Month: March 2005

Ja, det är vad matte är i min träning, och är man inkonsekvent kan man inte förvänta
sig en lydigare hund än vad jag är… fniss.. så det är inte mitt fel – inte alls.
Vi har idag varit på klubben och börjat en ny kurs, något om lydnad och tävling mer
förstod jag inte. Det var svåra övningar. Jag ska bry mig om matte och struna i alla
andra och sen ska jag tex kunna sitta bredvid matte och någon ska komma fram och
hälsa – fast inte på mig utan på matte. Inte hälsa det minsta lilla på mig, dum övning.
Det är dumt på klubben att man får sitta själv och vänta superlänge i bilen det gillar
inte jag. Hur som jag tror att även om jag var lite ofukuserad och stojig tror jag matte
tyckte att det gick förhållande vis bra… jag menar jag kunde varit en riktigt litet
damp-boxer.
Gäsp.. ja nu har jag faktiskt inte ork med att skriva mer, nu är jag helt slut och
ska nanna får skriva mer en annan dag.

Lämna mig på egen risk
Idag skulle jag tydligen vara ensam en stund. HiHiHi de tror att
de är så duktiga på att plocka undan men jag hittar alltid något kul när jag vill.
Som idag hittade jag en ny hårklämma som jag tuggade sönder.
Fast jag vet att det är fel, för när matte kom hem glad och sa hejsan nu är jag
hemma kom jag på vad jag gjort. Så jag viftar nervöst på svansen, bak med öronen
och smackar med läpparna. Så när matte kom in och såg mig sån istället för glatt viftande
på svansen sa hon Jaha- vad har du nu gjort ?? Det tog henne ett par minute att hitta
vad jag gjort. Då fick jag titta på delarna av spännen och fick frågan – vems det var?
är det liksom en retorisk fråga eller hur menar hon. Liksom vems det var innan jag
tuggade på den eller nu efter. Nu när jag har tuggat på den är den liksom min eller så
men det var den kanske innan också så nu när den är sönder är den mattes…eller hur
är det liksom det ska vara ??? Hmmm får fundera på det…
Så går det när man bara få en tradig koppelrunda och sen överger mig!

Jag har inte lycktas glömma att grannen hade en kaninbur på sin altan.
Men idag när jag stack dit för att kolla in kaninen fanns där ingen bur.
Tog då en vända runt de andra trädgårdarna för att leka efter den, det enda
jag hittade var en konstig sak. typ en arg matte som hade svårt att artikulera
vad hon tyckte om mig och mitt smitande. Så väl hemma igen skulle jag gå in.
Men nu är det så att det är vår och jag vill vara ute hela tiden, så jag stack igen.
Snacka om fågelholk när man kollade på matte. Men säg det roliga som vara i all evighet.
Matte kontrade med att vråla HEJDå, HEJDå och sen försvann hon. Attans så jag efter
för att kolla vart hon tagit vägen hittade henne inte. Efter ett tag kom hon fram ur
bilen.. lurig hon är.
På dagens promenad tycker jag faktiskt att matte ställer för stora krav, jag ska
göra så hit och så dit… så jag blev trött på all krav så när vi mötte två damer sprang
jag ifrån matte, vägrade stanna och hopp hälsade lite på dem istället..
När matte kom fram och fick tag på mig sa hon inte ett ljud, konstigt att hon kunde bli
så tyst. Hon bara bad mig lägga mig ner, tror inte det. Det valmöjlighten fanns inte,
för matte hjälpte mig att lägga mig ner. Sen gick vi hem utan att säga ett ljud och
matte gick iväg för att plugga och jag fick vara själv med husse.
Det här med kaniner är jobbigt. Ut i linan för sena kvällspinket jaha vad ser jag då?
Jo två små ‘niner’ och vet ni vad de gör, jo de skuttar ur räckhåll för min lina och
sen sitter de där i belysningen på min tomt och äter lite gräs och så.

Jag har fått vara hos ‘momor’ och ‘mofar’ hela lång dagen.
Husse och matte var iväg och handlade i någon stor affär där man
inte fick ha boxer med sig..IKAE eller nåt liknande.
Jag hade det så bra hos ‘mofar’ vi var ute och gick långa långa promenader
på stora fält och ängar så jag fick springa lös. Det får man om man som jag är
en duktig hund och lyssnar och kommer. Prinskorvar i fickan kan hjälpa upp lydnaden
och förmågan att lyssna avsevärt.
Väl hemma sen på kvällen måste jag säga att jag är väldigt trött.Det har varit
mycket som hänt de senaste dagarna och jag har liksom inte kunnat sova så mycket
som jag egentligen skulle behövt. Då är det skönt att krypa upp i soffan och bara
sova så sött – och snarka lite, men bara lite.

Idag fick jag leka med en annan boxer. Hon var nere på påskbesök.
Så när husse och jag gick ut på promenad så träffade vi dem och jag och peppe
fick leka. Det är skojigt att leka med andra hundar, och särskilt en boxer.
Bara synd att det är så sällan det händer… Men när det väl händer så är det underbar!

Det här med min tomt är viktigt, vårstädning ute och jag fick springa lös och skutta
runt. Då helt plötsligt kommer wilma traskande och tänker sig nog inte för utan
går in på min tomt. En tjejhund på min tomt klar vi ska leka. Fast wilma kan inte leka
med mig och är liksom lite rädd och så. Så jag springer efter henne in på grannenstomt
väl där vet ni vad jag ser då?? Jo en bur men en kanin i – wow!!
Fast wilma var liksom lite roligare ändå. Sen fick de tag på oss, wilma fick gå hem till
sig och jag fick gå hem till mig. Fast när jag hade lekt en liten stund kom jag ju på
det där med kaninen, så då sprang jag bort för att säga hej hej till den..
Där jag gjort det två gånger blev det linan- så dumt så.
Sen gick vi iväg en lång lång promenad där jag fick springa av mig allt spring i benen
och det var lite intressant får vi såg två svanar i vattnen, även om jag inte är super
förjust i vatten var jag tvungen att gå ut en liten bit för att hålla koll på dem.
Så här i efterhand skulle jag inte gått i ut vattnen för det innebar att det blev
duschning när vi kom hem..superskoj -inte!

Massor av mat, massor av folk. Lite paket och jag fick pappret.
Vad mer kan man säga, jag gillar dessa tillställningar, särskilt liksom när
folk tycker synd om mig och kankse liksom bara stoppar till mig en liten köttbulle
eller prinskorv eller något annat smaskigt.
Fast det blev lite jobbigt ett tag, för när alla gästerna hade kommit så blev
jag utstlängt i linan. I och för sig hade jag motsträvigt velat lämna samma lina en tio
minuter innan (något för att inte jag skulle hälsa på gästerna själv…) men
det är liksom annorluna att ligga och lapa sol och mysa när husse och matte är inne och
laga mat än att vara ute själv när vi liksom har gäster. Men se det fattar inte värdfolket.
När alla hade tagit lite mat och sat sig fick jag komma in igen…wow..

Underbart, fantastiskt
Solen är här! Medan matte har hållt på att
laga mat och städa så hag jag fått vara ute i min lina, nästan hela dagen.
Jag njuter, lägger mig och lapar sol och bara kopplar av. äntligen kan man vara
ute så där härligt mycket igen. Testade också hur det var att ligga under min jasmine,
det var evigheter sen jag låg under den. Funkar bra. Syns dock lite mycket då det inte
finns några löv på den- ännu.
Väl på kvällen vet ni vad husse och matte gör, jo de åker iväg utan mig.
Nu trodde de att de hade fixat och här var tänkt och tv på och i sovrummet
var det fixat så jag fick ligga i sängen och radio och lampor igång. Men det är
faktiskt så att ska man vara iväg så där evighetslänge så kan det hända saker.
Det var inte så farligt men jag tuggade sönder ett diadem till mattes hår. Nu var det
söndertuggat i så små bitar så det gick inte att pussla ihop för att se om något saknades.
Kan erkänna så här i efterhand att nje så kul var det inte, då det slutade med jag
tvångsmatades med sparrisbitar….

Nej idag var det inte kul med spår. Det luktade liksom inte så mycket
som jag ville, utan gick lite fram och tillbaka och velade runt lite.
När jag sen stannade till för att äta lite kaninplutt ville matte inte mer.

Här blev det skön(?)sång på morgonen och hurrande. Verkar som om det är någon
som fyller år, kan det vara jag?
Den fantastiska långa rundan idag blev ganska kort eftersom det är så halt på
slingan att matte bara halkade runt. Tom jag tappade fotfästen ibland.
Frukosten serverades, pytter med lite brynt köttfärs, inte dumt alls.
Något paket har jag inte fått ännu men det kommer kanske ikväll
när husse kommer hem. Passar på att säga Grattis till alla min syskon!!!
Jag fick ett dinoben, wow.. det var en bra present!

Börjar få gå mer och mer utan det där dumma kopplet. är lite ivrig
men nu kan vi tom gå hem till ‘momor’ och ‘mofar’ utan koppel, fast
det är lite svårt för jag vill liksom gå mycket mycket snabbare än matte vill.

Det är vad matte och jag har när det är dags för att fixa mina öron.
Först en liten brottningstur sen häller matte ner goja i örat på mig,
men även om jag inte på något sätt älskar det så kan jag inget göra.
Så idag och igår har hon nästan fyllt hela hörselgången. När jag äntligen
får kasta mig upp och skaka på huvudet, kliar det och känns konstigt.
Tur att matte är redo med smaskigheter som lite kött och så.
För att jag ska glöma bort att det kliar frågar matte om vi inte ska gå i skogen.
Så det är ganska okej i allafall. Ska bara tillägga att det var inte jag,
som framkallde snön idag, för det snöade faktiskt redan innan vi gick ut.

Still, inte röra sig
Matte har sagt att om jag så mycket som gör den minsta lilla krubuktande rörelse
när det är dags för oss gå ut blir det ingen skogsrunda….
Det är nämligen så att jag alltid krubuktar och skuttar runt innan vi ska gå ut,
för de är så kul. Nu tror matte att de på något vis hänger ihop med att det
börjar hällregna så fort vi kom ut på uppfarten, någon typ av regndans.
Med tanke på sommarens facit när det iprincip började regna varje gång vi kom ut
på uppfarten kanske hon har rätt.
Det blev en lång och mysig promenad på isiga stigar och djupa vattenpölar med
ett ihållande hällregn. Regnet varade faktiskt inte hela rundan utan slutade när
vi kom in på vår gata igen…

Matte säger att jag inte får flytta, men jag skulle ju flytta hem till Karin nu när
Ester flyttar dit. Det är vid sånna här tillfällen som man måste ställa upp och hjälpa till.
Fast matte hävdar att Ester och Karin klara sig utan mig. Jamen, ska inte jag vara
med alls då ?? Hmmm, känner mig lite åtsidosatt. Fast när jag säger det till matte
så frågar hon om vi skulle skaffa en liten valp, när hon lägger fram det på
det sättet kan jag tänka mig att vara pappa på avstånd…
Men Ester jag tänker på dig ibland, fast det var så längesedan vi sågs. Med du vet
att jag alltid kommer att gilla att glida runt och pussa dig på öronen.
På tal om öron, matte har så konstiga ideer att hon ska hälla något i öronen på mig
flera flera liter häller hon ner i mina öron och sen har hon mage att hävda att
det bara var 4 droppar. Jobbigt är det, svansen mellan benen och stressad blir jag,
fy för detta!

Här skulle man få ut och åka bil med moster, men icke.
Istället körde matte bilen. Matte som inte är så duktig på det där med att hitta
och så körde aldelsed fel. För vet ni var vi hamnade ?? Jo hos veterinären. Husse
hade tydligen kommit för att rädda matte eller nått för han var också där.
Väl hos veterinären blev jag lite uppjagad för där skulle vi inte vara.
Blev inte bättre av att komma in i undersökningsrummet, pulsen upp och jag började
hässja. När veterinären sen kom och bara tittade i öronen medan jag stod
upp, då åkte svansen ner och faktiskt lite in under magen också.
Då blev man nedvänd på golvet. Husse höll i benen, matte i huvudet och vet tittade
i öronen och sen satte hon ner en lång topps och tog något prov. Det blev konstaterat
inte att jag hade svamp i ena örat utan att jag hade en svamp i ena örat 🙂
Så de pratade något om medicindroppar men det ska jag tydligen inte ha utan det ska
vara något öronrengöringsmedel droppar. Försökte förstå va de sa men hängde inte
med. Får fråga matte om de skojade, för inte kan hon mena på allvar att det ska
hälla några droppar i öronen på mig varannan dag…. tror inte det!
Idag när vi var hemma och vände och matte var sysselsatt med annat passade jag
på att gå ut en liten tur själv då ytterdörren inte var ordentligt stängd.
Efter en stund hörde jag en lätt oroligt matte ropa på mig, så då kom jag
glatt springande och skuttande. Hade ju bara kollat läget i trädgården… eller?

Idag var vi ute tidigt för morgonrundan. Matte gick och mumlade på teorier och
formler och var kanske inte så uppmärksam varken på mig eller omgivningen.
Men så fort jag såg det morgontrötta rådjuret som undrade vad jag gjorde uppe
så tidigt, stack jag. Då hade matte tydligen också reagerat för hos försvann
blixtsnabbt hon med. Det är inte kul att springa efter rådjur när matte försvinner
så sen fick jag springa runt för att leta reda på henne – så jobbigt så.
På eftermiddagspromenaden tränade vi lite och jag gick så fint vid sidan och
lyssnar ganska så bra. Matte försöker få mig att klara inkallning på lite längre
avstånd men det kan jag bara inte, jag menar om jag nu kommer i högsta hastighet
(vilket matte hatar när jag gör) då kan jag liksom bara inte bromsa in och snyggt
vända runt matte utan jag springer gärna en bra bit bakom – liksom för att kolla
läget. Jag drog på något (matte tror en kanin men det var bara jag som såg) då skriker
matte till, och med morgonens strappats i minnes tvärvände direkt jag för att kolla upp
så matte inte hade skadat sig. Det hade hon inte men på något sätt blev hon
jätteglad för att jag kom spingande till henne.

Det är vad matte tycker jag är. (iallafall just idag)
Första promenaden då gick jag lös som vanligt och skulle gå fint på vägen mot
skogen. Fast då var det liksom en på gatan som bara var där, matte fick hjälpa
mig lite men annars så gick jag fick och följde med och framför allt så sprang
jag inte bort till honom för att hälsa. Väl i skogen för man springa och skutta
fast efter en stund fick jag gå fint igen för då kom där två herrar gående på en
parallellstig så det var en 15-20 meter ifrån mig. även då bestämde jag mig för
att vara duktig och hålla mig till matte istället för att rusa fram till dem.
WOW… väl hemma på gatan igen gick där två kvinnor framför mig det var svårt
men jag höll mig till matte. Fast sen fick jag sitta kvar och vänta tills de
hade gått lite längre och där efter så gick vi hem. Vid brevlådan luktade det något
så jag var faktistk bara tvungen att sticka en liten vända på grannens tomt.
Men kom sen till matte så vi kunde gå in.
På eftermiddagsrundan testade jag mattes hjärta. Hade stannat till för att nosa
på en kissefläck men var klart och kom då galopperande förbi matte för att mitt
i allt stanna på en femöring och stå stel som en pinne. Matte såg det också,
det var halvansiktet(en hund med halva ansiktet vit och halv brunt)och han är farlig.
Matte vrålade stanna och jag rörde mig inte ur fläcken. Hon kom fram och kopplade
upp mig, då lyfte den andra matten upp halvansiktet som skäller och gör utfall
och smackar med tänder. När de passerar oss var jag bara tvungen att ställa mig
på bakbenen så jag liksom kunde se hela spektaklet. äntligen hade de passerat oss
och vi ska precis börja till att gå. Då hör vi det, det ilskna skällandet.
Jag vänder mig snabbt om, då kommer hunden i högsta hastighet med käftarna uppspärrade
och skällande. Ställer mig bredvid matte men vi hinner knappt tänka till förrän
det äntligen tar stopp. Hon verkade äntligen ha hittat stoppknappen på det där,
som matte sa D##ävla , F#rbannade, S#tans, H#elvetes flexikoppels användare
som inte har koll på läget. Sen gick vi en liten bit innan matte släppte mig igen.
Men sånna här saker ser till att hålla koll på mattes hjärta.

Har kommit på att det faktiskt inte är några problem
att boxerrusa även om man har sitt täcke på sig.
Det visade jag för ‘momor’ och matte när vi var ute och gick idag.
Fast när man boxerrusar genom snår så är det så dumt att det kan fastna
grener i täcket.. fast ioch för sig bättre att det fastnar där och inte i mig.

Innan på dagen så var vi inne i stan. Jag fick följa med in i affärerna.
Det kan man ju tycka verkar kul men icke. Det skulle nämligen provas kläder.
Hallååå jag är en boxer, boxrar har inte kläder på sig. I den första butiken
hade de ingen som passade mig, jag fastande med huvudet.
I den andra butiken hade en som passade mig. Inte nog med att de köpte den
utan jag hade dessutom den på mig när vi gick därifrån. Jag var tvungen att
gå genom stan med kläder på mig. jag gick jättefint och drog inte det minsta,
för det kan man liksom inte göra när man försöker gömma sig bakom husse.

På eftermiddagen skulle jag och matte ut i skogen. Fast då skulle jag förts kläs på.
Vilket resulterade i att jag ställde mig som en staty i köket och vägrade flytta
på mig även om matte sa *skogen*. (vilket annars får mig att kasta mig upp och galoppera
ut i hallen för att där stå och hoppa jämntassat ).
Så även om dörren var öppen och matte gick iväg själv stod jag kvar, då kom
hon tillbaka och hämta dig kopplade mig och sen gick vi. Väl i skogen fick jag
vara lös och då hade jag liksom glömt bort lite att jag var klädd, inte riktigt
för jag gjorde inte en enda liten boxerrusning utan bara lite vanligt springande.
Senare på kvällen åkte husse och matte iväg på party, ja utan att jag fick följa med.
Stackars jag fick sitta hemma själv och se på tv fast husse och matte
var inte borta så länge så det var väl okej. Tycker faktiskt inte att man ska
gå på fester där inte boxrar är bjudna!

Idag när vi gick ut var det hiskeligt kallt. Vi skulle gå en låååång lååång promenade
men det blev inte mer än bort till skogen så jag han göra vad jag skulle sen
var det tydligen dags att gå hem igen. Jag vet inte riktigt varför visst det var
kallt om tassarna så jag gick lite konstigt men så farligt var det ju inte.
Väl hemma så kom ‘momor’ och bea, kul tänkte jag. Snacka om att ha fel.
De satt och pluggade, läste i sina böcker och satt vid datorn hela dagen.
De slutade inte ens när husse kom hem. Det var ju tur att de skulle äta lite så
jag fick mig en liten runda i vartfall. Kul snö att leka i och vad gör de då -pluggar
så jag får vara inne och ha tråkigt.

EXTRA, EXTRA

Idag blev jag och Ester föräldrar till två små söta flickor.