Pinne på promenaden

Efter en mjukstart på dagen så begav vi oss ut i skogen. Det var inget spårande idag utan bara en härlig promenad.

Vi gick som ljus nästan hela tiden. Detta för att vi inte var helt ensamma,inte helt som vanligt. Matte hade med sig en pinne. Det var ingen pinne som de jag brukar leka med eller de som husse eldar i spisen. Det var en lång pinne och mer som en stav. Tror det kallas gåpinne eller gå stav. Så dagens promenad och träning innebär att man fick gå fint vid sidan och inte längre fram än vad den där jobbiga pinnen var. Det tog inte många minuter innan vi båda två förstod konceptet och traskade på så fint vid sidan. Detta utan att gå sån där fot eller vad det kallas som jag sett Scarlett göra, då går man liksom superfint och nosar inget utan tittar uppåt. Men nu gick vi fint men snusade runt och gick lite fram, bakåt och åt sidan. Så vi underkastade oss den stora pinnens makt och håll oss bakom den. Fast promenaden fick avslutas lite hastight för rätt som det var så var vi helt fulla med älgflugor som kröp över oss. Det är ena räliga saker som vägrar att ge sig. Så det borstade och plockades av innan vi satte oss i bilen, men likväl så var det ett par som åkte snålskjuts med hem

Så det var en härlig promenad utan att vi drog eller rushade i kopplet. Däremot så fick jag en guldmedalj för naturbegåvning att sno in mig i kopplet. Det började faktiskt redan medan matte tog ut Scarlett ur bilen som tar ett par sekunder. Då hade jag snott in kopplet om ena frambenet samt ena bakbenen och satt fast den i bilen också. Så jag trillade nästan omkull för att jag satt fast mig så bra. Resten av promenade var bitvis lite koppelsnurrig, men jag bjuder på det.

Resten av dagen så ösregnade det så det blev en bra innekväll!