsa upp stigen. Tufft men roligt arbete.
Matte hon lekte teknad figur och viftade och flaxade med armarna när hon halkade till på en isfläck, som tur så stod jag stadigt och höll emot så matte fann balansen och åkte inte i backen.

Momor kom förbi på besök och de där tvåbenta fika och vi fick lite korvgodis som kompensation.
Brossan han har en halvbra dag idag så han har bara varit ute en liten stund och busat i snön.
Själv så har jag sprungit ute i snön och busas, och sprungit förbi fågelbordet och tittat längtansfullt på de där fåglarna som
för det första verkar äta massa mat (som jag inte når) och för det andra är ganska så roliga att jaga.

Det har snöat massor de senaste dagarna och hela kvällen så fick vi vara ute växelvis och busa i snön samtidigt som husse skottade och skottade och skottade.
Kan inte förstå var all denna snön kommer ifrån för massor är det. Men efter att husse var färdig så kan man välja om man vill ta de enkla alternativet och gå på de skottade stigarna eller om man vill pulsa runt i den höga snön och bli blött på magen.

För de extra lata och sura, så finns även alternativet att inte ens gå ner från däcket utan pinka på mattes krukor som står så perfekt på däcket – men se det är inget alternativ som är så uppskattat. Kan då kontra med att det inte alltid är så uppskattat att bli utkastad i snörusk och kyla när man legat och vilat och gosat i bädden och inte alls vill kvällskissa…

Det har bakats kakor mest hela dagen, både gula och med pärlsocker på
Sen ska de stå och vänta under handdukar. Det har stått och väntat under handdukar framför kaminen, precis
i lagom boxernos höjd. Men tydligen så ska man inte äta dem då, och inte ska du tro att fick några sen heller efter att de varit i ugnen. Måste lära mig det där att öppna kylskåpet själv…

Och lite lysen och ljus i fönstret har vi också fått idag.
Sen så har matte grymtat något om att boxernosar inte ska tryckas mot fönster och glasrummets dörrar, de ska inte heller
gnidas fram och tillbaka mot några glasrutor… och slutligen något om att boxerslem på karmar och dörrar inte är en fulländad inredningsdetalj – utan ska bort. Lika mycket som vi har kämpat för att få dit de artistiskt slängda boxerdreglet på väl välda ställen i huset – lika mycket har det kämpats för att försöka få bort det.. hihi.

Idag så bar det iväg ut i grisaskogen.

Efter att de tvåbenta försvunnit iväg en stund med klövarna var det dags att gå en runda och vad vi sniffade hit och dit och försökte att hitta ett spår att följa. Tydligen så var det inte meningen utan vi skulle bara lunka kring och kissa och promenera en stund innan det var spårningsdags.

Det var lite spännande för de la ett litet grisaspår till mig, Scarlett hon fick ett dovhjortspår.
Men tänk dig mitt när man är där och går i spåret så kommer man fram till ett av de riktiga grisarna gyttjepölar.
Men jag hittade mitt spår och traskade vidare på det, men beskvikelsen när jag väl kom till slutet och det “bara” var en lite grisklöv och inte en hel gris var stor. Så stor att jag faktiskt först struntade i att ta klöven utan ville leta vidare.
Annars så var det en spår med massa svängar hit och dit, men det ställde till det lite eftersom jag inte satte ner nosen ordentlig i backen utan körde med hög nos och därför slog en del. Scarlett däremot hon kom efter och skröt om hur duktig hon varit som gått klockrent i spåret med nosen ner i baken – showoff!!!

‎Nu har jag satt kossan Rosa (kohudsmatta) under kraftig beskjutning.
Som överraskning hade jag spytt på den två gånger innan de tvåbenta vaknade och kom ner,
under dagen kompletterade jag det med ytterligare en spya på henne.

Denna kraftiga beskjutning resulterade i att Rosa tvättades rent och lades undan och fram kom den gamla mattan igen.
Jag har inte haft en kräkperiod på hur länge som helst men nu var det uppenbarligen dags för en liten omgång….

Idag har brossan en riktigt dålig dag!
Skit skit skit 🙁

Matte kom hem tidigt och vi åkte iväg med bilen ut i stora skogen.
Först fick brossan gå en runda medans jag fick vänta i bilen och sedan var det det omvända.
Men det är liksom hur orättvisst som helst!
För efter att jag gått min runda så fick jag vänta i bilen igen medans brossan fick en andra omgång.
(det är något om att han inte orkar gå så långa runder utan ska ha flera mindre…)

Hur som andra omgången som jag fick vänta i bilen, ja då var det baskemig ingen kort liten runda de gick!
Den var hur lång som helst och jag satt där och väntade och väntade och väntade, det började skymma och jag väntade så tålmodigt i bilen.
Så till slut så kom de då äntligen tillbaka. Brossan han bara småskrattade samtidigt som han berättade att matte (återigen) gått vilse. Brossan han hade väl kunnat visa vägen tillbaka , men då fnös han och sa – och få en kortare runda.
Nehe, att matte är vilse i pannan och inte hittar tillbaka till bilen det är hennes problem, jag fick möjlighet att sniffa och snussa runt i nya marker och det var massa goa “grisaspår”. Ja, ända tills hon kom ut på vägen och visste var hon var och i rask takt tågade tillbaka mot bilen.

Idag när matte kom hem så blev hon hemskt upprörd!
Jag tror aldrig jag har sett henne så uppjagad, hon skrek rakt ut!
Ögonen poppade nästan ut ur huvudet och sedan kastade hon sig över mig och
slet upp munnen, rusade runt som en galning och räknade saker hon hittade.

Allt detta ståhej för mitt lilla lilla upptåg!
Jag hade faktiskt inte gjort något mer än att gå in i kontoret, hoppa upp i soffan och balansera på kanten,
tagit ner en pappkartong med lite saker. Burit ut pappkartongen i uterummet och slitit upp den och lekt runt lite med det som var i.
Tydligen så ska man inte leka med tuber av super-dunder-lim. Men lugnet sänkte sig åter i huset när matte slutligen hittade den sista tuben som åkt in under bordet och alla 8 tuberna var återfunna. 2 av hattarna var halvvägs avskruvade och en tub hade ett tandmärke som nästan hade gått igenom och punkterat tuben…
Matte sa något om att det kunde vara slutet för en liten Scarlett men jag förstår inte alls vad hon pratar om, så farligt var väl inte mitt lilla upptåg ???? – eller ????

Tror att vi måste vara lite försiktiga i framtiden för de där tvåbenta grymtar något om fördelen med porslinsboxrar, inga skador och veterinärer som de behöver springa till stup i kvarten,
Men hallå inga goa varma härliga boxerpussar/knuffar heller – och absolut inga roliga boxerupptåg att skratta åt!

Om man inte har bra mörkerseende så är det tydligen ett problem om pannlampan man har när man är ute och går kvällspromenader lägger av mitt under promenaden.

Under svordomar flög pannlampan av och åkte in i skogen när den (återigen) fick glappkontakt och la av mitt under promenaden. Sen så tågade matte och jag iväg med små snabba steg och höga knän för att inte stå på huvudet närmsta vägen ut på gatan och sedan hem i gatulysena. Husse och Scarlett var ute och letade pannlampa och kom hem med den där dumma mokajängen som ser till att runderna bara blir hälften så långa som de borde – dumma dumma lampa.

.idag så utbröt 3:de världskriget, det var så otäckt så jag bestämde mig för att tyst och snabbt smita ur vägen och hålla mig ur vägen för upprörda krigare.

Slaget utkämpades mellan matte och en telefon, och telefonen förlorade stort.
Det är den telefonen som ringer natt som dag, vardag som helg och varje gång som den ringer så innebär det att husse försvinner för att göra något annat än att ta hand om oss och gå härliga promenader.

Så nu när telefonen inte längre finns så kanske det blir mer tid för oss… ???
Sen fick husse och matte och gosade med mig och sa att jag inte behövde vara rädd för kriget var slut!

Idag blev det konstigt igen, och rätt som jag var ute i trädgården och skällde till på en vovve som gick förbi så blev det svart för ögonen och jag trillade ihop.
Det tog inte många sekunder förrän matte var vid min sida och jag kvicknade till igen.

Trodde jag hade blivit av med de där duma trilla-ihop-grejerna men tydligen inte.
Men men då får jag säkert åka iväg och träffade min favorit doktor -igen.

Dagens skogsrunda var riktigt härlig, vi strövade runt och jag fick sniffa på där grisarna varit och lekt och busat.
Sen medans de brossan fick sin tur så fick ja vänta i bilen.
Kan säga att när han väl kom tillbaka så var han lite purken, visst han hade fått en hyfsat lång runda – tidsmässigt sätt.
Men promenadmässigt så var det supertråkig! För någon hade hittat ett super duper kanon ställe med gula kantareller –
och fått ihop en halv bärkasse med dem. Vilket innebär en promenad, sen stanna och plocka svamp, lite runt strövande och så var det stopp igen, ett par steg till och så stopp.

Sen åkte vi hem till momor och mofar och där så fick vi mackor och tuggben. Det tog inte lång stund förrän det var blodigt på benet och mattan, jag vet inte varför men jag blödde ur munnen, så tuggbenet blev lite extra smaksatt med blod.
jag hade inte tappat en tand som de tvåbenta först trodde utan det är så att jag har lite påväxter på tänderna -Epulider heter det tydligen.

Och inget blodspill som inte har ett bråk till, eller vad det nu kan tänkas heta. Senare på kvällen när vi var ute i trädgården och busade så blev det bråk. Självklar så ger jag mig ju inte.. men så skrek jag till av smärta och sen haltade jag in.

Matte grälade på oss och sa något om att porslinsboxrar aldrig behöver går till veterinären eller vad det var hon mumlade…
Men de var inte så farligt för sen haltade jag inte mer.

Nu får jag också vara med.
Idag fick vi beskedet att jag också har Borrelia.
Så nu ska jag också få massa tabletter precis som Bäban.

Båda två har borrelia – vilken jackpott!

Efter dagens spårrunda så var det klart obra.

Jag fick fart i spåret och drog iväg med vindens hastighet, så snabbt att matte inte hann med med linan utan jag försvann iväg. När matte kom ifatt mig så gick jag på tre ben. Högerknäet såg riktigt kasst ut, ostabilt och sladdrig.

Övertygad om att jag gjort mig riktigt illa och att jag skadat ledband/korsband så bölade matte som en stucken gris.
Men herre gud det var ju bara ett vanlig “skit-knä-aj-aj-tillfälle”. Men se de där tvåbenta som inte alls förstår sig på saker er och ting.

För övrigt så har de gått och köpt sig en ny kamera som vi ska posera hit och dit framför…jippi.. eller nått.