Lyxpensionat

Vi har varit på lyxpensionat medans de tvåbenta var iväg på släktkalas.
Självklart så var det momor och mofar som hade öppnat lyxpensionat för oss under helgen. Vi blir härligt underbart ompysslade. Till de vanliga torra pyttorna så serveras det á la carte. Det delades ut lördagsgodis och vi fick var sitt märgben att tugga på.

När det är filmtime så får man krypa upp i soffan och mysa och gosa. Så vi ger båda lyxhotellet 5 boxerknuffar av 5 möjliga. Men som alltid även om man har det fantastiskt bra borta så är hemma ändå hemma. Så när vi blev hämtade så sa vi glatt hejdå till momor och mofar och drog hem. Hem och ut och kolla över tomten så att ingen hade varit där olovandes. Sedan kollade vi av huset invändigt. Efter att vi utfört våra vaktsysslor så kastade vi oss båda på bädden och somnade nästan på sekunden. För ni ska veta att vi var helt slut efter att ha haft koll på momor och mofar.

Så det blev ett riktigt – “over and out” för vår del.

Guldstjärna på promenad

Idag så fick jag hänga med på Lorinashundpromenad i Ronneby. Förra omgången så var det Zorros promenadtur så idag så var det min tur. Det började lite tokigt med att matte inte hade koll på tiden, och vi var dessutom lite tidiga. Så vi fick stå och vänta länge och det var faktiskt så att jag blev lite kall om ryggen innan det var dags på riktigt och de andra kom.

Idag så var vi 7 hundar så det var många hundar att hålla koll på. Jag stod och spännde mig ett par gånger precis i början när vi stod vid bilarna. Men bröt och lugnade ner mig och skötte mig riktigt bra. Sen fick jag gå äran att inleda promenaden. Så jag tog täten och gick riktigt lysande fint. Under promenaden så gick jag riktigt nära och bredvid ett par av de andra hundarna – detta utan att reageran det minsta negativt. Så matte hon var superstolt.

När vi sedan kom till torget så var det stilla, tråkig övning. Då så blev jag lite orolig och jag mindes hur hemskt otäckt det var sista jag var i stan och stadstränade. Då drog jag så mycket att jag gick iväg med matte, och idag så tittade jag mig lite orolig åt sidan ett par gånger och sedan tågade jag på i hundledet och skötte mig strålande, fantastiskt och nästintill perfekt.

Så matte delade ut en stor fet guldstjärna!

Stavmixer skräck

Jag är inte speciellt mesig när det gäller nya saker, ljud och underlag. Men idag så kom det ett nytt ljud som jag inte alls gillade eller tyckte var bra.

Matte brummade och skramlade med något märkligt i köket. Jag for upp och ylad, skällde och bankade på stora alarm trumman så mycket jag bara kunde. Så Scarlett hon kom också flygande men gav ganska snabbt upp.

Jag däremot höll stånd och skällde och rusade fram för att sedan fly nästan i skräck. Så vad var nu detta för något nytt och hemskt monster som hade tagit sig in i vårt hus och höll på att ta över i vårt kök. Det var en mycket hemsk stavmixer. Efter att jag flugit fram och tillbaka in och ut från köket skallandes och med skräck i blicken. Så blev jag infångad och fick vara kvar i köket medans matte mixade på med sin stavmixer. Sen fick jag leta makaroner på golvet medans stavmixrandet fortsatte. Måste säga att kokta makaroner faktiskt smakar bättre än de .okokta makaroner

Så okej även om jag nästan, kanske, eventuellt får fundera på om jag kan acceptera den där stavmixern så blev jag ivartfall lugnare och matletandet blev lite prioriterat.

Vilken tur att vi och moster hade haft en härligt avslappnad eftermiddag och vilat upp oss ordentligt så man orkade med sånna här svåra pärsers som matlagning med inblandning av en stavmixer kan innebära.

På tal om skräck så hade det kunnat bli för-skräckligt igår när de tvåbenta kom hem. För jag hade varit kreativ och tuggat sönder en skinnjacka. Var ju liksom bara tvungen att kolla om där låg något godis i fickan… populär – inte särskilt! Så idag var det kompostgaller för så jag inte kom ut i hallen…

Träning med el

Jag gillar inte detta här med elträning och tänker faktiskt förklara att det inte är snällt att hålla på med elträning. Men tydligen så har man inga rättigheter alls i världen.

För detta är nu andra gången som jag varit ute med husse och så rätt vad det är fått mig en rejäl pärla. En liten strömchock i kroppen. Jag kastar mig runt för att se varifrån detta otäcka och mycket oväntade hot kom ifrån. Men det går inte att se eller hitta.

Husse han hävdar å det bestämda att han var helt oskyldig och inte skulle använda el till varken träningen eller bestraffning. Han hävdade att jag genom att vifta svansen mot ett elstängel (som han trodde var avstängt) så fick jag mig en som sagt oväntad och omedelbar tillsägelse från Mr Ström.

Vet inte om jag ska tro på honom! Så jag var faktiskt lite misstänksam mot husse och vad han sysslade med när han gick där bakom mig. Scarlett hon bara suckar och säger att jag ska växa upp och att man ska lyssna efter ett klickande ljud när man är nära elstängsel. Är man inte så nyfiken och ska över stenmurar, in i kohagar etc så klarar man sig undan sånna dumma överraskningar…

Bullar och leksaker

Idag så gick Zorro på en nit.
Senariet som utspelades var följande:
Vi är i köket, får lägga oss ner på mattan, det läggs en bit bulle en bit framför nosen.

Sen är det easy peasy superenkelt – man ligger där stilla och har tråkigt. Givetvis så har man koll på sin egen bullbit hela tiden. När det gått en stund så får man ett “varsågod”. Då är leken över och man får ta sin goa bulle eller vad det nu är som legat framför sig. Men nu så gick Zorro på en sådan nit. Han hade inte ork att vänta tills det härliga slutkommandot “varsågod” utan han reste sig upp innan. Matte märkte inget, inte förrän jag började att snurra på huvudet fram och tillbaka för att se vad Zorro sysslade med. Det såg hon att han rest sig upp tagit bullen och skulle precis tugga i sig den. Tji fick han för bullen åkte ut ur munnen på honom och jag som legat fint och stilla och inte fuskat. Ja jag fick min bulle. Det var inget smör på bullenmen den gick ner iallafall. Zorro han gick runt och sniffade och undrade var hans bulle tagit vägen – och blev lite sur och grining. Men så smart är han inte för senare på kvällen så gjorde han om samma miss igen – skulle sno den i förtid och blev utan.. Fniss

Man kan ju alltid ta ut lite frustration genom att busa och leka lite och visa hela världen att man äger leksaken.
Givetvis så är det inget kul att äga något om inte någon annan vill ha saken också…så givetvis så får man som storasyster spela med och vilja ha leksaken.
Zorro äger leksaken
Givetvis så är det bara ett spel, för inte vill väl jag ha leksaken också – eller?
Zorro äger leksaken
Han kan tom lägga sig på rygg med leksaken och tetas, retas med mig. Men det är en kul lek som jag är med på!
Zorro äger leksaken

Däremot så finns det en lek som jag inte alls är med på eller samtycker till. Det är den leken som Zorro har ibland – hoppa över Scarlett. Det är faktiskt en riktigt usel lek. Han gjorde det och missbedömde det hela – och kom inte helt över. Han landade lite på min rygg. Då sa jag några väl valda grymt och morr kring vad jag tyckte om den mycket dumma leken.

Alarm, alarm

Idag på morgonen så gick värsta alarmet igång. Det ringde på dörren och detta var så tidigt på morgonen att ingen av oss hade stigit upp. Jag hade inte ens sträckt på mig än mindre ens funderat på att gå upp. Men det är ens plikt som god vakthund att snabbt finna sig i situationen och ta sitt ansvar. Så jag flög upp och skällde medans jag rusade till dörren. Efter mig kom Zorro – ännu mindre vaken än mig. Han stod där och gläffste och visste inte riktigt var han skulle ta vägen, varför eller hur.

Men inte ens den minsta lilla tåviftning fick vi till svars från de där tvåbentingarna. Det enda som sedan hojtades till mig som första vaktpatrull chef var ” Gå och lägg dig – det var bara på radion!”

Så jag bojkottar nu radion, för att de sänder reklam innehållande en dörrklockssingal som är identiskt med våran. Men alla kom upp direkt och tidigt på morgonen… även om jag fick någon lite halvsur blick. Zorro han fattade varken bu eller bä utan han hängde bara på med risken för att gå miste om något kul eller viktigt.

Sen så har matte börjat träna Zorro på min aktivitetsleksak, man ska ta och flytta på små plastsaker för att komma åt godiset. Jag kör hela brickan med en 18 platssaker eller så, där jag får ta undan alla. Zorro han är nybörjare så han precis lärt sig att knuffa på dem så han får bara ha en plastsak. Sedan så måste han också förstå att han ska använda nosen och inte tassarna.

Men försiktighet är ju kanske inte Zorros ledord, ivartfall inte ännu. Lite jobbig är han faktiskt när han kommer med sitt stora stora märgben. Han släpper den åt höger och vänster, tappar den nära mina tår, nära sina tår och på mattes tår.

Perfekt hundpromenad

jag vill hävda att man ska se på det positiva och glömma bort allt det negativa. Så isåfall vill jag ha sagt att jag gick perfekt på hundpromenaden, Lorinas hundpromenad. För perfekt gick, jag ibland flera sekunder efter varandra. Där emellan så gick jag kanske inte så perfekt. Men det var liksom en helt ny doftvärld som öppnade sig, tror det luktade annorlunda än vad det brukat göra i stan -eller så var jag bara mer medveten. Eller så var jag helt enkelt inte så fokuserad, kanske kan skylla det på matte ?! Ja det gör jag – det var absolut mattes fel! För det var absolut mattes fel att jag inte fick i mig en fin nikotin kick av gamla fimpar som låg och skräpade.

Men nu ska vi som sagt inte fokusera på det utan fokusera på de bra stunderna. Så jag gick perfekt! I min perfekta gång så hade jag kanske ett litet litet missöde. Det är så konstigt med alla de där så kallade skyltfönsterna. Jag försökte för det första att gå in i butikerna via trappa och dörr men se det skulle man inte. Så då gick jag rakt in i skyltfönstret istället. Inte en gång utan två gånger, sa det bang i huvudet när där var ett dumt fönster ivägen.

Matte sa att jag efter denna promenaden vann ett fint pris – så jag måste ju ha gjort riktigt bra ifrån mig. För jag ska nu få en liten dressyrkedja, och inte bara gå i mitt fina brede läderhalsband.

Innan promenaden så hälsade jag på en snygg svart tjej, men se hon tyckte att jag för för PÅ. Så hon visade tänderna och sa grymt. Så konstaterande är att ingen tycker om boxervalpar som är lite energiska och buffliga. Men jag stod fint vid sidan om och brydde mig inte så mycket. Jag ska också ha lite kred för att jag faktiskt backade och la bak öronen när jag blev tillsagd. Men men får träna på det där att hälsa fint på hundar. Sedan tycker jag det är lite märkligt, människor har två ben. Så när man hälsar på människor så borde det ju vara perfekt att man själv också står på två ben. Då blir det mer tvåbent möter tvåbent. Men nehe så ska det tydligen inte vara – säger vem?

Vi sover och lervälling

Ja rådjuren är lite griniga på oss. Vi är ute sent med vår fina solljuslampa och stör rådjuren när de har gått och lagt sig för att nanna för natten. Sedan var vi ute tidigt tidigt på morgonen och då låg de och mornade till sig men hade inte fullt ut stigit upp ännu. Jo det var faktiskt en som varit upp och kissat och de andra två låg fortfarande kvar och bara tittade.

Idag så gjorde han det igen, Zorro, han kissade som en stor pojk på tre ben. Det är bara andra gången han gör det så det kanske är på gång ?? Själv så gjorde jag en ryslig felbedömning och när jag tog ett skutt åt sidan för att undkomma de värsta lervällingen på rundan. Då gick det åt skogen och jag lyckades skutta rakt in i värsta lervällingen. Det sa smack och så stod jag med framtassarna nästan fast i leran och sedan skuttade jag och kämpade för att ta mig ur. Resultatet blev 4 stycken svarta strumpor som gick halvvägs upp till knä/armbåge. Väl hemma innebar det ett rejält torkande och gnidande för att få dem ljusgrå iallafall. Får nog snart ta mig en liten dusch.

Eftermiddagen bar det iväg till storskogen i bil. Det var så så nära att jag fick åka själv utan Zorro. Han hade nämligen återigen tagit sig över staketet in på andra tomten. Men tillbaka kommer han inte, så där stod han och kunde inte ta sig till bilen när matte kallade. Hihihi. Men matte hämtade honom och hjälpte honom ut och in i bilen. Självklart fick vi ett fint lite ösregn just då men redan inpackade i bilen så var det bara att dra iväg. Buskille han ville inte alls gå fint bakom de där stavarna som matte hade. Utan han kom på att han kunde hoppa över dem istället för att gå bakom dem. Jag smög fint åt sidan och gick faktiskt riktigt fint och behärskat hela promenaden.

Men jag kan också drabbas av lite aktiverings frustration, matte fixade i köket och en av lådorna var av misstag öppen. Så jag gjorde som jag alltid gör- jag försökte att stänga den (så att jag skulle få lite godis). Men den attans lådan ville inte stänga sig, hur mycket jag än försökte så stängde den sig inte. Det var mycket irriterande – och det blev inte mindre frustrerande när matte istället för att hjälpa mig -hämtade kameran. Så hon fick filmat mitt frustrerade försök att stänga lådan. Zorro han har också lärt sig, inte att stänga lådor men att rusa ut i köket och sätta sig när han hör mina lådstängningar. För då kan han också ha tur att få en godisbit…


Hur det egentligen kan se ut när där inte ligger dumma grytlappar emellan kan du se här – stänga lådor mental aktivering

Lera, klafs och regn

De stora maskinerna har kört sönder delar av vårt promenadslinga och nu när det regnat och regnat och regnat så blir det inte bättre.

Så vi är numera ute och glider runt i leran och hjulspåren. Så väl hemma så är det inte längre tasstorkning som gäller utan det är större torkning med badlakan. Det torkas mage, ben, bröst och så benen och avslutas med lite tasstorkning för själva leran och gyttjan. Sedan är det ryggen och huvudet som bara blivit regnblöt.

Sen så hade jag en liten episod, vid ett ställe på rundan. Jag ställde mig med huvudet ner och sniffade och sedan upp och drog in luften. Jag raggade en liten raggarsträng från nacke till rygg. Där var något som varit där tidigare som jag inte alls gillade. Zorro som gått där en stund tidigare hade reagerat ännu mera, det var en bred raggarsträng. Ja så bred som man nu kan ragga på en sådan small liten rygg. Men han lyckades så fram ett bra skall när han stod stel som en pinne i hela kroppen. Så Zorro han tog faktiskt och gick iväg med matte ett par steg innan hon fick stop på honom. Något som inte var poppis eller uppskattat av någon av oss hade varit där…

Senare på rundan så passade jag på att se två fina rådjur. De brydde sig först inte alls om mig utan stod bara i skogskanten och kollade läget. Sen så skällde jag faktiskt på det ena rådjuret men då sa matte att man inte gör så. Men rådjuret blev inte rädd av mitt skall utan gick bara ett par steg bort.

När det är så tråkigt väder så får man arbeta lite extra inomhus med lite cirkustrix och lite annan mental stimulans. Så det blev lite balansboll och så en ny leksak med en bag in box

Utställning med BIM och en smäll

Ja det heter så mycket , BIR, BIM, CK, HP, och massa saker hit och dit.
Jag struntar i vilket- bara jag får en liten fin rosett att tugga sönder så är jag så nöjd och glad. (Matte säger att man inte ska tugga sönder sina rosetter men jag har mycket nöjt lyckats med det två gånger… så tycker nog nästan att det är att bedöma som en tradition.

Hur som idag fick jag en rosett – det var en BIM rosett. Det betyder att jag var den snyggaste pojken som sedan fick gå upp mot den snyggaste tjejen och där kom jag tvåa. Men hallååå inte konstigt jag tyckte också hon var en snygging att titta på. Nu fick man inte titta på henne så mycket i ringen utan man skulle springa och se framåt och så – med en snygg tjej bakom sig. Tror inte det jag!

Så morgonen började hyfsat tidigt idag med promenad med husse, då kom det en dunderbang. Värst åsksmällen från ingenstans. Det var så att vi alla hoppade till. Sedan sa Scarlett trevlig att råkas men nu ska jag hem NU. Men hon fick inte gå hem NU i sin takt utan gå hem med oss andra. Självklart kom det en gigantisk hagelskur som sedan övergick i regn. Så vi såg lite ynkliga och blötta ut när vi kom hem. Så packades bilen och vi drog iväg. Inte alla för Scarlett fick vara kvar hemma. Ledsen blev hon för det – men hon gillar ju inte sånt där som utställningar.

Så vi kom till ett ställe med massor av folk och hundar. Det var stora hundar, små hundar, fluffiga hundar och hårlösa hundar. Vid min ring så fanns där ett par snygga bastanta bulldogstjejer som snörvlad åt mig. Jag fick sniffa på dem lite och sedan så bestämde jag mig för att lägga mig ner och vila. Vissa av de andra som var där såg ut som om de hade flyttat in där, de hade burar, vagnar, stolar, bord, saxar, borstar och en massa andra saker. Vi hade filt väska med mat och dricka och så kamera. Funkar toppen. Så jag la mig ner och vilade och kopplade av mentalt inför min presation i ringen.

Relaxar inför ringen

Så precis innan det var min tur så fick jag resa på mig, torka bort johnblunds gruset ur ögonen. Finhalsband o koppel på och så in i ringen. Jag hade nästan 4 tassar i marken hela tiden, jag hälsade fint på domaren, jag fick visat mina tänder och stod nästan stilla så han fick titta på mig.

Ställer upp sig lite snyggt

Efter att jag fått min rosett stod jag utanför ringen en stund och tittade på de större pojkarna. Han som vann i klassen efter mig – han var ingen rolig vovve. Han gruffade, morrade och kastade sig i kopplet när de andra pojkarna kom för nära. Sån pojk ska inte jag bli när jag blir stor – jag ska bli en snäll och go pojk hela livet!

Sen åkte vi hem och då åkte hem till mobror. Hos mobror var både mofar, momor och så Scarlett. Vi stannade en liten stund och sen så åkte vi hem. Hem så att både jag och Scarlett fick nanna och pusta ut efter var sin händelserik dag.

Zorro på tre ben o nyår

Jag fattade ingenting det var massa ljus och ljud på tv. Jag kände igen det hela och sa shit pomfritt är det nu den tiden på året. Men det stämde ändå inte alls. För innan stora raketdagen ska jultomten komma och alla är hemma och det är god mat och firande. Inte så här… Så det är nog vår tv som fått värmeslag eller något och tagit fel på tiden.
Så jag blev först lite orolig men sen struntade jag i det hela och det gjorde Zorro också. Du vet har man lyssnat och tittat på raketer i en timme eller så så är det faktiskt supertråkigt och då finns ingen annat än att gå och lägga sig.

Idag så blev det promenad i lera, gyttja och klafs. Den stora maskinen som flisar sönder de gallrade träden har kört sönder hela början på rundan. Så det klafsigt och lerigt och man går och halkar runt i däcksspåren. Vi var lite senare ute än våra vanliga morgonrundor så jag fick hela tre hundmöten som alla gick riktigt bra med lite godisletande som distraktion vid möten.

Efter att Zorro varit ute på sin promenad så kom han in och bara skröt! Först så hade han fått vara lös större delen av promenaden och fått massor av inkallningar och gå fint träning. Sen hade han träffat hund där han fått sitta stilla och lugn. Det var en snäll hund som varken morrade, skällde eller var dum mot honom så det var bra. Nu var ju detta kanske inte så mycket att skryta om. Så vad var det han var så mallig över då? Jo han stod på tre ben idag.
Inte sånt dåligt tre ben som man har när man har skadat sig eller har ont. Utan lyfta benet och stå på tre en när man kissar som stora pojkar gör. Ja eller stora Scarlett tjejer för den delen också.

Skänkes skithundar

Jag förstår inte hur det kunde bli så fel?
Matte kom hem och hon var lite trött idag och jag vet ju självhur det är när man är lite trött då är det bäst att hålla igång och ge gärnet fullt ös. Så vi stutsade skuttade och levde lite extra liv. Sen blev det ut och leta lite godis i trädgården för egenaktivering. Det blev absolut egenaktivering – för vi hittade någon mumsig skit på tomten (katt kanske?) Där stod både jag och Scarlett och mumsade glatt när matte kallade. Scarlett som ska vara så förbastat uppfostrad hon sprang in. Jag stod kvar och mumsade. Så matte kom ut för att hämta mig och se vad jag sysslade med. Hon blev inte glad. Jag blev och andra sidan inte glad när hon tog mig i halsbandet för att tvinga in mig. Så jag skuttade och torkade av mulen på tröja + byxor. Hur som så fick jag en omgång med vattenslangen, renspolad mule och mun.
Sen fick jag komma in och så var det samma procedur för Scarlett. Väl inne så var det tandborstning också.

Vilostund – nej se det tyckte jag inte vi skulle ha. Så jag och Scarlett vi busade och bråkade och förde världens oväsen. Jag la mig en liten stund men då la jag mig PÅ matte och inte bredvid. Scarlett hon ville gå ut igen så hon sjön en serenad och när det inte hjälpte så krafsade hon bort täcket från matte för att visa att det var slut på vilostunden. Men när vi sen väl fick komma ut så var det ingen kul för vi kom inte åt skiten längre… suck.

Inne igen och matte insåg att nu var det promenaddags på gång så hon började ta på sig skogskläderna. Då såg matte min present! Hennes fina höga stövlar som är helt nyomklackade och tillfixade (inte ens en vecka gamla) – ja just dem. De hade jag mellan vil och lekstunden tagit hand om, ena klacken är nu rejält sönder tuggad…
Matte blev superarg på mig och någon skogspromenad blev det inte alls nu. Utan nu blir det avsvalningsstund.
Bestämde mig att det var bäst att jag tog och occuperade datorn – för annars kanske hon läger ut en annons på blocket – skithundar skänkes..