Husse är borta men jag kan känna att han har gått här.
öka hastigheten matte, kom igen. Strunta i pinnarna vi har viktigare
saker för oss. öka, öka.
Det började så att vi alla tre åkte ut i skogen
och husse försvann en stund och när han kom tillbaka så åkte vi in till stan och där försvann husse.
Matte och jag åkte då tillbaka till skogen där husse tidigare varit borta en liten stund.
På med selen och spårlinan men jag menar detta är ingen vanlig spårning detta är
på allvar. Så det var fullrulle från start att sen matte i princip släpades efter
och förtvilat försöka få ner farten struntade jag i. Glömde bort att det var skarpt
läge på ett ställe och plockade upp pinnen, medan matte sen berömde och skulle ge
godis la jag i en överväxel och galopperade iväg med pinnen utstickande ur mungipan.
Kan direkt säga att när vi kom till något som kallades slutet försökte matte få mig
lugn och stilla men jag hade ju inte utfört mitt uppdrag för husse var fortfarande
borta. Stressnivån var något hög och dövheten mycket grav. Inte förrän matte satte
sig i bilen och startade som om hon skulle köra utan mig kom jag till sans.
Kan säga att väl hemma hittade vi husse samt den andra bilen som inte varit hemma
tidigare.
Väl hemma skulle vi gå och fika hos ‘momor’ o ‘mofar’ jag fick gå hela vägen dit
utan koppel men det var inga problem när både husse och matte är med,
samt gör man fel så hostar matte och blänger lite då ska man gå närmre henne
och gör man det blir hon jätteglad och säger gulliga saker.