Utställning och prestation

Ut på en kortare morgonpromenad och jag gick som en prins, väl hemma så rensades det öron och trimmades klor.
Sen så bar det av till utställningsarena för min del medans Scarlett fick vara hemma. Vi gick in i ett storts hus som luktade häst. Golvet var inget riktigt golv utan spännande material som luktade massor. Vi var där en kort stund med massor av hundar och människor runt omkring. Där var ett par som jag kända ansikten och tassar från hundpromenaderna som satt bredvid oss. Sen var det dags för mig att lysa och stråla i ringen.

Jag lyste och strålade något enormt i ringen och tog domaren med storm (ak boxercharm vilket vill säga, glatt humör och skutt, bus och spralliga boxerben). Hon kunde inte motstå hur stilig jag är kombinerat med min sprudlande charmighet så jag fick fin rosett och ett papper som beskrev hur fin jag är. Att matte sedan inte tränat mig fullt ut att lägga band på min charmighet är underordnat för rosett fick jag!

Så här kan en charmig boxer i utställningsringen se ut.

Efter det så åkte vi hem och Scarlett blev överlycklig. Men efter en stund hemma så åkte vi tillbaka till hästhuset igen. Men detta gången så tyckte jag att det var lite för mycket. Hundarna överallt, det goda doftande golvet och människor och orolig syrra. Scarlett fick också hänga med in för lite social träning. Men hon tyckte det var superjobbigt. Syrran hon bara blev helt överväldigad av alla intrycken och gick upp i stress. Hon satt och bara skakade och ville ut fortast möjligast från detta hemska hus. Så vi tränade lite social träning och sedan så åkte vi hem. Hem till lugna härliga hemma och där vilade och myste vi efter en stund i trädgården.

Sen förväntades det återigen att man skulle prestera, denna gången posera för kameran.

Så nu är det slut med presterande för dagens och med nya dagar kommer nya utmaningar. Vi har en utmaning i att tygla min charmighet och få bukt med Scarletts stress i störiga miljöer.