Idag träffade vi på ett riktigt psykfall, som borde vara inlåst.
På vår vanliga rundan så mötte vi en liten svart damtuss på fyra ben, både jag och Scarlett gick fint hos matte. Men när vi skulle passera förbi damtussen så hoppade Scarlett till och rykte till så hon nästan kom
fram till den och gurglade till.
Psykfallet till ägare, började skrika och gorma och domdera, stor som jag är började jag också gå upp i varv för att försvara min flock. Damtussen åkte upp i famnen på gubben och han stod och skrek åt min matte att vi skulle gå hem och att vi inte fick vara i skogen och att vi var dumma och farliga.
Vi tog upp hela stigen, matte, jag och Scarlett och innan vi hade hunnit samla ihop och flytta på oss så skulle gubben tränga sig förbi oss. Men för att göra det så SPARKADE han Scarlett i sidan trots att hon stod ca 1 meter från honom och han enkelt kunde gått åt andra hållet. Matte sa till honom med kylig röst att man inte fick sparka på oss och försökte få oss båda bakom sig men då sparkade han Scarlett i huvudet, sen sa han att såg han oss någon mer gång så skulle han döda henne.
Det var tur att matte var så lugn (för att hon var chockad) för annars tror jag att jag hade slitigt mig och
bitit gub&&¤¤ i benet så att HAN inte kunde ut och gå mer i skogen. Det är tur att Scarlett är en rubust hund i kroppen så där blev inga skador – ivartfall inte fysiskt!
Efter det så fortsatte vi vårt promenad och som toppen på moset så var det någon jägare som sköt ett antal skott, kan väl säga att det inte var Scarletts bästa skogspromenad hon upplevt.
Puss och Kram på dig älskade Scarlett, och jag lovar att om jag ser gub#¤%& någon mer gång så ska jag se till att han inte rör dig!!!!