Friskvård och rehab har fått en allt mer framträdande roll inom hundvärlden.
Här kommer en beskrivning över min väg in mot rehabens värld. För de som följt min blog vet att resan började med Royal -efter att han blev påsprungen av Scarlett. Så friskvård och rehab ligger mig varmt om hjärtat och jag kommer här att skriva lite kring vad man kan göra för att hjälpa och underlätta för sin hund.
Men lite kring min resa in i detta som startade 2006 Oktober.
Båda hundarna var ute och lekte i trädgården, när jag hörde ett hjärtskärande skrik från Royal, Scarlett hade sprungit in i honom och nu stod han där på tre ben. Detta var början på vårt nya liv. Veterinärbesök, vila och korta koppelrastningar, rimadyl, friskförklara, hälta, återbesök, röntgen, ingen hälta, återkommande hälta, återbesök, omröntgen . Ja allt detta som i en evig karusell. Efter att ha snurrat runt i denna karusellen med en hund som hade en diffus hälta som kom och gick och perioder utan minsta problem för att sedan återigen utan minsta förvarning få en hälteperiod så var det dags för ytterligare en röntgen. På kvällen så ringde telefonen och det var veterinären som berättade att Royal hade knäledsartros . Hon berättade också att med en så tung brukshund som en boxer så kunde jag glömma allt vad det gällde spår, långa skogspromenader och annat fysiskt ansträngande. Hon avslutade med att säga : Artros är en sjukdom som du inte kan göra något åt!
Men det stämmer inte – artros är en sjukdom som inte kan BOTAS, men du kan göra massor för att ge hunden ett bra, aktivt, långt liv och när så behövs smärtlindring. Så jag vill försöka att ge dig hopp och lite information.
– artros är ingen dödsdom bara början på ett nytt liv.
Vi har testat en hel del:
- Medicinering: Rimadyl, Previcox, Tradolan
- Sprutor: Tuppkamssprutor/Hyaluronsyra , Cartrophen injektioner
- Kosttillskott
- Simning , Watertreadmill
Tuppkamssprutorna gav vi ca 2 gånger per år och detta gjorde vi de första åren med som jag upplevde det mycket goda resultat. Men sedan så verkade effekten avta eller om artrosen förvärrats så mycket att det inte längre hjälpte vet jag inte. Vi fick gå över till att dagligen ge Previcox, hade tidigare gett Rimadyl lite mer till och från vid behov och sedan även dagligen. Vid övergång till Previcox så var det som att få en ny hund. Det var en väldigt stor skillnaden mellan de två preparaten. Previcoxen gav oss mycket bonustid och kom som en räddare i nöden när effekten av rimadylen var för dålig för ett bra boxerliv. Jag säger inte att Previcox är undermedicinen för alla men däremot att de olika preparaten kan vara olika effektiv hos olika individer så var inte rädd för att diskutera med din veterinär och prova olika preparat för att hitta det som passar er bäst.
Simning i mängder och mycket mental stimulans och aktivering var räddningen för att hålla både kroppen och knoppen i så god vigör som möjligt. Vi har simmat utomhus så mycket vi bara kunnat – och inomhus i bassäng men även kört water treadmill under den kalla säsongen.
Medicin ger biverkningar, mer eller mindre, Royal han fick problem med Gastrointestinala blödningar. Men återhämtade sig och hann med lite andra småsaker längs vägen tills hans hjärta inte ville mera och han stilla fick somnade in. Detta nästan 5 år efter att jag från veterinären fick veta att loppet var kört. Fram till den näst sista dagen så sprang och skuttade han.
Scarlett blev röntgad och visade sig ha C-höfter så även kring henne har friskvårdstankarna funnits med.