Sov gott – Royals ändhållplats

Idag så var det ingen bra start på dagen, natte fick jag ligga i sängen och det var mysigt men på morgonen så var det tungt när jag vaknade. Så jag gick ner och husse kom efter och släppte ut mig. Väl ute så ville jag inte göra något annat än att lägga mig ner på den svala gräsmattan och det var som om det inte fanns någon mer kraft i kroppen, och det var tungt att andras och hjärtat galloperade.

Husse fick in mig och kallade på matte. Matte kom ner och jag låg i hennes knä en stund, de försökte se om jag ville ha något att äta (eftersom jag inte direkt åt något i går) men inte ens ren tonfisk fick det att vattnas i munnen. Sen gick jag ut en stund till och la mig i gräset. Matte hon hade tårar i ögonen och jag tittade på henne med mina stora bruna kloka ögon. Matte sa till husse att han fick ringa till veterinären och få en tid till oss idag.

Matte sa att vi skulle åka till “momor o mofar” då tog jag ett par skutt och sedan så sattes vi in i bilen. Vi körde förbi momor, mofar och Bea och de kom ut i bilen och hälsade på mig. Jag orkade inte ens gå ur bilen utan bara lyfte lite på huvudet och så klappade de mig och jag fick kramar och pussar. Sedan så åkte vi vidare, vidare till min klinik – ett ställe som jag varit på många gånger. Ett ställe som jag älskar att besöka och åka till oavsett hur mycket saker de har gjort där så älskar jag det stället. Där var ingen annan än min favorit doktor Tobbe där. I måndags så stod jag på bakbenen och tittade upp över receptionsdisken och viftade på svansen. Idag så orkade jag knappt gå in och det blev en liten liten svansviftning det var allt. Vi gick in och jag fick fyra små klämmor på mig som hjälpte till att se hur mitt hjärta arbetade – och det kunde vi konstatera att det inte arbetade så bra utan att jag hade hjärtflimmer. Jag tittade återigen på matte för att se att vi var överens.

Detta är min ändhållplats – ni får resa vidare i livet utan mig, för här slutar min resa.
Idag så tar jag steget över till den andra sidan, rainbowbridge här kommer jag. Jag har lärt er allt jag kan och kämpat på bra i många år, jag har levt livet till max från första dagen tills för bara ett par timmar sedan. Men nu är det slut nu går jag vidare – idag tar min resa på denna jorden slut.

Jag låg bredvid matte med mitt huvud i hennes knä, Scarlett och husse vad bredvid mig och Torbjörn rakade mig på benen, satte kanylen och sedan så sprutade han in det sista som min kropp tog emot. Jag tog ett par djupa rosslande andetag och matte pussade mig på nosen och husse han klappade mig på sidan. Jag var omgiven av alla de jag älskade och som älskade mig när min resa tog slut. Scarlett var också med och fick sniffat på mig när jag hade försvunnit men är inte säker på att hon fullt ut förstår vad som hänt.

De satt hos mig en liten stund och sedan så la de in mig i filtar och lämnade mitt skal kvar, mitt skal som trots sina brister har tjänat mig väl under dessa åren.

Så allt jag kan säga är – Jag har koll på er och lev som jag, livet till dess fullo !!!

This entry was posted in Farbror Doktorn. Bookmark the permalink.

Comments are closed.