såg jag på rundan. Han var liksom likadan som jag.
det var nästan som om det var något bekant över det hela…
Jamen nu vet jag ju, det var ju brossan Charlie som var på besök.
Men vi fick inte alls hälsa på varandra och visa på vår syskonkärlek,
utan såg bara på varandra lätt förbryllade för att sedan blåsa upp oss som
värsta påfåglarna men sedan gick vi på var sitt håll och bäst var väl det.