Oj, oj oj, det har vi inte gjort på en hel evighet. Vilma och jag åkte ut i skogen
(ja vi hade faktiskt med våra mattar också) där fick vi sen sitta i bilen medans
de försvann. Sen blev vi rastade och sen var det dags att spåra (ca 300 m liggtid 30-40 min). Selen på och så,
men det luktade inte matte de hade tydligen bytt. Har inte förstått det har men att
ha nosen i marken och gå rakt, slår som en slagruta men på något sätt hittade
jag pinnarna iallafall, ja nästan alla. Den sista pinnen hittade jag inte.
Jag gick av spåret och sen gick jag på efter liksom… började bakspåra men kände
att det var fel så jag tänkte fortsätta spåra där hon hade gått tillbaka till bilen,
men matte avbrött där.
Efter det mindre lyckade spåret gick vi tillbaka till bilen och då kom vilma också,
vi delade vattenskål och drack och drack.. sen fick vi leka tillsammans och det gick
jättebra. Jag gillar att leka med vilma. Tycker det är jobbigt när hon springer framför
mig för jag vill ju vara först! Sen har jag också förstått att det är viktigt att
lyssna på tjejerna så när vilma sa till mig kastade jag mig ner på marken och bak med
öronen, snälla inte vara arg på mig….. Efter att vi hade bussat lite lek lite gick
vi tillbaka till bilen och gissa om vi var trötta då, så vi bara la oss ner.
Som de säger bilder säger mer än
ord så här kommer lite bilder från vår utflykt.
Så här ser det ut när man har hela munnen full med vatten, och inte har
hunnit svälja innan kameran blixtrar till… ett mycket
ädelt och vackert boxer uttryck – eller ??
