Jag lovar och svär.
Det kom en vindpust utan dess like, den svepte över bänken. När den svepte över bänken så kom den åt fruktskålen. Ur fruktskålen så trillade det ner ett äpple.
Jag lovar att det var så det gick det gick till. Äpplet bara kom flygande ner av vindpusten. Det är ganska vanligt med lokala kraftiga vindbyar inomhus. Hur som när äpplet väl hade trillat ner så tänkte jag att då är det lika bra jag äter upp det. Så jag tog tag i det för att äta.Sen kom ytterligare en kraftig vindpust som gjorde att det trillade in, långt under hundbädden. Så långt under att jag faktiskt inte på något sätt kunde komma åt det. Inte ens när jag försökte gräva mig igenom bädden för att komma åt så gick det. Så vilken tur att du kom hem och tog fram äpplet till mig.
Men stopp och belägg – vad menar du att det inte är mitt äpple och att jag inte får det?
Kallar mig för liten tjuv. Men hallååååå vindpust var det! Jag lovar och svär!
Eftersom det redan är tandmärken i äpplet så vill du ju inte ha det, så du kan ge det till mig, snäääällllaaa !!?