Lösspringande hundar

Idag så har det bara blivit korta promenader för matte har fått en kråka i näsan och en tupp i halsen.
Så Zorro han fick en kort morgonpromenad och jag fick en kortare. Men se när jag kom ut och gick på gatan så kunde jag sniffa att det luktade äpple. Det fanns inga äpplen kvar på gatan men matte hon pallade ett äpple till mig. Tack! Men sen se eftersom det blev en så kort promenad så gick vi förbi vägen som går hem till momor och mofar. Så jag fattade direkt! Det ska vara momor och mofardagis och så vägrade jag att gå hem för matte gick ju fel. Men se det blev inget dagis för min del utan hemgång. Så fick vi vara hemma en stund innan matte kom tillbaka och hade hittat bilen. Då bäddade vi ner oss i sängen och vilade ihop.

Men man kan inte vila och slappa hela dagen sa jag till matte. Så jag lät, grymtade och sedan ställde jag mig och grävde fram henne från täcket. Det gav resultat och jag fick en kort promenad. Då så kom där 2 lösspringande hundar framrusande mot mig. De skällde lite och rusade fram men stannade på koppelavstånd och skällde ut mig, och så kom den andra hunden också och gjorde samma sak innan de skuttade tillbaka på inkallningen. Jag hanterade det helt fantastiskt, inget skäll, inget utfall, inget dra sig undan, inget ragg. Utan jag stod där helt lugnt och bara kollade läget. Ägarna till hundarna bad tusen gånger om ursäkt för att de inte sett oss, men matta tackade för en fantastisk bra träningstillfället (och var stolt över hur duktig jag var och hanterade situationen)

Under min lilla korta runda så tog Zorro eget initialiv. Det var slut på bröd så matte hade tagit fram hembakade frallor ur frysen som låg på diskbänken och tinade till sig innan de kunde läggas i brödboxen. Men Zorro hade varit på diskbänken och tagit ner påsen och ätit upp dem när vi kom hem. Öppen planlösning + Zorro är förfälig dålig kombination och har tex lett till att fruktskålen fått flytta in i köksskåpet ovanpå tallrikarna för att inte mystiskt försvinna.