Rutinkillen

På eftermiddagen så fick jag hoppa in i bilen medan Scarlett fick vara kvar hemma.
Vi åkte iväg och som av en händelse hamnade vi på mitt favorit ställe – hos fabror doktorn.
Jag är en mycket rutinfast hund så det blev lite fel när vi bara gick in och passerade vågen,
så efter att vi sagt hej så gick jag tillbaka till vågen för det ska man göra – väga sig.
Så fort jag se min favorit så dansar jag hula hula med hela kroppen och jag fick en liten spruta
i nacken, en järninjektion. Det var ingen järnrör de satte i nacken utan bara en vanlig lite spruta.
När det var dags att gå så ville jag först hänga med doktor, men matte sa att vi skulle hem – ja ja jag försökte iallafall.
Sen åkte vi iväg och jag fick sitta och vänta i bilen medans det hämtades ut ännu mer tabletter.
När vi kom hem så var Scarlett helt till sig och viste inte om hon skulle stå eller flyga i sin iver att hälsa mig välkommen hem.

Rutiner är viktigt och ska hållas. På samma sätt har det nu blivit en rutin att jag ska få en liten
godsak (tabletter) innan själva maten – för annars så väntar jag. Men det är något med de nya
tabletterna jag får (tradolan) gör att jag tappar aptiten. Men matte är duktig så hon handmatade mig idag
medans Scarlett låg vid sidan om och hungrit tittade på bitarna som trillat på golvet.

På kvällen kom husse tillbaka efter sin tjänsteresa och vi fick äntligen gå på promenad igen – härligt härligt.