Mitt o ditt spår

Efter gårdagens städiver i både hus och på oss så var det tydligen dags även för bilen,
ja iallafall underredet. För vi var och körde på en minimal lite skogsväg där snön i mittsträngen tvättade rent underredet på bilen.

Väl framme så gick matte iväg med sånt där luktegott och vi fick gå med husse en runda, efter ett tag så kom matte igen och vi gick allihop tillsammans. Vi hittade bland annat en ‘dårar-i-skogen-markering’ den är vit och orange och har en stämpeldyna för skugsmullar som springer runt med kartor. Men den hade suttit där ett tag så det var ingen risk att de skulle komma skugsmulle dårar och springa i våra spår.

Så var det dags att gå spåret, först ut var Royal. I en rasande fart satte han iväg i snön och han höll sig till sitt spår trots att det både korsades av “riktiga” rådjursspår på ett antal ställen och även löpte paralelle med ett rådjursspår på ett ställe. Husse han stod och skrattade (smålog) åt matte som skuttade efter Royal, för att citera husse, det såg ut som en sprattelgubbe som skuttade fram i snön…..
Efter proceduren när Royal burit tillbaka rådjurshasen till bilen och försökt att gå förbi bilen för att få fortsätta ha sin klöv så var det så äntligen min tur.
Jag hade sett vad som var i görningen och var med på alla cylindrar, noter, och vad mer det kan hete.
Ut i spåret klockrent och sen i lite lagom takt tuffade jag på men en osviklig arbetsvilja. Och belöningen med klöven i slutet var superb. Jag försökte dock att ta klöven och sticka iväg och ville då inte alls gå och sätta mig i bilen och dessutom bli berövad min klöv… och så var det slut på allt det roliga. Sen var det en sån där tråkig människo lek (?) Kör en bit, stanna bilen , tvåbenta försvinner , kommer tillbaka, kör en bit, stanna bilen osv – jag tror det heter köra ärende eller handla – en mycket tråkigt lek.