Äntligen så får jag mat igen, riktig mat i form av torrfoder. Inte sån där geggamoja välling, riskok och slemig fisk, där Scarlett dreglat över det smaskiga jag fått de senaste dagarna medans jag bara stått där med lång nos och undrat vad som hänt och vad det är som serveras. Sniffat lite på det och sedan gått och tryck nosen mot dörren vid trappan där vi den riktigt torrfodern står. Jag har dessutom också varit ute och gått lite längre promenad utanför trädgården. Så nu börjar livet blir som vanligt igen. Men i trädgården så får jag inte springa fritt som jag själv vill utan jag får sitta i lina…*suck*
Men jag gillar inte att sitta där själv så då gnäller jag och vill in och vara med matte istället. Scarlett hon fattar ingenting och tycker jag är löjligt som inte kan relaxa och njuta av att vara ute