Idag när matte kom hem så blev hon hemskt upprörd!
Jag tror aldrig jag har sett henne så uppjagad, hon skrek rakt ut!
Ögonen poppade nästan ut ur huvudet och sedan kastade hon sig över mig och
slet upp munnen, rusade runt som en galning och räknade saker hon hittade.
Allt detta ståhej för mitt lilla lilla upptåg!
Jag hade faktiskt inte gjort något mer än att gå in i kontoret, hoppa upp i soffan och balansera på kanten,
tagit ner en pappkartong med lite saker. Burit ut pappkartongen i uterummet och slitit upp den och lekt runt lite med det som var i.
Tydligen så ska man inte leka med tuber av super-dunder-lim. Men lugnet sänkte sig åter i huset när matte slutligen hittade den sista tuben som åkt in under bordet och alla 8 tuberna var återfunna. 2 av hattarna var halvvägs avskruvade och en tub hade ett tandmärke som nästan hade gått igenom och punkterat tuben…
Matte sa något om att det kunde vara slutet för en liten Scarlett men jag förstår inte alls vad hon pratar om, så farligt var väl inte mitt lilla upptåg ???? – eller ????
Tror att vi måste vara lite försiktiga i framtiden för de där tvåbenta grymtar något om fördelen med porslinsboxrar, inga skador och veterinärer som de behöver springa till stup i kvarten,
Men hallå inga goa varma härliga boxerpussar/knuffar heller – och absolut inga roliga boxerupptåg att skratta åt!