Boxer, Deutscher Boxer
FCI-nummer 144
Originalstandard 2008-04-01
FCI-Standard 2008-07-09; tyska
SKKs Standardkommitté 2008-11-11
FCI-nummer 144
Originalstandard 2008-04-01
FCI-Standard 2008-07-09; tyska
SKKs Standardkommitté 2008-11-11
Bakgrund/ändamål:
Boxern anses närmast härstamma från den lilla ”Brabanter Bullenbeisser”,
en tysk bulldogg som fanns i början av 1800-talet.
På den tiden var uppfödare av Bullenbeisser mestadels jägare
som använde hunden till jakt. Den hade till uppgift att hålla fast
det vilt, som hetshundar stött upp tills jägaren kom och nedlade
bytet. För att klara sin uppgift att bita och hålla sig kvar i bytet,
var hunden tvungen att ha en så bred mun och breda käkar som
möjligt. De Bullenbeisser som hade dessa yttre egenskaper var
bäst lämpade för sin uppgift och kom därför att användas i aveln.
Denna selektiva avel på brukbarhet kom alltså att ge en brednosig
ras med ”uppnäsa”.
Boxern anses närmast härstamma från den lilla ”Brabanter Bullenbeisser”,
en tysk bulldogg som fanns i början av 1800-talet.
På den tiden var uppfödare av Bullenbeisser mestadels jägare
som använde hunden till jakt. Den hade till uppgift att hålla fast
det vilt, som hetshundar stött upp tills jägaren kom och nedlade
bytet. För att klara sin uppgift att bita och hålla sig kvar i bytet,
var hunden tvungen att ha en så bred mun och breda käkar som
möjligt. De Bullenbeisser som hade dessa yttre egenskaper var
bäst lämpade för sin uppgift och kom därför att användas i aveln.
Denna selektiva avel på brukbarhet kom alltså att ge en brednosig
ras med ”uppnäsa”.
Helhetsintryck:
Boxern skall vara en medelstor, korthårig, kraftfull hund med kvadratisk
kropp och kraftig benstomme. Muskulaturen skall vara torr,
mycket väl utvecklad och framträdande på ett välmodellerat sätt.
Rörelserna skall vara livliga, kraftfulla och eleganta. Boxern skall
varken förefalla klumpig eller tung, ej heller luftig eller lätt.
Boxern skall vara en medelstor, korthårig, kraftfull hund med kvadratisk
kropp och kraftig benstomme. Muskulaturen skall vara torr,
mycket väl utvecklad och framträdande på ett välmodellerat sätt.
Rörelserna skall vara livliga, kraftfulla och eleganta. Boxern skall
varken förefalla klumpig eller tung, ej heller luftig eller lätt.
Viktiga måttförhållanden:
a) Kroppslängd / mankhöjd: kroppens kontur skall vara kvadratisk,
dvs en vågrät linje över ryggen skall tillsammans med lodräta
linjer genom skulderbladsleden respektive sittbensknölen bilda
en kvadrat.
b) Bröstdjup / mankhöjd: bröstkorgen skall nå ner till armbågarna.
Bröstkorgens djup skall vara hälften av mankhöjden.
c) Nosryggens längd / huvudets längd: nosryggens längd skall
förhålla sig till skallens längd som 1 : 2 (mätt från nosspetsen till
inre ögonvrån respektive från inre ögonvrån till nackknölen).
a) Kroppslängd / mankhöjd: kroppens kontur skall vara kvadratisk,
dvs en vågrät linje över ryggen skall tillsammans med lodräta
linjer genom skulderbladsleden respektive sittbensknölen bilda
en kvadrat.
b) Bröstdjup / mankhöjd: bröstkorgen skall nå ner till armbågarna.
Bröstkorgens djup skall vara hälften av mankhöjden.
c) Nosryggens längd / huvudets längd: nosryggens längd skall
förhålla sig till skallens längd som 1 : 2 (mätt från nosspetsen till
inre ögonvrån respektive från inre ögonvrån till nackknölen).
Uppförande/karaktär:
Boxern skall vara mentalt stabil, självmedveten, lugn och ha jämnt
sinnelag. Boxerns temperament och karaktär är av allra största vikt.
Dess tillgivenhet och trofasthet mot sin förare och hela familjen
liksom dess vaksamhet och oförskräckta mod som försvarare är
sedan gammalt berömd. Den är beskedlig i familjen men avvak-
tande mot främlingar, glad och vänlig i lek men oförskräckt när
det är allvar. Boxern är lätt att dressera p g a sin samarbetsvilja,
käckhet och sitt mod, sin naturliga skärpa och sitt luktsinne.
Genom sin anspråkslöshet och renlighet är boxern lika trevlig
och uppskattad som sällskapshund, som den är som skydds- och
tjänstehund. Boxern är varken falsk eller bakslug utan hederlig
till sin karaktär.
Huvud:
Huvudet ger boxern dess särprägel. Det måste stå i proportion
till kroppen och får varken ge ett för lätt eller för tungt intryck.
Nospartiet skall vara så brett och mäktigt som möjligt. Huvudets
skönhet beror på det harmoniska storleksförhållandet mellan
nosparti och skalle. Från vilket håll man än betraktar huvudet,
framifrån, uppifrån eller från sidan, skall nospartiet stå i rätt förhållande
till skallen, dvs aldrig verka för litet. Huvudet skall vara
torrt, alltså utan rynkor. Naturligt bildas dock rynkor på skallen
då hunden är extra uppmärksam. På båda sidor om näsroten och
nedåt finns alltid antydan till rynkor. Den mörka masken skall
begränsa sig till nospartiet och till sin färg tydligt skilja sig från
färgen på huvudet i övrigt för att intrycket inte skall bli dystert.
Skallen skall vara så smal och kantig som möjligt. Den skall vara
lätt välvd, varken klotaktigt kort eller platt och ej heller för bred.
Nackknölen skall inte vara för kraftigt markerad. Pannfåran skall
endast vara svagt markerad och får, speciellt mellan ögonen, inte
vara för djup.
Pannan skall mot nosryggen bilda en tydlig avsats. Nosryggen
får inte vara intryckt i pannan som hos en bulldogg men ej heller
sluttande.
Boxern skall vara lätt uppnäst. Nostryffeln skall vara bred och
svart med vida näsborrar. Nosspetsen skall ligga något högre
än näsroten.
Nospartiet skall vara mycket väl utvecklat i rummets tre dimensioner,
alltså varken spetsigt eller smalt, kort eller grunt. Dess
form påverkas av
a) käkarnas form
b) hörntändernas placering i käkarna
c) läpparnas beskaffenhet.
Hörntänderna skall vara välutvecklade och sitta på så stort avstånd
ifrån varandra som möjligt. Därigenom blir nospartiet framtill
brett, nästan kvadratiskt och bildar en trubbig vinkel mot nosryggen.
Framtill skall övre läppkanten vila mot undre läppkanten. Den
uppåtböjda delen av underkäken, som kallas haka, får inte på ett
påfallande sätt skjuta ut framför överkäken, än mindre försvinna
in under den. Hakan skall såväl framifrån, som från sidan, vara väl
markerad. När munnen är sluten får varken tänderna i underkäken
eller tungan vara synlig.
Läpparna skall framhäva nospartiets utseende. Överläppen skall
vara tjock och fyllig och därmed fylla upp det hålrum som bildas
genom underbettet, varvid läppen hålls uppe av underkäkens
hörntänder.
Underkäken skall skjuta ut framför överkäken och vara lätt böjd
uppåt. Boxern skall ha underbett. Överkäken skall vara brett ansatt
i skallen och endast obetydligt smalna av framåt. Tänderna skall
vara starka och sunda. Incisiverna skall vara ansatta så regelbundet
som möjligt i en rak linje. Hörntänderna skall vara stora och
placerade på stort avstånd ifrån varandra.
Kinderna skall, i överensstämmelse med käkarna, vara kraftigt
utvecklade utan att ändå vara för betonat framträdande. De skall
snarare med en lätt välvning övergå i nospartiet.
Ögonen skall vara mörka och varken för små, för utstående eller
för djupt liggande. Uttrycket skall vara energiskt och intelligent.
Det får inte vara hotfullt eller ”stickande”. Ögonlockskanterna
måste vara mörka.
De okuperade öronen skall i storlek harmoniera med huvudet.
De skall vara ansatta på sidorna av skallens högsta punkt. Öronen
skall ligga an mot kinderna när hunden är lugn. När hunden är
uppmärksam skall öronen med ett tydligt veck falla framåt.
Huvudet ger boxern dess särprägel. Det måste stå i proportion
till kroppen och får varken ge ett för lätt eller för tungt intryck.
Nospartiet skall vara så brett och mäktigt som möjligt. Huvudets
skönhet beror på det harmoniska storleksförhållandet mellan
nosparti och skalle. Från vilket håll man än betraktar huvudet,
framifrån, uppifrån eller från sidan, skall nospartiet stå i rätt förhållande
till skallen, dvs aldrig verka för litet. Huvudet skall vara
torrt, alltså utan rynkor. Naturligt bildas dock rynkor på skallen
då hunden är extra uppmärksam. På båda sidor om näsroten och
nedåt finns alltid antydan till rynkor. Den mörka masken skall
begränsa sig till nospartiet och till sin färg tydligt skilja sig från
färgen på huvudet i övrigt för att intrycket inte skall bli dystert.
Skallen skall vara så smal och kantig som möjligt. Den skall vara
lätt välvd, varken klotaktigt kort eller platt och ej heller för bred.
Nackknölen skall inte vara för kraftigt markerad. Pannfåran skall
endast vara svagt markerad och får, speciellt mellan ögonen, inte
vara för djup.
Pannan skall mot nosryggen bilda en tydlig avsats. Nosryggen
får inte vara intryckt i pannan som hos en bulldogg men ej heller
sluttande.
Boxern skall vara lätt uppnäst. Nostryffeln skall vara bred och
svart med vida näsborrar. Nosspetsen skall ligga något högre
än näsroten.
Nospartiet skall vara mycket väl utvecklat i rummets tre dimensioner,
alltså varken spetsigt eller smalt, kort eller grunt. Dess
form påverkas av
a) käkarnas form
b) hörntändernas placering i käkarna
c) läpparnas beskaffenhet.
Hörntänderna skall vara välutvecklade och sitta på så stort avstånd
ifrån varandra som möjligt. Därigenom blir nospartiet framtill
brett, nästan kvadratiskt och bildar en trubbig vinkel mot nosryggen.
Framtill skall övre läppkanten vila mot undre läppkanten. Den
uppåtböjda delen av underkäken, som kallas haka, får inte på ett
påfallande sätt skjuta ut framför överkäken, än mindre försvinna
in under den. Hakan skall såväl framifrån, som från sidan, vara väl
markerad. När munnen är sluten får varken tänderna i underkäken
eller tungan vara synlig.
Läpparna skall framhäva nospartiets utseende. Överläppen skall
vara tjock och fyllig och därmed fylla upp det hålrum som bildas
genom underbettet, varvid läppen hålls uppe av underkäkens
hörntänder.
Underkäken skall skjuta ut framför överkäken och vara lätt böjd
uppåt. Boxern skall ha underbett. Överkäken skall vara brett ansatt
i skallen och endast obetydligt smalna av framåt. Tänderna skall
vara starka och sunda. Incisiverna skall vara ansatta så regelbundet
som möjligt i en rak linje. Hörntänderna skall vara stora och
placerade på stort avstånd ifrån varandra.
Kinderna skall, i överensstämmelse med käkarna, vara kraftigt
utvecklade utan att ändå vara för betonat framträdande. De skall
snarare med en lätt välvning övergå i nospartiet.
Ögonen skall vara mörka och varken för små, för utstående eller
för djupt liggande. Uttrycket skall vara energiskt och intelligent.
Det får inte vara hotfullt eller ”stickande”. Ögonlockskanterna
måste vara mörka.
De okuperade öronen skall i storlek harmoniera med huvudet.
De skall vara ansatta på sidorna av skallens högsta punkt. Öronen
skall ligga an mot kinderna när hunden är lugn. När hunden är
uppmärksam skall öronen med ett tydligt veck falla framåt.
Hals:
Halsens överlinje skall löpa i en elegant båge från den tydligt
markerade nacken ner till manken. Den skall vara lång, rund,
kraftig, muskulös och torr.
Halsens överlinje skall löpa i en elegant båge från den tydligt
markerade nacken ner till manken. Den skall vara lång, rund,
kraftig, muskulös och torr.
Kropp:
Kroppen skall vara kvadratisk. Bålen skall vila på kraftiga, raka
ben.
Manken skall vara markerad.
Ryggen, inklusive ländpartiet, skall vara kort, stadig, plan och
bred med kraftig muskulatur
Korset skall vara lätt sluttande, brett och svagt välvt. Bäckenet skall
vara långt och, speciellt hos tikarna, brett.
Bröstkorgen skall vara djup och nå till armbågarna. Bröstdjupet
skall utgöra hälften av mankhöjden. Förbröstet skall vara väl
utvecklat. Revbenen skall vara väl välvda, men inte tunnformiga,
och nå långt bak.
Buklinjen skall vara elegant uppsvängd. Flankerna skall vara
grunda, strama och lätt uppdragna.
Svansansättningen skall snarare vara hög än låg. Svansen skall vara
naturlig och normallång.
Kroppen skall vara kvadratisk. Bålen skall vila på kraftiga, raka
ben.
Manken skall vara markerad.
Ryggen, inklusive ländpartiet, skall vara kort, stadig, plan och
bred med kraftig muskulatur
Korset skall vara lätt sluttande, brett och svagt välvt. Bäckenet skall
vara långt och, speciellt hos tikarna, brett.
Bröstkorgen skall vara djup och nå till armbågarna. Bröstdjupet
skall utgöra hälften av mankhöjden. Förbröstet skall vara väl
utvecklat. Revbenen skall vara väl välvda, men inte tunnformiga,
och nå långt bak.
Buklinjen skall vara elegant uppsvängd. Flankerna skall vara
grunda, strama och lätt uppdragna.
Svansansättningen skall snarare vara hög än låg. Svansen skall vara
naturlig och normallång.
Framställ:
Frambenen skall framifrån sett vara raka och parallella med
kraftig benstomme.
Skulderbladen skall vara långa och snedställda. De skall ligga
stramt an mot kroppen och inte ha alltför kraftig muskulatur.
Överarmarna skall vara långa och bilda en rät vinkel mot skulderbladet.
Armbågarna skall varken ligga alltför tätt an mot bröstkorgen
eller vara utåtvridna.
Underarmarna skall vara långa, lodräta och ha torr muskulatur.
Handlovarna skall vara kraftiga och väl, men inte överdrivet,
markerade.
Mellanhänderna skall vara korta och nästan lodräta mot marken.
Framtassarna skall vara små, runda och väl slutna. Trampdynorna
skall vara tjocka och oömma.
Frambenen skall framifrån sett vara raka och parallella med
kraftig benstomme.
Skulderbladen skall vara långa och snedställda. De skall ligga
stramt an mot kroppen och inte ha alltför kraftig muskulatur.
Överarmarna skall vara långa och bilda en rät vinkel mot skulderbladet.
Armbågarna skall varken ligga alltför tätt an mot bröstkorgen
eller vara utåtvridna.
Underarmarna skall vara långa, lodräta och ha torr muskulatur.
Handlovarna skall vara kraftiga och väl, men inte överdrivet,
markerade.
Mellanhänderna skall vara korta och nästan lodräta mot marken.
Framtassarna skall vara små, runda och väl slutna. Trampdynorna
skall vara tjocka och oömma.
Bakställ:
Bakstället skall ha mycket välutvecklad och hård muskulatur, som
välmodellerat och tydligt skall framträda under huden. Sedda
bakifrån skall bakbenen vara parallella.
Låren skall vara långa och breda. Höft- och knälederna skall vara
väl vinklade.
Då hunden står naturligt skall knäleden vara belägen i lodrät linje
med höftbenskammen.
Underbenen skall vara mycket muskulösa.
Hasorna skall vara korta och väl, men inte överdrivet, markerade.
Hasvinkeln skall vara ca 140o.
Mellanfötterna skall var korta med en obetydlig lutning mot
marken på ca 95 – 100o.
Baktassarna skall vara något längre än framtassarna. De skall vara
väl slutna med tjocka och oömma trampdynor.
Bakstället skall ha mycket välutvecklad och hård muskulatur, som
välmodellerat och tydligt skall framträda under huden. Sedda
bakifrån skall bakbenen vara parallella.
Låren skall vara långa och breda. Höft- och knälederna skall vara
väl vinklade.
Då hunden står naturligt skall knäleden vara belägen i lodrät linje
med höftbenskammen.
Underbenen skall vara mycket muskulösa.
Hasorna skall vara korta och väl, men inte överdrivet, markerade.
Hasvinkeln skall vara ca 140o.
Mellanfötterna skall var korta med en obetydlig lutning mot
marken på ca 95 – 100o.
Baktassarna skall vara något längre än framtassarna. De skall vara
väl slutna med tjocka och oömma trampdynor.
Rörelser:
Rörelserna skall vara livliga, fulla av kraft och ädla.
Rörelserna skall vara livliga, fulla av kraft och ädla.
Hud:
Huden skall vara torr, elastisk och utan veck.
Huden skall vara torr, elastisk och utan veck.
Päls:
Pälsen skall vara kort, hård, glänsande och åtliggande.
Färgen skall vara gul eller tigrerad, i båda fallen med svart mask.
Gult förekommer i olika nyanser, från ljusgul till mörkt hjortröd,
där en nyans mitt emellan dessa anses vackrast (rödgul). Den
tigrerade varianten har på den gula bottenfärgen i ovan nämnda
nyanser, mörka eller svarta strimmor som löper i revbenens
riktning. Bottenfärgen och strimmorna måste vara klart avskilda
från varandra. Vita tecken skall inte betraktas som fel, de kan till
och med vara ganska tilltalande.
Pälsen skall vara kort, hård, glänsande och åtliggande.
Färgen skall vara gul eller tigrerad, i båda fallen med svart mask.
Gult förekommer i olika nyanser, från ljusgul till mörkt hjortröd,
där en nyans mitt emellan dessa anses vackrast (rödgul). Den
tigrerade varianten har på den gula bottenfärgen i ovan nämnda
nyanser, mörka eller svarta strimmor som löper i revbenens
riktning. Bottenfärgen och strimmorna måste vara klart avskilda
från varandra. Vita tecken skall inte betraktas som fel, de kan till
och med vara ganska tilltalande.
Storlek/vikt:
Hanhund: 57 – 63 cm
Tik: 53 – 59 cm
Hanhund: över 30 kg (vid en mankhöjd på ca 60 cm)
Tik: ung. 25 kg (vid en mankhöjd på ca 56 cm)
Hanhund: 57 – 63 cm
Tik: 53 – 59 cm
Hanhund: över 30 kg (vid en mankhöjd på ca 60 cm)
Tik: ung. 25 kg (vid en mankhöjd på ca 56 cm)
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
Uppförande/karaktär:
- brist på rastypiskt temperament
Huvud:
- brister i ädelhet och uttryck, mörkt och dystert ansikte, pinscher-
eller bulldoggsaktigt huvud
- sluttande nosrygg, nostryffel som skinande läder och utan
struktur eller nostryffel som p g a klimatet tillfälligt förlorat
pigmentering, ljus nostryffel
- för spetsigt eller lätt nosparti, synliga tänder eller tunga, benägenhet
att dregla
- skev underkäke, sned tandrad, oregelbunden tandställning,
dåligt utvecklade tänder, tänder som blivit obrukbara till följd
av sjukdom
- ljusa s k rovfågelögon, ej fullständigt pigmenterat tredje
ögonlock
- hos hund med okuperade öron: slarvigt burna öron, helt eller
delvis upprättstående öron eller s k rosenöron
Hals:
- kort hals, tjock hals, löst halsskinn
Kropp:
- för bred eller för grund front
- svankrygg, karprygg eller svag rygg, mager rygg
- lång, smal och skarpt insjunken länd, svag förbindning med
korset, välvt ländparti
- brant kors, smalt bäcken
- hängbuk, insjunken flank
Svans:
- låg svansansättning, kroksvans.
Framställ:
- ”fransysk front”
- lösa skuldror
- lösa armbågar
- veka mellanhänder
- ”hartassar”, platta, spretiga tassar
Bakställ:
- svag muskulatur, för dåligt vinklat eller övervinklat bakställ,
hjulbenthet
- för brett mellan hasorna, kohasighet, hastrånghet
- sporrar på bakbenen
- ”hartassar”, platta, spretiga tassar
Rörelser:
- vaggande gång, inte tillräckligt vägvinnande steg, stelhet
- passgång
Pälsfärg:
- mask som breder ut sig förbi nospartiet
- strimmor som sitter för tätt eller bara enstaka urskiljbara
strimmor
- osköna vita tecken t ex på hela eller halva huvudet
- när det vita utgör mer än 1/3 av den standardenliga bottenfärgen
- färger som blandar sig med varandra
- sotig bottenfärg, hårrem av annan färg än gul eller tigrera
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
Uppförande/karaktär:
- brist på rastypiskt temperament
Huvud:
- brister i ädelhet och uttryck, mörkt och dystert ansikte, pinscher-
eller bulldoggsaktigt huvud
- sluttande nosrygg, nostryffel som skinande läder och utan
struktur eller nostryffel som p g a klimatet tillfälligt förlorat
pigmentering, ljus nostryffel
- för spetsigt eller lätt nosparti, synliga tänder eller tunga, benägenhet
att dregla
- skev underkäke, sned tandrad, oregelbunden tandställning,
dåligt utvecklade tänder, tänder som blivit obrukbara till följd
av sjukdom
- ljusa s k rovfågelögon, ej fullständigt pigmenterat tredje
ögonlock
- hos hund med okuperade öron: slarvigt burna öron, helt eller
delvis upprättstående öron eller s k rosenöron
Hals:
- kort hals, tjock hals, löst halsskinn
Kropp:
- för bred eller för grund front
- svankrygg, karprygg eller svag rygg, mager rygg
- lång, smal och skarpt insjunken länd, svag förbindning med
korset, välvt ländparti
- brant kors, smalt bäcken
- hängbuk, insjunken flank
Svans:
- låg svansansättning, kroksvans.
Framställ:
- ”fransysk front”
- lösa skuldror
- lösa armbågar
- veka mellanhänder
- ”hartassar”, platta, spretiga tassar
Bakställ:
- svag muskulatur, för dåligt vinklat eller övervinklat bakställ,
hjulbenthet
- för brett mellan hasorna, kohasighet, hastrånghet
- sporrar på bakbenen
- ”hartassar”, platta, spretiga tassar
Rörelser:
- vaggande gång, inte tillräckligt vägvinnande steg, stelhet
- passgång
Pälsfärg:
- mask som breder ut sig förbi nospartiet
- strimmor som sitter för tätt eller bara enstaka urskiljbara
strimmor
- osköna vita tecken t ex på hela eller halva huvudet
- när det vita utgör mer än 1/3 av den standardenliga bottenfärgen
- färger som blandar sig med varandra
- sotig bottenfärg, hårrem av annan färg än gul eller tigrera
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
Diskvalificerande fel:
- Aggressiv eller extremt skygg
- Medfödd kort svans (stubbsvans)
- Aggressiv eller extremt skygg
- Medfödd kort svans (stubbsvans)
Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg
eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka
dess hälsa och sundhet.
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg
eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka
dess hälsa och sundhet.