Month: November 2009

Idag blir det inga pluspoäng till momor.

Hon skulle gå ut och kissa oss idag, men vet ni vad – hon kom och sen bara ett par minuter efter så kom husse och matte också. MOMOR hade GLÖMT bort oss.

Som tur var så var vi båda två supertrötta och hade nannat hela långa dagen.
På morgonrundan så gick vi vars en runda och matte och jag vi hade bra tempo.
Jag gick lös nästan hela rundan, men inte hade jag så mycket behållning av det..
För medans jag stannade och luktade på kissefläckarna som värsta Ferdinand så traskade matte
vidare så jag fick Springa ikapp henne – och det där med att springa på morgonen njee inte min grej.
Så efter ett tag så lunkade jag på och nästan flämtade över hur jobbigt det var med en sådan morgontur.
Ja, det vill säga tills jag var övertygad om att jag faktiskt såg ett rådjur och stack i väg i 200 knyck..
för att sedan komma lommande tillbaka till matte..

Idag bar det iväg igen med grisfot och blod.

Husse släppte av matte i skogen och sedan körde vi hem till mobror och hjälpte honom med bildäcket, ni vet vi killar är liksom proffs på sånt där mekaniskt.

Efter ett tag så hittde husse tillbaka till matte och så gick vi en lite runda. Vi hittade ett lerbad för grisar, och eftersom det inte finns några handdukar i skogen så skrubbar grisarna sig mot ett träd oj vad det trädet såg ut , men gott luktade det!

När vi väl hade traskat vår runda så bar det av tillbaka till bilen, och då såg jag det.
Selen och spårlinan kom fram – men nehe jag åkte in i bilen!
Sittande i bilen fick jag se hur Scarlett gick ut på ett spår och hur hon följde det fint och bra även i vinklarna, i slutet så låg “min” kycklingpip som hon pipande på bar tillbaka i munnen men huvudet högt, ja nästan högfärdigt högt.

Sen var det då äntligen min tur, selen kom på och jag hittade mitt spår, det var den där grisfoten som varit ute igen och massa blodfläckar här och där. Jag hittade grisfoten och sen tågade jag tillbaka med den i munnen, matte sa att jag var så stolt så jag nästan svävade fram.
Sen sa matte också att jag inte var så noggrann utan att jag skulle ner med nosen i backen, men varför det? Om jag nu känner all doft med nosen högt upp vad spelar det för roll- (inte mer än att matte suckar åt mig.)

Matte tror att jag är någon cirkus hund eller så.

Det kom fram en pedal-historia, som en hink med lock på och när man trycker på en knapp så öppnar sig locket.
matte försökte få mig att trycka på den där knappen. Det var lite läbbigt när locket flög upp men jag (med lite hjälp) tryckte på pedalen lite halvhjärtat.

Men sen kom jag då äntligen på hur man skulle göra, strunt i pedalen, nosen mot kanten på locket och sen bara buffar man till så vips är locket öppet, och det låter inte konstigt om det heller.

Så det är bara att konstatera jag är en klurig kille… och matte hon bara smålog….

Puss på dig matte!

Se vad hon retas med mig.
Kan man se mer ömklig ut och fråga snäll om man kan få äppelbiten ??

Sen fick jag äntligen min bit, snabbt sprang jag då bort för att kolla om Royal hade ätit upp sin bit,
nope -han är ju liksom bara så slow….. och jag försökte kolla läget om det fanns en möjlighet för mig att hjälpa honom på traven…..

Ja först så åkte vi iväg med bilen och så fick vi sitta där och vänta och vänta….
sen åkte vi vidare och då äntligen fick vi komma ut.
Vi gick en lång promenad på ett helt nytt ställe, lite hit och dit på de härliga mossiga stigarna och sedan fick man lyfta benen högt när vi gick över de ställen där de höga ormbunkarna hade växt men nu mer fastnade och snärjde fast tassarna. Det är tur att man har 4 tassar så man ivartfall kan hålla balansen.

Efter rundan så kördes det igen, och så stannades det till och vi fick vänta på de där tvåbenta, och sen körde vi vidare igen. Då kom vi fram till mobror – de har precis flyttat in i nytt hus. allt vi fick se av huset vad det vi kunde se genom bilrutan. De gick in och fikade – ja nu hörde rätt FIKADe utan oss..
Fnyyysss på de där tvåbenta!

Moster har gått och blivit med hund.
De kom förbi och visade upp en liten bamsebjörn.

En tultande supersöt rottweilervalp som just lämnat mamma och sina syskon.
Men vi fick inte hälsa för vi var för ivriga bulldozers, så istället så skällde jag ut honom
efter notor och undrade vad han gjorde på vår tomt….. då gav Royal mig lite däng och sa att jag
fick skärpa mig.

Idag så var det iväg till tant doktor, det är en annan tant än vad jag brukar gå till. Det är Scarletts tant doktor.
Det började bra, när vi satte oss i bilen på morgone, ja då kom brossan Charlie och gick förbi – undrar om inte jag lyckades blåsa upp mig lite mer än vad han gjorde…

Väl hos tant doktorn så lyssnade hon på hjärtat, sen fick jag en spruta i huvudet, men jag bara vägrade somna så hon fick ge mig en spruta till.
När jag väl hade somnat så vet jag inte vad de gjorde med mig, men det verkar som hade petat mig i rumpan för att kolla prostatan, de verkade ha petat lite på mina tänder också, och jag vet att det hade varit och skurit bort en liten tillväxt på ögonlocket för det blödde och kliade lite. Så nu ska det droppas ögondroppar både morgon o kväll… urghh

Innan jag hade vaknat till riktigt så var matte på väg ut och då blev det fart på mig vill jag lova, och sen satt jag i bilen och det var Scarletts tur, hon berättade att tanten bara hade klämt och kelat med henne och att hon varken fått spruta, blivit kräkt eller fått något godis.

Att blir rädd och orolig när det kommer fram en stor hund
(även om den är kopplad och ägaren håller i kopplet)
Det kan jag kanske förstå – men därifrån till att fysiskt misshandla en hund genom att sparka den,
det kan jag varken förstå eller acceptera.
Att också krydda det hela med ett dödshot gör inte saken bättre…

Att folk kan överreagera – det händer.
Men inte till den milda grad att man tror att det är okej att agera och bete sig hur som helst
– det får bara inte ske!

// Scarletts matte

Idag träffade vi på ett riktigt psykfall, som borde vara inlåst.
På vår vanliga rundan så mötte vi en liten svart damtuss på fyra ben, både jag och Scarlett gick fint hos matte. Men när vi skulle passera förbi damtussen så hoppade Scarlett till och rykte till så hon nästan kom
fram till den och gurglade till.

Psykfallet till ägare, började skrika och gorma och domdera, stor som jag är började jag också gå upp i varv för att försvara min flock. Damtussen åkte upp i famnen på gubben och han stod och skrek åt min matte att vi skulle gå hem och att vi inte fick vara i skogen och att vi var dumma och farliga.

Vi tog upp hela stigen, matte, jag och Scarlett och innan vi hade hunnit samla ihop och flytta på oss så skulle gubben tränga sig förbi oss. Men för att göra det så SPARKADE han Scarlett i sidan trots att hon stod ca 1 meter från honom och han enkelt kunde gått åt andra hållet. Matte sa till honom med kylig röst att man inte fick sparka på oss och försökte få oss båda bakom sig men då sparkade han Scarlett i huvudet, sen sa han att såg han oss någon mer gång så skulle han döda henne.

Det var tur att matte var så lugn (för att hon var chockad) för annars tror jag att jag hade slitigt mig och
bitit gub&&¤¤ i benet så att HAN inte kunde ut och gå mer i skogen. Det är tur att Scarlett är en rubust hund i kroppen så där blev inga skador – ivartfall inte fysiskt!

Efter det så fortsatte vi vårt promenad och som toppen på moset så var det någon jägare som sköt ett antal skott, kan väl säga att det inte var Scarletts bästa skogspromenad hon upplevt.

Puss och Kram på dig älskade Scarlett, och jag lovar att om jag ser gub#¤%& någon mer gång så ska jag se till att han inte rör dig!!!!

Husse har fixat sig en egen liten orkan – en mycket lokal sådan.

Denna lilla orkan är som en mokajänt som husse styr och kan kontrollera och den får alla löven
att virvla upp och fara runt i luften innan de trillar ihop i en hög. Vilka krafter han har vårt husse!.

Efter att ha tittat på husses färdigheter och letat lite godis i trädgården under dagen så bar det iväg på en
senare kvällsrunda. Men se de där tvåbenta har ju liksom inga färdigheter när det gäller promenader,
för när pannlampan inte funkade så bara stod matte där och undrade vad hon skulle göra.
Fattar liksom inte problemet – klart man har “night vision-ultimat googles” – liksom inbyggt.
Hur som, husses gjorde lite batteritrixande och det varde ljus – nästan hela runda…..

När det sen var dags för en sista kissning i trädgården, så låg jag faktiskt och sov i sängen och var inte alls hågad på att gå ut. Så när husse sa till mig att jag skulle gå ut så gurglade jag långt ner i halsen, ett djupt grymtande om hur orättvis världen var. Utan att någon ens var i närheten eller sa något mer så fortsatte jag med mitt missnöjda gurglande hela vägen ner för trappan och ut till dörren…. Så GOD NATT på er alla ##””$¤%%%## Grrrrrrrr

Idag så har vi varit ute och spårat!
Men det var ett helt nytt typ av spår, ett spår som luktade matte, blod och vildgris…
SUPERHÄFTIGT!!!!

Scarlett hon hade också fått ett spår men det luktade tydligen bara matte och blod, men hon hade traskat på ganska så bra i sitt spår.

Jag gick ganska så bra i mitt spår också, inte direkt i någon spårkärna men hallåå detta var liksom lite nytt med dessa dofterna så jag slog lite och sen luktade det massor bakom mig i spåret så jag fick gå tillbaka lite.
Väl i slutet så var det mycket märkligt för då hängde det en klöv i trädet, det har jag aldrig sett tidigare.

Fast sen blev jag lite fundersam….

ja, var är liksom själva grisen ??
Han borde ju vara i närheten eftersom han har tappat sin klöv,så han kan inte ha kommit långt, han sitter kanske uppe i trädet och retas med mig …

Tillslut så lämnade jag trädet, och stolt som en tupp bar jag på klöven tillbaka till bilen,

Men väl vi bilen så snodde matte min trofé, då blev jag surpuppig för det var faktiskt jag som jobbat hårt för att hitta och få tag i MIN trofé och sa bara försvinner den så där.

Idag var det ett enda segt klister att gå på morgonpromenad,
matte fick mer eller mindre dra med mig medans Scarlett skuttade på med lätta steg framför.
Så det blev bara en halvlång runda, men sen när vi nästan var hemma, då gick matte fel väg
Jag tittade upp på henne och förstod!
Vi skulle inte gå hem utan till momor, jag ökade på i maskineriet och såg till att jag kom förbi Scarlett.
Nu var det dags att dra på lite, hem till momor, goa mackor, mysstund… japp nu fanns det lite energi i kroppen. Det hänger på motivationen se du…

Scarlett var som vanligt förvånad över vad som händer och hängde bara liksom med på ett hörn,
inte förrän vi nästan var framme vid dörren förstod hon vad som var på gång.

Idag var en ny sak för momor var ute och gick en promenad med oss, vi hade halti på och uppförde oss som små änglar då.

Väl efter en hel dag på momor dagis så är det skönt att få komma hem och vila upp sig lite…

Så här kan det se ut när vi går loss och ska leka med hippon…

Jag låter Royal hållas en liten stund, sen snor jag hippon och bara retas med honom.

och han brukar passa på att bita mig lite i bakhasen,
se videoklipp i galleriet för lite actionbilder

Först så får vi en promenad, och sedan försvinner de iväg på fars dags kalas utan oss!!

När de sen väl äntligen kom hem så tog det inte lång tid innan jag fick en överaskning.
Diezel kom på besök så jag och hon fick springa runt lite på tomten. Jag ska inte säga det så högt men hon är lite småtråkig och svår att få igenom och busa och leka. Fast jag gör mitt bästa för att få igång henne,
smyger upp bakom henne och står sen stilla och väntar på att hon ska komma igång och busa. När hon inte kommer igång ja då jabbar jag till henne med tassen i rumpan och då brukar hon skälla till och ivartfall jaga mig lite.

Sen gick vi in allihop och Diezel fick vara i uterummet med grinden för, jag tror faktiskt att Royal är lite betuttad i henne men med tanke på att han inte alltid är så gentlemannamässig i sitt uppträdande så fick hälsningen bli genom grinden. Det hände en lite olycka också i min bädd, jag kissade ner den, men matte fixade det – hade sörplat i min massor med vatten och med uterummet stängt och jag beordrad att ligga på madrassen så blev det som det blev….

Idag blev det en riktigt lång tur.
Men innan det så åkte vi till en affär och där fick vi sitta i bilen medans husse och matte försvann,
men när det äntligen kom ut igen. ja då hade de tydligen hittat Mofar i affären så han sa hej och sen hejdå och så körde han iväg.
Då körde vi också iväg, fast bara ett par meter innan det skulle stannas igen vid en annan affär men tursamt nog så gick det supersnabbt där så vi äntligen kunde köra vidare ut i skogen.
Vi stannade till och sen gick vi rakt ut i skogen. Det var snårigt och dant och det fanns bara djurstigar att gå på – helt underbart.
Så vi traskade på och innan man viste ordet av så hade omgivningen förvandlat en till en Alien med lysande gröna ögon- allt för att matcha den härliga mossan runt omkring.

Fast sen blev det lite surmulet hos de tvåbenta då riktning och hur vi skulle komma hem kom upp på tapeten, men vi kom tillbaka till bilen och sen åkte vi hem.

Jag tror att husse och matte har en ny tävling, de tävlar i vem som kan jobba mest….
Kan inte säga att det finns en klar vinnare dem emellan men däremot vet vi vem förlorarna är –
och det är VI, Scarlett och jag.

Men men det blir säkert bättre – snart!

Inte mycket med en så här dagen efter simningen.
Det får bli en lite kortare morgonpromenad istället och sen kan jag få ligga och vila och bara relaxa medans
de där tvåbentingarna är på jobbet.

Fast väl på eftermiddagen när vi blev utsläppta av momor så var jag på hugget och kroppen hade kommit igång igen. Så full av iver så letade vi lite godis och busade runt lite i trädgården innan det var dags att gå in igen och relaxa på madrassen

Idag bar det ut i långt ut i ingenstans med bilenm, för att till slut komma fram till simmet.

Men det klaffade inte riktigt idag, varken jag eller Scarlett hade riktigt flyt och energi idag, utan det gick mer på halvfart. En omgång så svävade Scarlett tom i luften, hon harklade sig och då öppnade hon “bogvisiret” (ja hon liksom öppnade munnen helt och hållet för att hosta och harklar) och tog in vatten.
Men Husse fick tag i hennes flytväst och lyfte upp henne så hon fick harkla klart stående på bassängkanten.

När vi väl var duschde och redo för att åka hem så såg vi en annan vovve, som var där och simmade för första gången. Det var lite motsträvigt och plaskande – precis som jag första gången jag var här. Men det är längesen och nu kan jag simma på riktigt…

Väl hemma sen blev det lite massage och sen vila.

En bild säger mer än tusen ord,
och vad mer säger denna bilden än att vi båda är lite lätt lagom tokiga.
..Eller säger den att livet med boxer är aldrig tråkigt…

Ja, titta och säg vad ni ser…..