Dygnsura och kärlek

Dagen började med en långpromenad i strålande solsken en härlig vårdag.
Sedan åkte vi in i hundgården och filtar, vattenskålar och leksaker kom fram.

De tvåbenta åka iväg, men efter att vi varit ute och busat och lekt och myst i solen i ett par timmar
Då hände det!
Det började ÖSREGNA, inte lite fint vårregn utan mer som ett monsunreg. Vi har var sin koja vi kan gå in i men brossan han bara vägrar att gå in i sin, och jag kan ju liksom inte gå in i min och bara se att han är ute och spanar och vaktar utan mig. Så där stod vi i regnet två riktigt blöta boxrar och bara tittade och undrade vad som skulle hända.

Efter en halvtimme så kom en vit blixt, mofars bil men det var matte i och vi blev då äntligen insläppta och snuggade torra med en handduk. SÅ skönt att vara inne och kunna titta ut på regnet. Efter ytterligare någon timme så kom mobror och snodde bilen, och senare så kom han tillbaka och han hade Diezel med sig. Jag åkte ut i uterummet och sedan fick Royal och Diezel vara inne. Royal är lite kär i Diezel och han gick runt där och svansade och det gick jättebra. Han visade sin charmiga sida en gång och försökte trycka ner henne men då fick han bannor och sen gick det jättebra.

Tydligen så kan vi inte vara tillsammans alla 3 och gå runt för de hävdar att min superstressiga sätt piskar upp en otrevlig stämning och att det bara blir bråk och fel då. Brossan får tillrättavisa mig men gillar inte att någon annan morrar i HANS hus eller säger till mig att lugna ner mig, så det funkar inte.
Sedan när momor och mofar också kommit och vi åt middag så fick vi lägga oss på var sin plats och vila/nanan medan de åt middag. Det gick jättebra – okej jag försökte att gå fram och kolla in Diezel ett par gånger med när matte grumtade och satte hela handen framför ansiktet på mgi så kunde inte ens jag missförstå kommunikationen.