Month: November 2007

Jag har hört att det är mycket viktigt med gymnastik eller vad det nu heter
Så jag gör mina dagliga övningar med sträcke och tänj.
Notera gärna tungan så även den är med i övningen.

Jag är inte kräsen
Nä inte som Royal, så nu har jag tagit över hans fina säng.
Den är rymlig och mysig och jag gillar den skarpt!

Doktor,
Idag åkte vi iväg till vet assistenen. Först fick jag gå och titta på hästarna,
morrrrr de är allt lite läbbiga. Men om jag raggar och mullrar lite på dem så
går de inte nära mig. Sen gick vi in och jag fick sitta och vänta – och vänta, och vänta.
Där var en katt som mjauade riktigt högt, jag la huvudet på sne och udnrade vad
det var som hände. (tur att storbror satt i bilen och inte hörde kissen)
Sen var det min tur, men först så ville jag inte alls gå in i rummet,
väl inne i rummet så kelade de med mig – det gillar jag.
Sen skulle jag ligga ner, men jag hade helt glömt bort vad “sidan” betyder
utan la mig bara vanligt ner, så de fick “hjälp mig”.. de tog en sax och klippte
mig på magen efteråt fick jag korv som belöning.

Matte höll för mina öron när assistenen så hemska saker – men jag hörde lite vad hon
sa – att jag ska vara lugn och inte springa lös förrän om någon vecka.
Som tur så har matte ibland lika selektiv hörsel som jag, så när vi
sen åkte till skogen så fick jag springa lös en liten stund – ohhhh
vad det var skönt att få ut lite av allt det springa i benen jag har…..
På kvällen var det konstig för rätt var det var så blev det helt mörk och tyst –
tydligen ett strömbrott eller vad det kallar det. Så vi fick nannan sängen så
att matte och husse inte skulle frysa om fötterna… vi gillar strömavbrott.

Mobror var och passade oss idag. Det var så längesedan men jag minns när
jag var en liten valp och han passade mig. Det var dags för lite “komaträning”
Scarlett har ingen känsla för det här med grabbstämning, vila, relaxa, slappa,
hänga, ja de viktiga sakerna i livet. Det är ingen som en liten snortjej
som bara tänkter på att springa, hoppa, skutta och fjanta runt kan förstå.

Arrrgggg – först fick jag spela “hundspelet” och Royal var i uterummet.
Jag är ganska så snabb och effektiv. Sen var det Royals tur att spela
och jag skulle vara inne. Men herre gud han är ju så seg och långsam
– så tillslut så bara kunde jag inte bärja mig utan puffade upp dörren
och gick ut för att hjälpa honom. Men tydligen fick jag inte göra det
utan fick se på spektaklet fast på närmre håll — ohhhhh storebror
sätt fart och bli lite effektiv, eller låt mig hjälpa dig!!!

Jaha, Royal får gå på promenader och ajg får gå ut och kissa i trädgården.
Även om jag försöker med all min kraft att dra med mig matte eller husse till
grinden så förstår de inte alls vad jag menar utan då får jag gå in igen.
Så att få igång matte är kört – även om hon är hemma och passar oss.
Så vidare till nästa offer, jag började med en lätt “krafs” i huvudet,
ingen reaktion, gick vidare till en knuff i sidan, eskalerade sedan till
ett nätt tuggning på örat och en kraftig jabbning. Det gjorde susen och jag
fick äntligen Royal på fötter för en busomgång. Men neheeee det fick vi
inte för tråkmatte utan då skulle vi leka med toarullar och sen fick jag
vara i buren och vila… blääää matte!!

Idag så mår jag bättre – jag mår så bra att jag faktistk viftade
på svansen åt matte..
sen så ska jag kanske inte säga något om att jag lyckades ta mig förbi avspärrningen
i trappan och upp för 4 trappsteg innan matte fick tag i mig.