Idag så var det en tjejdag, första delen av dagen gick i lugnt tempo ändå tills det var dags för att ut på promenad.
Dagens promenad blev inte så lång men den krävde uppmärksamhet. Vi följde inte den vanliga stigen utan traskade på off-road. Då gäller det att hänga med och ha en följsamhet, för är man inte uppmärksam så fastnar man i de små björkarna eller de medelstora tallarna. Då får man själv komma på lösningen och gå runt trädet så att promenaden kan fortsätta.
Efter ett tag så kom vi in i ett fantastiskt samförstånd och det hela bara flöt på, det var ett gott flow. Inte en blick på varandra, inte ett ord sade utan vi bara promenderade och nåde den där följsamheten och förståelsen. Jag kan annars gå fint som ett ljus likt värsta lydnadsprimadonnan fint vid sidan och tittande på matte (samtidigt som jag efter en stund lite tyst säger, jag jobbar inte gratis var vänlig o belöna mig med lite godis tack, vet att du har det i din vänstra ficka… lön tack… leksaken i den högra fickan funkar också även om den inte piper) Men tydligen så är det bättre när man bara är och hänger med och inte behöver gå strikt vid sidan och stirra upp på matte och det härliga flytet ska vara allt som krävs som belöning och lön för mödan också.
Jag får väl fundera ett tag på vad jag tycker om detta – men matte var ivartfall nöjd i den korta stunden när vi nådde ett fullständigt flyt. Kanske kan bli min nya melodi ?…
senare på kvällen så hade jag inget flyt alls. Efter att ha vilat en stund så tyckte jag det var dags att gå ut en sväng i trädgården, matte undrade om jag verkligen ville det – tittade konstig på henne och sa jamen självklart vill jag gå ut för jag behöver det. Sen så öppnades dörren och jag tittade ut, hellregn och värsta stormen, helt plötsligt så var jag inte så sugen på att gå ut längre men sprang ut en kort kort vända och sedan gick jag in och ruskade på mig och kröp djupt ner i min bäd och borrade in mig i täcket. Usch vilket hemskt oväder! Även inne så slog nu regnet mot fönsterrutonra och det ven av stormen som drog fram utanför – sen så gick jag inte ut mer än ett kort krot kvällskiss innan det var nattedags. (men som tur var så hade det faktiskt lugnat ner sig lite då)