Month: February 2005

Men det finns inte tid att vara trött, för idag är det födelsedagsfest för husse
igen. Idag fick husse faktiskt ett roligt paket, stor kartong och massa papper.
Det är faktiskt jobbigt när mattes släkt kommer för de är så många och jag vet
liksom inte vem jag ska hälsa på mest och först. Oftast vinner ‘mofar’ fast
jag gillar inte när han lyfter upp mig och vänder upp o ner på mig, annars
är han kul att leka med. Jag vet också att uppföra mig väl så ‘mobror’ tjej
inte tycker att jag är farlig längre. Jag gillar när hon kliar mig på huvudet.

Födelsedags fest, idag kom husses släkt och husse fick paket. Det var inga
roliga paket, jag gillar stora pappkartonger med massor av papper sånna fick han inte.
Det är roligt med barnen men jag förstår inte varför de är rädda för mig.
Jag vill ju bara pussa dem lite i ansiktet, men jag får aldrig göra det.
Barnen fick lördagsgodis och sen var de och matte lite kluriga. Jag fick gå
och sätta mig i badrummet medans de gick runt och gjorde något klurig.
Väl utsläppt från badrummet förstod jag var det var. Jag fick leta upp mitt lördags
godis, salamibitar som var utplacerade på hela nedervåningen. Det var lite svårt
eftersom de var båda barnen och matte som lagt ut godiset för det liksom
luktade salami överallt. Men jag jobbade på och hittade allt smaskens, även om
det tog lite längre tid än vanligt.

Lilla kaninen, och stora kaninen
Det är så konstig jag har försökt på alla tänkbara sätt att få kaninen att inte
vara på min tomt. Jaga den, skälla på den, morra på den när jag är inne. Kissa
där den brukar sitta men ingen hjälper. Men vet ni, ett antal dagar sen la matte
ut morötter och sallad till dem och sen dess har de inte varit här. Kunde inte annat
att det var så enkelt. Fast nu när snön döjer de kommer de tillbaka.
Hmmm hur ska jag få matte att lägga ut mer mat till dem ??

Det är massor med snö. Kul att leka i och skutta runt.
Det är dock konstigt. Matte har massa massa vita bollar med på rundorna,
men när de kastas så liksom bara försvinner de i snön.. förstår inte riktigt
vad som händer inte heller förstår jag var hon har gömt alla de bollarna.

Fick vara en stund hos ‘momor’ idag det var så ruskigt väder att jag fick vara
lös och leka i snön på tomten, det var ingen annan än jag som var ute i
det härliga ruskiga vädret.

Fjolligt, ja det är riktigt fjolligt men matte har de senaste dagarna
målat mina klor,
tur så har hon genomskinligt nagellack så man inte behöver skämas.
(Hade grönt också men jag ville heldre ha genomskinligt). Så då får
man lägga sig på sidan och sen målas naglarna och sen ska man ligga still
en stund efteråt, luktar starkt men jag är duktig och ligger still.
Mina klor klarar då skaren på snön mycket bättre så de blöder inte då.

Idag fyller husse år så vi åt tårta och så, jag fick en liten liten bit.
Mums.

Annars har ‘momor’ och matte pluggat hela dagen, det är så tråkigt de
skriver och sitter vid datorn. Så nu vet jag att när de börjar ta fram sakerna
då är det bara till att lägga sig på golvet för det kommer att ta tid och
vara supertråkigt för mig som hund.

Husse är borta men jag kan känna att han har gått här.
öka hastigheten matte, kom igen. Strunta i pinnarna vi har viktigare
saker för oss. öka, öka.

Det började så att vi alla tre åkte ut i skogen
och husse försvann en stund och när han kom tillbaka så åkte vi in till stan och där försvann husse.
Matte och jag åkte då tillbaka till skogen där husse tidigare varit borta en liten stund.
På med selen och spårlinan men jag menar detta är ingen vanlig spårning detta är
på allvar. Så det var fullrulle från start att sen matte i princip släpades efter
och förtvilat försöka få ner farten struntade jag i. Glömde bort att det var skarpt
läge på ett ställe och plockade upp pinnen, medan matte sen berömde och skulle ge
godis la jag i en överväxel och galopperade iväg med pinnen utstickande ur mungipan.
Kan direkt säga att när vi kom till något som kallades slutet försökte matte få mig
lugn och stilla men jag hade ju inte utfört mitt uppdrag för husse var fortfarande
borta. Stressnivån var något hög och dövheten mycket grav. Inte förrän matte satte
sig i bilen och startade som om hon skulle köra utan mig kom jag till sans.
Kan säga att väl hemma hittade vi husse samt den andra bilen som inte varit hemma
tidigare.

Väl hemma skulle vi gå och fika hos ‘momor’ o ‘mofar’ jag fick gå hela vägen dit
utan koppel men det var inga problem när både husse och matte är med,
samt gör man fel så hostar matte och blänger lite då ska man gå närmre henne
och gör man det blir hon jätteglad och säger gulliga saker.

Idag när vi gick förbi hästhagen var hästarna så nyfikna att jag bara
var tvungen att få lov att nosa lite på dem. Så jag och hästarna hälsade lite
på varandra. De verkade tycka att jag var ganska så intressant och jag tyckte
verkligen att de var intressanta.

Husse säger att det är bra att jag nu ska gå koppelrundor, han säger att så tanig
som jag är ska jag inte förbruka massa energi på att springa runt som en dåre.
Hmm.. är faktiskt inte så tanig, jag har ju ätit duktig både frukost och kvällsmat.
Tar jag mig inte snart ska husse sätta mig på en diet med garanterad effekt,
chips och öl. Husse säger att han har bevis från säker källa……

Det är vad matte hade till mig idag.
Under vår långpromenad idag (japp det blev en långpromenad för första
dan på ett tag nu) hade matte tilltro till mig så jag fick gå lös hela rundan.
Vi möte en hund och jag stannade som den mest väluppfostrade hund man kan tänka sig.
Matte sa något om att välja rätt tid för lite folk i spåret,
efter morgonjobbarnas runda, pensionärernas stavpromenad men före “hemma-på-lunchpromenaderna”

Ja äntligen börjar det bli fart på matte.
Idag var vi ute och gick en halvlång runda och vet ni, jag fick
faktiskt springa lös delar av rundan….

Igår så orkade matte inte lika mycket så då gick vi bara ner till
kohagen och sen fick jag springa runt och leka med min boll medan matte
tittade på. Hade massa spring i benen som jag blev av med.
F’låt det önskar jag att jag kunde säga till matte, för när hon skulle göra
rent mina öron, ja det gillar jag liksom inte alls. Men jag vände på huvudet snabbt
som en vessla och hög tag i mattes hand och höll fast en sekund.
Jag var försiktigt för det blev inte det minsta lilla tänkbara märke men matte
blev förvånad och arg. Sen var jag duktig resten av rensningen och efter det myste
vi lite på golvet, liksom sa lite förlåt båda två, jag för att jag var dum och
matte för att hon blev arg.
Har blivit en liten förändring här hemma, på mornarna när husse åkt till jobbet
går jag upp och blåser matte i ansiktet och hon säger, Kom, Upp i sängen, hopp hopp.
Så då gör jag det och sen ligger vi och sover en liten stund extra, sen precis
innan det är dags att stiga upp har vi liten mysstund då matte kliar mig på magen
även om jag inte är så kelig av mig är det faktiskt mysigt. O lite får man tåla
när man ligger i sängen 🙂

Min Ester jag har skrivit en kärlekshälsning i snön till dig.
Rödaste rött från min klo jag slog upp. Hade jag inte varit tvungen
att se efter husse och matte hade jag sprungit hela vägen till dig,
för det är ju ‘alla hjärtans dag’ idag och du är ju mitt sockerhjärta.

‘Mofar’ räddaren i nöden kom och gick ut en superlång runda med mig igår.
Tur var väl det för idag var det återigen ett välbekant tema. Vila, sova, vila
se på tv, vila….

Husse ligger hemma i sängen och är sjuk. Hostar och håller på.
Det har han gjort i princip hela veckan, han har varit så sjuk så han
knappt här lämnat sängen. Matte hon har sett till att jag
har kommit ut och få gå på promenader och allt sånt. Men häromkvällen när vi
skulle gå ut sista pinkerundan då vände hon efter att ha kommit ut på gatan.
Visst det var som en ishinna över allt, men jag menar jag har klor jag klarar
mig men jag fick inte någon runda utan fick gå runt i trädgården istället.

Sen igår, ja då mådde matte inte så bra heller hon började också hosta och så.
Så det blev en minimal runda igår och sen så vilade vi, sova lite, vilade lite
till. Superskoj… INTE!

på rundan för nån dag sedan träffade jag en liten tollartjej. Hennes husse
tyckte att vi kunde leka lite så då fick jag det för matte också. Men jag var liksom
jättesnäll och lugn men hon tyckte inte om mig utan började skrika,
då hoppade jag undan men sen skulle jag fram för att se om hon hade ont eller
varför hon skrek så, men då skrek hon bara ännu värre. Så jag blev kopplad och
så fick vi inte leka mer.

äntligen idag kom husse hem, han hade varit och åkt skidor. Skönt att ha
hela familjen samlad igen. Fast det är ju ett litet minus.
Jag åkte ner ur sängen igen. Denna veckan har jag fått ligga på min filt i
hela husses säng, men det får det väl vara värt att ligga på min egen madrass
om hela familjen är hemma och samlad.
Det är konstig men matte litar inte på mig så jag får inte var lös
utan gå i kopplet, urtrist…fy va hon är kinkig.
Jag menar den senaste veckan har jag nog bara smitit från tomten och drabats av
akut dövhet ett 20-tal gånger och för en sådan pitites blir det nu koppelrunder
ett tag.
Hade lite hjärngympa idag, fick gå ett spår ca 200 m, det låg både vantar och pinnar
i spåret. Jag tog alla, fast matte säger att även hon tog en pinne, men se det
tror jag inte på!

Det har varit en tjej och gått här, och hon luktar gott.
Luktar lite som Ester fast det var inte Ester.
Så jag har gått och sniffat och spårat var den tjejen gått.
Matte har nästan fått knuffa mig framåt, spårade tom på asfalten.
Blev en kort kort kvällsrunda…attans…
Så efter en sån runda tog jag möjligheten när vi kom hem.
När matte satt sig på golvet bredvid mig tog jag chansen, hoppade upp
på ryggen på henne, juckade och bet henne i örat. Min uppvaktning gick inte hem,
men så är hon ingen Ester heller.
Innan idag var vi ute på fältet och jag fick springa runt som en dåre,
hade så mycket spring i benen var skönt att få lite utlopp för det.
Matte band upp mig och gick ett spontanspår på ca 100 m. Jag var superduktig
nosen nästan kloss an marken, hittade både hårklämman och vantarna matte “tappat”.
Tränade lite inkallning och uppletande gick bra, men klart det gör de när man får
salami som belöning….

Matvägrande, kärlekskranka, döv-testande monster
Vet inte riktigt vad det betyder med det är vad matte kallar mig.
Fast jag har faktikst börjat att äta så smått igen efter den stora saknaden
efter min kärlek Ester. Men allt de som matte kämpar för att lägga på mig sedan jul
är borta och jag är taning.
Jag försöker att förklara för matte att jag är en stor pojk som kan ta vara på
sig själv. Jag tror faktiskt att jag ska flytta, jag och Ester ska flytta ihop
till vårt eget ställe.
Har försökt att belysa detta för matte genom att sticka iväg på mina egna små rundor.
Bara vi går ut trädgården så går jag på en egen liten promenad, skulle det sen vara
att matte står och säger massa saker till mig, som stanna, kom, så är det så konstig
men jag hör faktikst inte vad hon säger. För att visa hur tråkigt ointressant hon är
så vid inkallningar om det nu skulle var så att jag faktiskt hör vad hon säger,
går jag och ställer mig och pinkar lite först innan jag börjar gå till matte.

På något vis så verkade matte tycka att det är jobbigt när jag testar för idag på
promenaden fick jag till slut gå kopplad och då var jag ju tvungen att testa på
hur långe och hårt jag kunde dra i kopplet innan humöret tog slut. Det gick jättefort,
så det slutade med att matte band fast mig i ett träd och sen gick hon och ‘momor’
vidare. Fast de kom tillbaka och hämtade mig.
Väl hemma skulle de fika, då jag gick runt och gnällde och fjantade.
Då fick jag gå och lägga mig på min filt, när jag sen reste mig upp
bara ställde matte sig upp och spände ögonen i mig. Jag fattade vinken och la mig igen,
fast man är ju inte mer än hund.. och var självklart tvungen att testa att resa sig
ett par gånger, samma resultat var gång. Så sen låg jag på min filt, tyst och lugn.

älskade Ester, tack för dina pussar i gästboken.
Jag saknar dig, massor.. önskar att du var här.
Du hade fått lov att ligga på min madrass, så hade jag kunnat
pussa dig lite på öronen. Men du, jag hade väl fått lov att vråla
dig lite i örat också???