Matvägrande, kärlekskranka, döv-testande monster
Vet inte riktigt vad det betyder med det är vad matte kallar mig.
Fast jag har faktikst börjat att äta så smått igen efter den stora saknaden
efter min kärlek Ester. Men allt de som matte kämpar för att lägga på mig sedan jul
är borta och jag är taning.
Jag försöker att förklara för matte att jag är en stor pojk som kan ta vara på
sig själv. Jag tror faktiskt att jag ska flytta, jag och Ester ska flytta ihop
till vårt eget ställe.
Har försökt att belysa detta för matte genom att sticka iväg på mina egna små rundor.
Bara vi går ut trädgården så går jag på en egen liten promenad, skulle det sen vara
att matte står och säger massa saker till mig, som stanna, kom, så är det så konstig
men jag hör faktikst inte vad hon säger. För att visa hur tråkigt ointressant hon är
så vid inkallningar om det nu skulle var så att jag faktiskt hör vad hon säger,
går jag och ställer mig och pinkar lite först innan jag börjar gå till matte.
På något vis så verkade matte tycka att det är jobbigt när jag testar för idag på
promenaden fick jag till slut gå kopplad och då var jag ju tvungen att testa på
hur långe och hårt jag kunde dra i kopplet innan humöret tog slut. Det gick jättefort,
så det slutade med att matte band fast mig i ett träd och sen gick hon och ‘momor’
vidare. Fast de kom tillbaka och hämtade mig.
Väl hemma skulle de fika, då jag gick runt och gnällde och fjantade.
Då fick jag gå och lägga mig på min filt, när jag sen reste mig upp
bara ställde matte sig upp och spände ögonen i mig. Jag fattade vinken och la mig igen,
fast man är ju inte mer än hund.. och var självklart tvungen att testa att resa sig
ett par gånger, samma resultat var gång. Så sen låg jag på min filt, tyst och lugn.