Det finns något som heter Boxerplats, och det innebär att det ALLTID finns plats för en boxer. Det spelar ingen roll var, när eller hur. För det finns alltid plats för en boxer.
För att bevisa mitt påstående.
Scarlett ligger i bädden och myser och hon är såååå konstig för sällan som hon kommer på iden att krypa upp i knäet på tvåbentingarna. Så matte satte sig tillrätta med bok och te bredvid Scarlett för att ha en mysstund.
Två sekunder senare så stod jag där och ville få plats att vara med. Man går tillväga så här, backa upp rumpan något mot bädden. Tryck upp rumpan medans frambenen fortfarande står på golvet. Vänta en liten stund. Fortsätt sedan försiktigt men bestämt att backa upp. Innan du vet ordet av så har du fått upp hela kroppen och det är bara frambenen kvar. I värsta fall får man låta dem vara kvar på golvet men jobbar man på lite extra bra och även vänder sig om och tittar med stora stora bedjande boxerögon så brukar det lösa sig.
Vid sådana här tillfället så får man ta det för vad det är. Denna gången så fick jag plats men sedan blev jag grymt utnyttjad och fick agare bokstöd. Men vad gör man inte för att få vara med!?
Men sedan efter ett tag så lämnade matte oss åt vårt öde och jag som legat så bra i mattes knä. Ihopknölad men med stöd för lilla rumpan. Ja nu låg ju liksom rumpan utanför bädden när jag inte hade något stöd, fast vilken tur. För då fick kanten på vedlådan agera stöd åt min lilla rumpa. Spelar inte så stor roll om rumpan hänger lite utanför bara man får vara med…
