Bilar är hårda, boxrar är mjuka
Tränade och lekte lite i trädgården hos ‘momor’ o ‘mofar’ så när vi skulle gå in
Då fladdrade det till i preseningen som låg över båten. Jag blev så rädd att jag
bara sprang rakt fram, påväg att springa rakt ut i gatan.
Matte vrålade STAANNNAAA, och jag blev så chockad att jag stannade på en femöring.
När jag tittade ut i gatan körde en bil precis förbi, tur att jag stannade.
Vi har tränat lite uppletande med retning. Jag sitter eller ligger kvar medan
matte går en bit och sidan och sen ut för att sedan placera sig rakt framför mig
en 30-50 meter. Går sedan åt sidan och tillbaka. Då är tanken att jag ska springa
rakt ut och ta grejen, det har jag gjort. Men varför kämpa så mycket när jag
också kan springa åt sidan och dra i spåret där matte gick ??