…Det gick nästan som en dans. Jag är ju så rädd för raketerna men nu med åren (och träning) så har det faktiskt blivit bättre. Sen var det en riktigt bra nyårsafton för de sköt nästan alla raketer mellan 23:45 – 00:15, så det var en halvtimme med kraftig beskjutning men annars lungt. De är inte heller många raketer som skjutits av dagarna innan utan det var verkligen en bra nyår.
Så i år så tillbringade jag större delen av kvällen med att ligga vid husse och mattes fötter mellan soffan och bordet och huvudet in under bordet – men jag var inte panikslagen, jag darrade inte som ett asplöv och jag tog emot godis och mat utan problem.
Att vara ute var en liten annan femma, så när det var kissedags där vi sju tiden och matte och husse lurade ut mig med föresats att jag skulle få leta korv så var det otäckt. Precis då så var det givetvis en eller två raketer som smälldes av och jag gick och satte mig vid dörren och ville in rusade ut en sväng för att se vad Royal gjorde och tillbaka till dörren. Royal han gick där o snusade på sina löptiksfläckar och var i himelriket fullständigt omedveten om omgivningen.
Nje inte helt – för rätt som det var så for han iväg och ner mot staketet, han var helt tyst och sedan kom skallen.
Stora, djupa skall – så då kom jag flygande – En Scarlett till undsättning- här kommer stödtrupperna. Det var brossan Charlie som var ute och gick och nej sånna pojkar kan inte busa och leka med varandra. Charlie är som jag rädd för raketerna. Men se jag kom så helt av mig att vara rädd för något när Royal skällde och när jag väl var ute och sprang på tomten längs staketet och kollade in Charlie så kom jag på att jag var kissinödig och så var det fixat och löst.
Sen var jag inte ute igen förrän raketerna var över och då, då gick jag igenom tomten mycket noga för att se om det fanns kvar något av korven matte försökt lura ut mig med tidigare – men tyvärr så hade faktiskt Royal för en gång skull varit duktigt och städat väl.
Så detta året har jag överlevet utan större problem, hade ju till och med lugn och ro att tugga märgben 🙂