Evig bölande

Efter dagens spårrunda så var det klart obra.

Jag fick fart i spåret och drog iväg med vindens hastighet, så snabbt att matte inte hann med med linan utan jag försvann iväg. När matte kom ifatt mig så gick jag på tre ben. Högerknäet såg riktigt kasst ut, ostabilt och sladdrig.

Övertygad om att jag gjort mig riktigt illa och att jag skadat ledband/korsband så bölade matte som en stucken gris.
Men herre gud det var ju bara ett vanlig “skit-knä-aj-aj-tillfälle”. Men se de där tvåbenta som inte alls förstår sig på saker er och ting.

För övrigt så har de gått och köpt sig en ny kamera som vi ska posera hit och dit framför…jippi.. eller nått.