Borta

Idag var vi ute tidigt för morgonrundan. Matte gick och mumlade på teorier och
formler och var kanske inte så uppmärksam varken på mig eller omgivningen.
Men så fort jag såg det morgontrötta rådjuret som undrade vad jag gjorde uppe
så tidigt, stack jag. Då hade matte tydligen också reagerat för hos försvann
blixtsnabbt hon med. Det är inte kul att springa efter rådjur när matte försvinner
så sen fick jag springa runt för att leta reda på henne – så jobbigt så.
På eftermiddagspromenaden tränade vi lite och jag gick så fint vid sidan och
lyssnar ganska så bra. Matte försöker få mig att klara inkallning på lite längre
avstånd men det kan jag bara inte, jag menar om jag nu kommer i högsta hastighet
(vilket matte hatar när jag gör) då kan jag liksom bara inte bromsa in och snyggt
vända runt matte utan jag springer gärna en bra bit bakom – liksom för att kolla
läget. Jag drog på något (matte tror en kanin men det var bara jag som såg) då skriker
matte till, och med morgonens strappats i minnes tvärvände direkt jag för att kolla upp
så matte inte hade skadat sig. Det hade hon inte men på något sätt blev hon
jätteglad för att jag kom spingande till henne.